Ett
steg närmare valet
".....Valprövningsnämnden finner inte att patribeteckningen
Demokratisk
Vänster i Lund är så lik partibeteckningen Vänsterpartiet
och inte heller
så närliggande denna att risk för förväxling
kan anses föreligga. Det av
Valmyndigheten angivna hindret mot registrering av den sökta
partibeteckningen är därför inte vid handen.
Med bifall till överklagandet upphäver
Valprövningsnämnden Valmyndighetens
beslut och visar ärendet åter till Valmyndigheten för
handläggning."
Men det avgörande återstår
Möte den 3 maj kl. 19.00 i Palettskolans matsal för bl.a.
beslut om kandidatlista i kommunalvalet.

Aktuellt om krigsmakten
Jag har just läst en memoarbok av Carl Björeman, "Soldat
och general under kalla kriget", med underrubriken "Vi
hade en gång en försvarsmakt". Carl Björeman
var generalmajor och militärbefälhavare i Kristianstad
och ansvarig för försvaret av södra Sverige under
1980-talet.
Läs
mer »
Valombudsmän (v)
Till valombudsmän har styrelsen för vänsterpartiet
i Lund utsett Robert Nilsson och Katja Olofsson, båda betecknande
nog från Malmö även om de har en bakgrund i Lund.
Katja O. skrev en utmärkt studie (tidigare
behandlad i VB) om möjligheten att bedriva ekonomisk utjämningspolitik
i kommunerna. Nu går hon vidare med det arbetet. Får man
döma av vad hon presterat blir hon en bra valombudsman. I Robert
N:s fall blir prognosen den motsatta. Han var valombudsman i Lund
redan 2002 och den valrörelsen kan inte betecknas som särskilt
lyckad. Särskilt organiserade han krysskampanjen för Philip
Maughan, vilken som vi vet blev grundligt besegrad av Karin Svensson
Smith. Men det hedrar förstås styrelsen att den är
storsint och vill ge Robert en ny chans.
Gr
Ytterhöger i fullmäktige?
Sverigedemokraterna (och andra ytterhögergrupper) fick en del
kommunal representation i förra valet, inte minst i Skåne.
Är det dags för Lund i år? Partiet tycks lokalt ha
större vitalitet och mer pengar än förra gången,
att döma av det aktivistutdelade flygblad som många har
fått i brevlådan, och där det också står
att det är dess "absoluta målsättning" att
ta sej in i riksdagen, regionfullmäktige och Lunds kommunfullmäktige.
Det förstnämnda är utsiktslöst, de andra två
nivåerna är tyvärr möjliga.
På framsidan avbildas Sten Andersson, f.d.
m-riksdagsman men ännu tidigare Kockumsknogare och socialdemokrat.
"Vi tror på ett Sverige byggt på trygghet och samhörighet
- och säger därför nej till ett konfliktfyllt mångkulturellt
samhälle", är hans budskap. Detta understryks på
andra sidan av egenföretagaren Hynek Olsak: "Jag har själv
invandrarbakgrund, men för mig har det alltid varit självklart
att det är invandrarna som skall anpassa sig till det svenska
samhället och inte tvärtom."
Förutom att begränsa invandringen vill
man satsa på skola, vård, omsorg och småföretag,
och inte minst på de äldre. "Pensionerna bör
återställas så att de minst motsvarar det Äldreförsörjningsstöd
på omkring 10.000 kr/mån som invandrare erhåller",
säger Gun Kullber, pensionär. Och så på polisen.
Nyckelordet "åldringsrån" är förmodligen
en god röstvinnare.
Som vanligt ställs vänstern inför
valet: ska vi gå ut hårt mot ytterhögern - riva ner
deras affischer, störa deras möten etc. - med risk för
att göra dem till martyrer, eller försöka tiga ihjäl
dem?
"Kalle Kommunist"
v-talare i Lund 1.5
Vi som hade efterlyst en färgstark och skicklig talare till förstamajmötet
i Lund får våra önskningar uppfyllda. På vänsterpartiets
medlemsmöte i veckan berättade ordf. Claes Regander att
styrelsen med hjälp av distriktsexpeditionen har lyckats få
hit riksdagsman Kalle Larsson, som tack vare sitt ståndaktiga
försvar för traditionella värderingar har fått
smeknamnet "Kalle Kommunist".
I och för sej var dock Kalle K. en nödlösning.
På bland annat affischerna står att Högskolevänsterns
förbundsordförande Linnea Nilsson ska tala, och Kalle kastades
in som ersättare sedan hon meddelat förhinder, till glädje
för oss som förstår att uppskatta traditionell dynamisk
retorik. Vi får bara hoppas att inget går snett med hans
späckade körschema. Före Lund ska Kalle tala i Eslöv
och Malmö, och efter mötet här måste han hasta
till Simrishamn där han helst ska finnas på Hamnplan 16.30.
Demonstrationen i Lund avgår enligt annonseringen
från Stortorget 13.30, men blåsorkestern Röda Kapellet
har fått löfte om att inväntas, och den ska hinna
spela i Malmö med avmarsch kl. 12, ta sej till Lund, passera
toaletten och ställa upp. Vi får se hur det går.
Det finns en annan avvikelse i programmet. Det står
att regionvalskandidaten Saima Jönsson ska tala under samlingen,
men hon meddelar att hon som vanligt prioriterar att spela med Röda
Kapellet.
I övrigt förväntar vi oss att vänsterns
demonstration som vanligt blir större än socialdemokraternas
(start på Clemenstorget kl. 12) trots att SSU-arna har varit
flitiga med sin (illegala) affischering. Intressant nog har de på
sin affisch annekterat en klassisk kommunistisk paroll: "Folkets
väl går före storfinansens."
Kommunistiska partiet och dess ungdomsförbund
nöjer sej i år med att hålla möte (Mårtenstorget
kl. 12). I gengäld kan det bli en intressant demonstration som
startar vid Lund C (bör kanske tolkas som Knut den stores torg)
kl. 15. Bakom arrangörsalliansen VirVelVinden döljer sej
bland annat India Däck, Syndikalistiska ungdomsförbundet,
Socialistiska partiet (som för övrigt valsamverkar med vänsterpartiet
i Jönköping) och Smålands nation. Det är inte
så länge sen som Ung Vänster dominerade på Smålands
men det blåser andra (virvel)vindar nu.
Namnet VirVelVinden för tankarna till VVV och
därmed till VägVal Vänsters ordförande Johan Lönnroth.
Rent sakligt måste han betecknas som den mest intressanta talaren
på alla den mångskiftande vänsterns förstamajmanifestationer
i Lund. Synd bara att han tänker framträda inomhus, vid
Demokratisk vänsters möte på Idrottshallen kl. 15.
Gr
|
 |
Röda Kapellet
håller appellmöte på Mårtenstorget kl. 11-12
nu på lördag, det vill säga sköter själv
det politiska snacket mellan låtarna.
Mångkultur 2006 - föreläsningsserie i Landskrona
Vårens tredje och sista föreläsning har rubriken:
MUSIK OCH RASISM
Föreläsare är Stefan Bohman, etnolog och chef för
Musikmuseet i Stockholm. Han har bland annat skrivit böckerna
"Arbetarkultur och kultiverade arbetare: En studie av arbetarrörelsens
musik" och "Musiken i politiken - konstmusik som kulturarv".
Stefan Bohman kommer i sin föreläsning att bland annat
beskriva hur rasismen/nazismen på olika sätt utnyttjade
och i vissa fall formade klassisk musik.
Landskrona Teater - 4 maj kl. 14.30
Föranmälan senast tisdag 2 maj till jan.nilson@landskrona.se
Läs
mer »
(Stefan Bohman gav en mycket uppskattad föreläsning i
samarbete med Röda Kapellet förra året)
Vänsterspöket
En obesvarad fråga
Jag hade faktiskt inte klart för mig att Jonas Sjöstedt
var helt inställd på att ställa upp som kandidat till
partiledarposten, men att han aldrig blev tillfrågad. Camilla
Sköld-Jansson bekräftade att det förhöll sig så
och förklarade beslutet att förbigå honom:
- Det fanns nog ingen majoritet för att tillfråga
honom.
I stället valde kongressen Lars Ohly.
Jonas beklagade att partiet valt konflikt i stället för
kompromiss.
Det framgick av dokumentären Vänsterspöket
i söndags. På samma sätt gjorde majoriteten i Lund
när Mats Olsson ställde upp som kompromisskandidat. Den
valde i stället Anders Neergaard och minoriteten ställdes
utan inflytande.
Det finns liknande exempel från flera andra
orter, så beteendet tycks ingå i en genomtänkt strategi.
Programmet dokumenterade utförligt hur vänsterpartiets
ledning lojalt hade ställt upp på flera impopulära
beslut under kampen för att övervinna 90-talskrisen. Trots
det uppnådde partiet 12 procent av rösterna i 1998 års
riksdagsval, det bästa valresultatet någonsin. Och ungdomen
strömmade till. 20 procent av ungdomsväljarna valde vänsterpartiet.
Hur förklarar man det?
Efter traditionalisternas maktövertagande har stödet bland
väljarna halverats. Tillströmningen av unga har minskat.
Och detta sker trots att unga partiföreträdare med tillgång
till partiets alla resurser argumenterar för en högljudd
missnöjespolitik.
Hur kommer det sig?
Den frågan blev aldrig besvarad i programmet.
Gunnar Stensson
Jörgen Larsson
Frostavallen stn - och evigheten
I en tidig upplaga av då nätta och strama fältbroschyrerna
för Skånelederna omtalas ovan hållplats. Tiden är
tidigt 80-tal, innan regiontrafiken kommit igång. Åkte
åtminstone då till Hbg med en gammal modell ellok och
än äldre vagnar. Där kupéer fanns och en vackert
lackad, ribbad träklädsel - nånstans. På loket?
SJ var märkningen men kördes åt då väl
pinfärska regiontrafik. Den som landet runt räddat rälstrafik
utanför stambanenätet, under en obegriplig tidsanda. I ett
nyligt nr av Klart Spår från Järnvägsfrämjandet
beskrives t.ex. alla turerna kring Blekinge Kustbana. Där tvååriga
nerstängningen under pågående elektrifiering framstår
som ännu ett utlagt fälleben.
Läs
mer »
Inga knutna nävar på vänsterns
förstamajaffischer mer!
Det passar sej väl inte sedan man fått med Arbetarnas Bildningsförbund
på vagnen. När en god vän som vistats en hel del i
Sovjetunionen och Tyska demokratiska republiken såg affischen
log han brett. Och igenkännande. Åt det allmänt socialrealistiska
bildspråket med rötter i t.ex. Första femårsplanen.
Åt den lugnt optimistiska färgskalan. Åt höghuset:
höghus är inne bland dagens vänsterungdom, till viss
undran bland byggpolitiker ur en tidigare generation. Men det är
inte nyfunkis, fönstren är lite för små för
det, utan tankarna går snarare till det svenska miljonprogrammet
eller den (öst)berlinska förstaden Marzahn. Och så
de glada, trygga och starka (kolla axelbredden) ungdomarna ur arbetarklassens
själva kärna, det vill säga tillverkningsindustrin
och byggsvängen. Vi bygger landet!
|