|
Dags igen, du missar väl inte  Det finns massor att läsa på deras hemsida. Programmet är mycket omfattande och intressant. Vänsterpartistisk citatteknik Vänsterpress, Vänsterpartiets tidning, citerar på ledarsidan LO-tidningens ledare i nr 36 på följande sätt: " Förslaget om att förstärka den offentliga sektorn återfinns i en programskrift - Vänsterns ekonomiska vägval …Det är svårt att se varför den väckt så starka känslor. Den innehåller en föga kontroversiell analys av utvcklingslinjer i den kapitalistiska ekonomin, en vältalig plädering för generell välfärdspolitik, ett förord för att skattefinansierade verksamheter i huvudsak bör drivas i offentlig regi samt några trevande funderingar om hur man ska angripa dagens tilltagande ägarkoncentration. Inte mycket att hetsa upp sig över. … " Slut på citatet i Vänsterpress. Av en händelse som ser ut som en tanke har Vänsterpress valt att inte ta med resten av kommentaren i LO-tidningen: "Problemet är väl snarast hur vänsterpartiet vill omsätta dessa allmänna synpunkter i praktisk politik. Då har inte vänsterpartiet så mycket att komma med utan förfaller lätt till önsketänkande, som när man försöker inbilla väljarna att vi kan minska arbetstiden till 35 timmar per vecka med bibehållen lön. Som om det gick att ta ut arbetstidsförkortningar utan att de inkräktar på löneutrymmet." Ulf Nymark |
| Nr 1 i webbform |
|
060113 |
|
Domänförlust? På Pizzeria Romana kan man få pizzor med "onion", "shrimps" och "aspargus". Nej, det handlar inte om en engelskspråkig version av matsedeln. Den är i huvudsak på svenska, men namnen på vissa väsentliga ingredienser är på engelska. Språkfolket brukar använda uttrycket domänförlust när t.ex. svenskan överges som kommunikationsmedium inom ett område, så som sedan länge har skett inom den akademiska naturvetenskapen. Nu ser vi kanske något liknande inom restaurangnäringen. Det är dock inte helt klart vilket språk som förlusten drabbar. Finare matställen har ju brukat uttrycka sej på franska. Det ligger ingen moral i iakttagelsen. Mänskligheten skulle ha mycket att vinna på en återgång till läget före Babels torn. Man kan ha synpunkter på att det är just engelska som blir världsspråk men något annat alternativ finns inte just nu. Om alla kan engelska slipper vi en massa översättningsverksamhet och att översätta är oftast tradigt, tro mej, jag vet. Och Romanas pizzor tillhör de allra bästa i stan. Gr Gunnar Sandin V-kongressen sedd från läktaren Ett glatt skällande mötte oss vid stora ingången. Då insåg vi vårt misstag. Det var en hundutställning som var den stora attraktionen på Mässan i Göteborg. Vänsterpartiets besökare hänvisades till en sidoingång och en mindre lokal. Som det inte längre så stora partiet ändå inte lyckades fylla upp. Applåder ekade lite tomt och den intima stämningen infann sej aldrig. Läs mer » Sten Henriksson Vill vi ha socialliberala röster? Här i Lund finns en religionshistoriker som heter Stefan Arvidsson som har skrivit avhandling om indoeuropeisk mytologi. Därutöver har han skrivit en sympatisk liten bok som heter "Den lilla marxisten: en sorts ordbok" (Brutus Östlings bokförlag Symposium 2005). Men vad jag nu tänker ta upp är ett inlägg han har gjort i decembernumret av vänsterpartiets medlemstidning Vänsterpress. Läs mer » |
|
Den för några år sedan så omtalade Plan-B är ute och far igen som ett oroligt UFO. Veckobladet som öppnar sina spalter ibland för vänsterpartikritiska utsagor om den "på något avgörande sätt ändrade inriktningen" har sett detta som politiska inlägg av personer som hade större sympati för den tidigare politiska inriktningen. En inriktning man faktisk upplever som ändrad. Någon Plan-B har vi inte sett till. Om någon undrar så har VB aldrig sett något UFO heller.  Fångat i flykten Borgarna i Lund går nu till storms mot att Prytz tillsammans med ett par direktörer tiggt om "riskkapital". Borgarna är förstås sura för att de berövas argumentet om den företagsfientliga socialdemokratin. Läs mer » |
|
|
 Brödlöst
på Väster |
||
| I dessa dagar når oss nyheten
att Skogaholms bageri ute på Väster ska läggas ner
i höst. Det är taskigt för de som jobbar där,
i många fall ända sedan den tiden det hette Diwongs och
gjorde gott bröd. Nu ska de svampiga franskbröden i stället
bakas i Göteborg. Det är förstås inget framsteg
om det innebär att det brödet i stället ska komma med
långtradare till Skåne. Men kanske hänger det ihop
med andra saker. Kavringen! Det förhåller sig så att vi i Skåne har kvar vissa rester av en äldre brödtradition innebärande mindre socker i det mjuka brödet. I resten av landet är det det hårda brödet som får fylla den rollen men här har vi alltså kavringen. Det finns riktigt små bagerier som gör den, t.ex. i Södra Mellby och man kan få hyggligt mörkt bröd också hos Ohlssons i Veberöd. Men de viktigaste här i Lund är Södervidinge som just har en torkad kavring som är utomordentlig och därutöver hyggligt med fina och halvfina bröd. Koch i Klippan med sitt schweizerbröd och sitt tyska bröd är också viktiga tillgångar. Och Mormors bageri i Lund är trevligt till omväxling. Min förhoppning är att Skogaholms nedgång är kopplad till ökad efterfrågan på bättre bröd. Sådant bröd blir förstås också dyrare: mindre socker kräver längre jäsning och bättre bakning kräver andra ugnar. Men i längden vinner man. Kanske kommer jag ändå att sakna Skogaholms. Förmodligen kommer jag att berätta för mina barnbarn om den lyckliga tid när hela Väster kunde dofta nybakat bröd. |
|
Sten-Gusten, 30 Det måste ha varit någon gång i slutet av 70-talet, på en vpk-fest i Folkparken på Väster som jag först hörde dem. Det var något helt nytt. De kunde t.ex. spela en schottis som plötsligt gick över i en foxtrot som sen gled över i en engelska. Jo, fick man veta, de gick på musiklärarutbildningen i Malmö och den intagande ljusa flickan som sjöng hette Rosita. De var uppenbart hemma i 70-talets musikrörelse: rätt som det var så var det slut med pardansen när vi alla skulle vara med i Björndansen. Sen har man ju mött dem då och då, på Bananfester och femtioårsfester och disputationer och nu är de alltså trettio. Det hela firades i lördags på Mejeriet med en storartad fest och ALLA var där. Dvs. alla de som kunde komma ifrån och hade någon sorts anknytning till folkmusikrörelsen i Lund på den tiden det begav sig eller till Midnattskören eller så. Det blev en fantastisk kavalkad med skickliga musiker och underhållare med t.ex. Sven Kristersson, Erik Petersén, Christer Lundh, Maria Lindström. Man kunde t.ex. efter femton år av tystnad på nytt få höra Ronny Landström, den sensuella skånska polskans och den långsamma schottisens mästare. Han är bagare i Delsbo nu för tiden. Och vi fick förstås höra Midnattskören, Gösta Peterséns andra skötebarn, och hans nya passion övertonsssång i en annan konstellation. Ja det var en fest. Det enda som saknades var Björndansen, men den kommer säkert till fyrtioårsfesten. Lucifer |