Gunilla Klose
Isla Margarita - glimtar från Karibiens
pärla
Kristoffer Kolumbus var öns första turist kan man väl
säga. Han landsteg där på sin tredje resa 1498,
anlade staden Nya Cadiz när han insåg att han funnit
en veritabel skatt, om inte i guld så i pärlor. Han tvingade
dem som bodde på ön att dyka efter pärlorna. En
stor del av pärlfiskarna lämnades att dö drunkningsdöden.
Man kan fortfarande spankulera bland conquistadorernas husgrunder
på pärlemorbeströdda gator. Det som förvånade
mig var det stora hat som fortfarande glödde i ögonen
på dagens öbor. "Colon ruinerade oss och koloniserade
oss", fräste de.
Läs
mer »

Nu vänder det
Nu vänder det, sa en gammal bekant som är insyltad i
den socialdemokratiska partimaskinen. Nya politiska genidrag, storartade
reformer ? Alls icke. Det är i media det sker. Startpunkten
var när Fredrik Reinfedt i förra veckan kallade sin far
sinnesförvirrad. Man behöver inte vara någon stor
kännare av den svenska folksjälen för att inse att
det var inte så klokt. Det är sånt man snackar
om på kafferasterna på jobbet.
Avdrag för kattmat?
Och nu kom alltså Gunilla Carlssons vilseledande deklaration
som gav skattetillägg, det närmsta man kan komma böter.
En del tycks tro att det var därför att hon yrkade avdrag
för personliga utgifter. Jag kan, som ledamot i skattenämnden,
försäkra att det ger inga böter. Jag kan yrka avdrag
för maten till katten så länge jag tydligt säger
att det är just för kattmaten. Jag kan argumentera för
att kattens trivsel och mättnad är avgörande för
mitt välbefinnade och därmed för inkomsternas förvärvande.
Det skulle med största sannolikhet leda till avslag och en
lätt skakning på huvudet hos granskaren. Men för
böter krävs ett undanhållande, ett försök
till vilseledning, och det är det som måste ha skett.
Alltså, vad som händer är att det är inte bara
Göran Perssons husbyggen och Anitra Steens pension som granskas
i media utan också moderaternas affärer. Och de kommer
nog inte att få det så lätt. Gunilla Carlsson är
ingen duvunge, hon är ekonom och revisor och vet säkert
väldigt väl vad som gäller för avdrag. Skandalerna
kommer nog vara ganska jämnt fördelade under valrörelsen
och då kanske man hoppas att det blir politiken som fäller
utslag.
Hjältarna i Simrishamn
Hjältarna här är naturligtvis skattetjänstemännen
i Simrishamn, dessa tysta och oväldiga ämbetsmän.
Det finns en specialisering och fördelning av ärenden
mellan skattekontoren och de där borta i den flagnande idyllen
är de specialiserade på politiker. Ni minns väl
Gudruns Schymans deklarationer? Veckans ort är Simrishamn,
och jag har nu börjat tveka om det verkligen blir en borgerlig
valseger.
Lucifer
|
 |
Gröna
tankar
"Cogito vill lyfta fram det myller av konstruktiva idéer
och konkreta experiment som visar att ett hållbart samhälle
finns inom räckhåll", står det i den nya, gröna
tankesmedjans presentationsbroschyr. Men frågan är om Cogito
levde upp till detta på sitt första möte i Skåne
nu i veckan. Inledarna menade nog att ett hållbart samhälle
är teoretiskt möjligt att förverkliga, men det är
osäkert om de ansåg att det praktiskt är inom räckhåll,
och det är detta som räknas.
Utgångspunkten för samtalet om "Tillväxten och
miljön" mellan ekonomen Kenneth Hermele och mp-politikern
Karin Svensson Smith var riksdagens femton miljömål från
1979. Ett har varit framgångsrikt: utsläppen av ämnen
som bryter ner ozon har minskat. Men beträffande de andra fjorton
är tendensen negativ, i den mån som den kan mätas.
Den hållbara utvecklingen verkar avlägsen.
Ett skäl till att detta inte har väckt större rabalder
är att hållbarhetsbegreppet har tunnats ut eller luddats
till, menade inledarna. Den ekologiska hållbarheten har kompletterats
med en social och en ekonomisk (eventuellt också en kulturell),
och finner man då att de två (eller tre) senare går
åt rätt håll blir totalsumman positiv. Detta är
ett räknesätt som bland annat Vägverket ägnar
sej åt. Hermele och Svensson Smith kallade detta "svag
hållbarhet".
Den "starka hållbarhet" som ställdes mot detta
begränsar sej till den ekologiska dimensionen. Man kan alltså
inte tala om hållbarhet ifall miljöramarna spräcks.
Av Sydsvenskan har detta synsätt betecknats som "mörkgrönt"
när det framförts av Karin Svensson Smith, och hon verkade
inte ledsen över beteckningen.
Hon försökte också hitta skäl för optimism,
men de konkreta exempel hämtade från den svenska politiken
pekade nästan alla åt andra hållet. Ingen har kommit
åt förmånsbilarna och subventioneringen av arbetsresor.
Gotland får bidrag för att köra sina sopor med lastbil
till fastlandet - och sen får de tomma bilarna bidrag för
hemresan. En massa miljödåliga beteenden subventionernas.
Miljöminister Sommestad vet det men är maktlös.
Och vad Sverige gör betyder så lite, påminde Kenneth
Hermele. Kinas BNP ökar med 10 procent om året sen två
decennier men miljöskadorna ökar med 13 procent, enligt
en visserligen skakig kalkyl. Hållbar utveckling är inte
förenlig med rättvisa var hans pessimistiska bedömning.
Allt detta framfördes med humor och med den avspändhet som
en gedigen kunskap kan ge. Det vore roligt att höra Hermele och
Svensson Smith i Lund. Varför inte på Mårtenstorget?
Gunnar Sandin
Erik Kågström
Trojanska hästar i USA
Det har varit stort rabalder i USA kring frågan om det ur
säkerhetssynpunkt är försvarligt att låta arabiska
företag äga och administrera amerikanska hamnar. Den venezolanska
regeringens aktuella generositet mot de fattiga i USA har också
väckt känslor till livs.
I slutet av oktober 2005, i efterdyningarna av orkanerna Katrina
och Rita, när oljepriserna hade stigit till nya rekordnivåer,
skrev 12 amerikanska senatorer, bland dem Hillary Clinton, ett brev
till cheferna i de stora amerikanska oljebolagen och bad dem överväga
att donera en del av sina företags vinster till familjer och
samhällen som blivit lidande av de höga oljepriserna.
Det enda bolag som över huvudet taget svarade på detta
brev var Citgo, dotterbolag till det statliga Petrolios de Venezuela.
Läs
mer »
|