|
Utskriftsvänligare
form
(pdf)
VB:s valtips
Gratulerar till segern i VB:s valtips, Monica Bondeson! Det
gällde ju att gissa utgången i kommunvalet här i
Lund. Du hade nio avvikelser från det slutliga resultatet,
det vill säga i snitt ett mandat per parti.
Trevligt! Vem kom tvåa?
Hela fyra deltagare hade tio avvikelser: Henrik Bredberg,
Sven-Hugo Mattsson, Mats O. Nilsson och Ludvig Sundin. Men det var
en svårtippad omgång. Inte en enda av deltagarna hade
prickat in sverigedemokraterna.
Alltså inte jag heller. Jag kunde inte föreställa
mej att de skulle ha en chans i Lund.
Däremot hade du rätt resultat på både
m, s och v. Och du fick rätt om den borgerliga valsegern i
Lund.
Jo, jag tippade med förnuftet och inte med hjärtat.
Majoriteten skiftar ju ofta i Lund.
Monica vann alltså en resa Öresund
runt vilket hon inte hade gjort om det preliminära valresultatet
stått sej, tur att vi hade is i magen när vi gjorde förra
numret. Det var inte bara sd som överraskade, ingen hade heller
väntat sig centerns mandatvinster.
Vi tackar deltagarna!
Gunnar Sandin
Jonas Sjöstedts brev från fjärran
Tror någon att vänsterpartiet skulle ha gjort
ett lika dåligt valresultat om Jonas Sjöstedt hade blivit
partiledare i stället för Lars Ohly? För det första
är han populär långt utanför partiet vilket hans
personliga framgångar i EU-valen har visat. För det andra
skulle han ha slagit vakt om partiets bredd och mångfald, och
hade förmodligen också lyckats förmedla detta till
väljarna, åtminstone delvis.
Men det blev inte Jonas eftersom Camilla Sköld
Jansson gjorde tummen ner för honom, varefter bland andra valberedaren
Vilmer Andersen från Skåne verkställde petningen.
Detta har klart framgått av både en debatt i Flamman och
ett tevereportage.
Kanske är det med bister tillfredsställelse som Jonas konstaterar
i DN nu i veckan att väljarna i Jämtland ratade Camilla
S J och att partiet led sina största förluster i Skåne.
Ungefär samtidigt som han lämnar EU-parlamentet för
att en tid slå sej ner i New York. Jonas kommer att befinna
sej långt från både Sverige och vänsterpartiet.
Ständigt denne Lenin
Därav rubrikens "brev från fjärran". Finsmakarna
har säkert redan noterat att det alluderar på en känd
text av Vladimir I. Lenin.
Känd? De nytraditionalister som nu har ledningen och makten i
vänsterpartiet brukar neka till alla beskyllningar om leninism,
och det är nog så att många av dem inte har läst
en rad av Lenin. Men det finns ett arv från densamme som hänger
kvar med många trådar. Tydligast är det kanske i
synen på partiet. Det parti som enligt Ohlys käcka paroll
trots nederlaget nu ska ta ledningen för en bred motståndsfront
mot borgarna. Och det parti som upphöjer sej till fetisch.
Läs
mer »
|
|
|
Nr 22 i webbform
|
|
060929
|
Fortsatt
eftersnack
Var det senaste valet en stor triumf för
socialdemokraterna? Ja, det hävdar ju Bo Rothstein, den egensinnige
statsvetaren och f.d. ungkommunisten i vänsterns studentklubb
i Lund. Han menade i ett inlägg i DN förra veckan att
de stora och viktiga segrarna vinner man inte genom att krossa motståndaren
utan genom att få denne att ta till sig ens egna värderingar
och tänka på samma sätt som man själv. "Det
är när man har fått sina motståndare att acceptera
den världsbild och det program man står för som
man har segrat och det har den svenska socialdemokratin uppenbarligen
nu gjort". Ja, det blev ju en tydlig majoritet för de
båda arbetarpartierna tillsammans, alltså det nya och
det gamla.
Det ligger förvisso en del i det han säger.
Man kan ju också lägga märke till att det är
få som verkar vara djupt deprimerade eller som ropar att vargen
nu har kommit. Jag tycker de flesta verkar ta det hela rätt
lugnt. Ett valresultat som bygger på att de nya segrarna ska
sköta det socialdemokratiska fögderiets viktigaste inslag:
jobben, vård, skola, omsorg bättre än sossarna själva
kan man motta med viss skepsis, men utan förtvivlan.
Har historien tagit slut?
Men visst skulle man kunna vända på det här. Det
är nog ingen som skulle vilja hävda att det blev en seger
för socialismen. Kanske kunde man i stället säga
att det blev en seger för det konsumtions- och klassamhälle
(s) har låtit stå kvar och i viss utsträckning
stärkt under senare år? Vad som då har segrat är
snarast en borgerlig inkomst-, förmögenhets- och maktstruktur
som också (s) gjort till sin och då är det därför
smärtorna uteblir när borgarna tar över statsmakten.
Läs
mer »
p-myran /j
Sen vi sovit på saken...
På valnatten var vår partiledning rätt sturska,
även sen nederlaget stod klart. Och i fp sitter Leijonborg
m.fl. kvar fast nästan halva partiet lämnat, och trots
intrånget. Leijonborg är mer utmanande än Ohly &
Co - men med en fet ministerpost inom räckhåll och efter
12 års sossestyre och opposition vore väl annat onaturligt.
Om så ska bli med tänderna - hänger han fast. Våra
egna i toppen fick nöja sig med att sniffa på taburettlädret.
Vilka slutsatser drages?
Låt oss först konstatera att vi medlemmar
bestämmer partiledningen, nån Sovjetordning av autokratiskt
snitt håller vi oss inte med. Och med en valförlust samt
okänd status för politiken vi förde till torgs samt
fr.a. haveri för att snika med på bastanta Perssonskutan
in i en regering, i endera form - så överväger varje
normal organisationsledning sin ställning. Vi vill alltså
nu höra att mandaten står till förfogande, om så
önskas. Förtroende - vald heter det ju, inte sant?
Läs
mer »
|
|
Studiecirkel om Afghanistan
börjar i Lund den 5/10.
Anmälan www.sak.se/lund
Vi läser om Afghanistan och den svenska solidariteten med afghanernas
kamp för självständighet, vi diskuterar "kriget
mot terrorismen" och hur solidaritetsarbetet kan stärkas.
Utgångspunkt är böckerna "Afghanistan",
"Att se sig själv i andra. Om solidaritet", "Demokrati
underifrån. Om folkrörelser, delaktighet och bistånd".
Gunnar Stensson
"Ett betydande perspektivskifte."
Har vi en chans till långsiktig överlevnad med dagens
produktionsmedel frågar Göran Persson i sin intressanta
artikel om vänsterns ideologiska utveckling i senaste numret
av VB.
"Undergång, civilisationernas uppgång
eller fall", en bok av Jared Diamond, ställer samma fråga.
Han beskriver kulturer som gått under och försvunnit för
att deras bärare var oförmögna att bryta med traditioner,
institutioner och perspektiv som en gång varit fruktbara men
som blivit destruktiva och förintande. Han beskriver ett antal
historiska civilisationer som försvunnit därför att
de förstörde det som utgjorde grunden för deras existens.
Han ställer frågan: Varför fattar
vissa samhällen katastrofala beslut? Eller gör alla samhällen
det? Gör dagens globala samhälle det?
Konsumism och förstörelse
Naturligtvis handlar det om konsumism, förödelse av ändliga
resurser, skogsskövling, utfiskning, ökenspridning och naturkatastrofer
orsakade av växthusgaser.
Flera av de samhällen Diamond studerar är
små och isolerade, beroende av speciella och synnerligen begränsade
tillgångar och utan möjlighet till kompensation eller stöd
utifrån.
Hans poäng är att mänsklighetens
situation, vår situation på jorden i den globala by, där
vi lever, är densamma som den situation i vilken till exempel
Påsköns befolkning levde. Vi riskerar att upprepa de misstag
som gjordes där. Resurserna är ändliga. Det finns inga
andra civilisationer i galaxen som kan kompensera eller hjälpa
oss.
Vi måste fatta en ny sorts långsiktiga
förutseende globala beslut både inom den offentliga och
privata sektorn
Vi måste förändra våra värderingar.
Det handlar framför allt om hur mycket vi kan behålla av
våra traditionella konsumtionsvärderingar och vår
i-landsstandard.
Det handlar om vår nationella suveränitet
och vår villighet att ge upp delar av den genom att underordna
oss FN, EU och andra överstatliga organ.
Det handlar om vår förmåga att utveckla globala organisationer
och global solidaritet. Vi måste bryta vår besatta upptagenhet
av nationella och kulturella konflikter.
Läs
mer »
|
|
Eftervalstankar
|
Jag sitter med några arbetskompisar vid en uteservering
framför stationen. Alla platser är upptagna av människor
som äter och dricker. På gatan poserar en man i en Porsche,
sedan kommer en stadsjeep, en Ferrari, en .. . Kompisarna är
alla nöjda med att det blivit en borgerlig regering. Jag säger
att jag förstår att de är glada. De måste
ha haft det svårt.
På min arbetsplats har vi idag mer order
än någonsin och ökar skift samt nyanställer.
I orderböckerna har vi order fram till år 2010. I Landskrona
har företag fått så mycket att göra att de
tillfälligt säger nej till nya order.
Ekonomin och därmed konsumtionen har utvecklats
gynnsamt under de senaste åren. Detta borde belönas med
att den sittande regeringen vinner valet. Nu blev det inte så.
Förändrade villkor
Själv försöker jag förklara valresultatet utifrån
förändringar i de sociala och ekonomiska villkor människor
lever under och det som är avgörande för maktförskjutningen
är då i första hand de väljargrupper som befinner
sig i mittfältet.
För mig förklaras valutgången
inte av bristande tydlighet vad gäller arbetslöshetsfrågor
utan av att större delen av befolkningen fått det betydligt
bättre de senaste åren samt att de inte just nu ser något
hot mot detta. För dem ger de borgerligas politik
|
förväntningar om än högre konsumtion av bilar,
utlandsresor mm.
Det parti som vill erövra eller behålla
makten måste lyssna av de väljare i mitten som kan röra
sig mellan blocken. Partiet måste därefter antingen anpassa
sig, gå högerut, i tillräckligt många frågor
för att få deras röster eller påverka dem
så att de väljer andra preferenser när de skall
rösta, blir mer solidariska och mindre själviska.
Fel medicin
Socialdemokraterna har framförallt sökt behålla
väljare genom solidaritetstanken, vi går tillsammans.
I detta val var detta fel medicin. Socialdemokraterna hade genom
den gynnsamma ekonomiska utvecklingen förutsättningar
att köpa mittenväljare och därmed behålla makten.
Nu har makten över fördelningspolitiken förlorats
till högern. Nu kan högerpartierna sälja ut statliga
verksamheter och naturtillgångar med följder som inte
går att återställa. Visst är det viktigt med
principer och stolthet men man måste nog också tänka
på alla de som får betala för konsekvenserna av
fyra år med högerregering.
Själv röstade jag på SAP eftersom
jag anser att vänsterpartiet idag i internationella frågor
solidariserar sig med de religiösa och fascistoida rörelser
som förpestar världen.
Det ha gått många år sedan .
Lars-Anders Jönsson
|
|
|