Första maj 2019

Dagen efter förstamaj finns det en hel del att minnas. Red vandrade som vanligt runt i det vänstra Lund, Nästan en hel arbetsdag, första samlingen var socialdemokra-terna redan kl 10 och vänsterpartiet avslutade inte sitt möte förrän vid fyratiden. Tur att det finns så många kaffeställen i stan.
   Liksom tidigare år låter jag bilderna tala (nästan) för sig själva. I år har jag dessutom fått en del bilder från Ulrika Jacobsson som ni kan hitta här. Samma motiv men detaljer finns det oändligt många av när så många är ute och går.
   VB kan återge Mårten Pavlovs tal, han talade "För rättvisa, för jämlikhet och för vanligt jävla hyfs!"
Läs talet här »
   VB har också fått Malin Björks tal, som också går att hitta via länken nedan.
Läs talet här »

 

 

Höje å stationsområde

 

Protestera mot exploateringsplanerna
Det har skrivits många artiklar om Höje å området den senaste tiden i VB och på många andra ställen. Flera olika initiativ har tagits i frågan; miljöpartiet har motionerat om att göra å-dalen till naturreservat och det finns även ett medborgarförslag i Lund som kräver det samma.
   Många hör av sig och vill instämma i det uttalande som Klostergårdens byalag gjort i frågan.
   Förutom att VB:s spalter är öppna för inlägg så finns det en sida med länkar och nyheter i ärendet där även de namn som skickas in till veckobladets mail läggs till under uttalandet från byalaget.
Till Höjeå sidan »

 

 

Valborg 2019: Talet till våren

God kväll alla fina medmänniskor.
Äntligen!! Vår! välkommen till oss, efter en mörk och fuktig vinter.
   Nu väver våren ett brokigt mönster
   och skrämmer vintriga tjälen
   det är som den sloge upp ett fönster
   mot något ludet i själen
   och vem kan hjälpa att blodet dansar
   i takt med vårgula hängen.
   Det var ett utdrag ur Gösta Kullenbergs fina text.
 

Vi möts igen, i denna vackra omgivning som i mitten på 1800- talet planterades med 37000 buskar och träd, för människor som skulle vistas här var nyckelorden, ljus, bekvämlighet och kur.

Ljus för att njuta naturens färger. Bekvämlighet för att ha naturen så nära och kur för att må bättre i både själ och kropp.

Landskapet här och dess omgivning har varit och är en oas för många människor och djur. Här kan man njuta av slingrande stigar, böljande betesmarker och fågelrika dammar. Här kan man se tornfalkens vingslag.

I buskage av hagtorn och vide sjunger rödstjärtar och näktergalar och vid Källby reningsverks dammar är miljön viktig för fågellivet.

Dammarna är ofta öppna, även vintertid och det gör att många arter som bland annat sothöna, blåsand och grå häger gärna tillbringar vintern här.

Här trivs även trollsländor, grodarter och fiskar. Har man fiskekort kan det kanske bli havsöring till middag?

Här finns rödlistade arter bland annat hartsticka, elegant sköldlav och sommarfibbla.

Vi är idag mer medvetna än någonsin om att vi måste ta hand om vårt gemensamma bo, Moder jord.

Vi behöver oaser, naturens lungor, för att vi ska kunna andas och leva.

Nu talas det om att denna natur är hotad av bebyggelse? Eller kan det bli ett Naturreservat? Beslut är ännu inte taget.

Så här beskriver Gunnar Stensson sin promenad i landskapet:
Tusensköna, gräs, hägg, bristande knoppar, koltraster, blommande plommonträd, vindpust, odlingslotter, jord, sol, nässlor, Höje å, äppelträd, pilar, alar, aspar, björkar, kardborrar, hundkex, humla, vissna rallarrosor, trollslända, björnbärsbuskar, svanar, vattenspegel, sothöns, vigg, måsar, bro, backe, trappa, maskrosor, fasan, hallonbuskar, bin, vårsådd, vindkraftverk, molntussar, Flackarp, fläder, lind, kastanj, al, spindlar, trollslända, fasan, hassel, bin, humla, snäckor, daggmask, jord, gyttja, vatten, pågatåg, kraftledning, klart kallt vatten i dammen.

Njut och värna naturen! Ett fyrfaldigt leve för våren!

Inger Grubelic'

 

 

Veckan i riksdagen:
Första maj och beslut om ordningsbetyg

Det här har varit en konstig vecka i riksdagen. Vanligtvis är vi i Stockholm och har möten tisdag-torsdag. Men många av utskotten och partierna ställde in sina möten på valborg/siste april och igår på första maj var det ju röd dag (i dubbel bemärkelse), så vi har bara haft en enda arbetsdag denna vecka. Det känns såklart lite onödigt att åka upp till Stockholm för bara ett utskottsmöte och en votering, men så fungerar ju riksdagsuppdraget. Vi vet att uppdraget kräver att vi är i Stockholm ett par dagar i veckan och att det är ett väldigt flängande fram och tillbaka. Voteringarna är obligatoriska (det krävs särskilda skäl för att bli “utkvittad” och slippa voteringen) och vi som är ordinarie ledamöter har ansvar för att ta hand om våra utskottsmöten.

På torsdagens votering röstades tyvärr de borgerliga partiernas (inklusive sd) förslag om ordningsbetyg igenom. Riksdagen har nu alltså beslutat att regeringen ska göra det möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen, men som inte ska ingå i slutbetyget. V, S och Mp röstade emot. Vänsterpartiet tycker att detta är en mycket dålig idé. Ordning är en mycket subjektiv fråga. Att sitta tyst i sin bänk och göra som läraren säger kan vara bra ibland, men vi vill samtidigt att eleverna ska uppmuntras att ta ställning och säga emot när de känner att de måste göra det. Detta tror vi hämmas när eleverna får ordningsbetyg av sina lärare. Regeringen ska nu återkomma med hur detta beslut ska genomföras så det är svårt att säga när ordningsbetygen kommer införas.
 


 

Men det roligaste och viktigaste i veckan har såklart varit första maj! Jag var på turné i sydöstra Skåne och pratade i Simrishamn och Skurup, och hann även stanna till i Sjöbo där Vänsterpartiet höll parkmöte. Både i Simrishamn och Skurup kom det fler personer än vanligt, över 90 i Simrishamn och 70-80 i Skurup. Det var körsång, musik och flera väldigt bra tal i båda städerna, väldigt trevliga första maj-firanden. Det märks verkligen att det går bra för Vänsterpartiet när vi drar fler än vanligt även i de mindre städerna i Skåne! Läs mitt tal här

Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot


Ligger i min välkända säng
den är för det mesta samarbetsvillig
Lurar inte ut mig i det fria
Tar hand om mig som en mamma
Jag minns mammas famn
pålitlig, fast
och kärleksfull
Den accepterade min
låtsassömn som min
storasyster ifrågasatte

Karin S.

 

 

 

När barnen strejkar

Barn skolstrejkar för klimatet. Är det sent på jorden? Kan livet räddas genom att människorna förändrar samhällssystemet? Vem bär ansvaret?
   Jag tillhör den mest skyldiga generationen. Så här kan en blixtsnabb generationshistoria från 1950-tal till 2020-tal se ut:

Vi växte upp i en hoppfull efterkrigsvärld. Allt blev självklart bättre, friare, ljusare, men också tydligare. Mörka skuggor fanns. Klassklyftor, rasism, kolonialism, imperialism.
   Vi såg skuggorna som man ser dem när solen skiner. De skulle undanröjas – det var bara en tidsfråga.
   Klassamhället skulle städas bort – det hade ingen framtid i Sverige eller någon annanstans. Världskrigens tid var förbi. Nu gällde internationell solidaritet.
   Rasism var en föråldrad dumhet. I USA svepte medborgarrättsrörelsen fram med Rosa Parks och Martin Luther King.
   Kolonialism hörde till historien. Nationerna i Asien och Afrika skulle befrias. Hur kunde stater som nyss enats i kamp mot nazismen fortsätta att exploatera kolonier?
   Latinamerika demokratiserades, Indokinas och Nordafrikas befrielserörelser tog över, Afrikas nationer befriade sig.
   Bakslagen var många. En ansvarslös kapitalism förvärrade utsugningen i Asien och Afrika. Sovjetunionen åderförkalkades. Det kalla kriget förlamade Europa. Kärnvapenkapprustning hotade med förintelse.  Befrielsekrigen blev blodigare och långvarigare. Fascismen levde kvar i Spanien, Grekland och många stater i Latinamerika.
   Men hoppet levde genom 1960- och 70-tal.

Jordens folkmängd ökade, människorna levde längre, handel och turism växte, produktion och konsumtion mångdubblades. Livet blev allt bekvämare i väst.
   Det kostade, det visste vi. Miljön skadades. Rachel Carson utgav ”Tyst vår”. Ozonskiktet rubbades. Men vi fixade det. Skadorna var begränsade till enskilda platser eller produkter. DDT kunde förbjudas.
   1972 kunde man för första gången sammanställa statistik över den globala utvecklingen. Förbrukningen av resurser hade mångdubblats. Det kallades den stora accelerationen. Romklubben utgav rapporten ”Tillväxtens gränser”. Energin, mineralerna och skogarna höll på att ta slut. Under några år skulle de bli dyrare, sedan skulle de ta slut.
   Men tillväxtperspektivet fortsatte att dominera. Nya energikällor, ny teknik, nya material skulle ersätta det gamla. Vi hade ju börjat expandera i rymden! Och vi hade klarat de begränsade miljöproblemen. DDT var borta. Fåglarna sjöng igen. Ozonhålet var tilltäppt och den farliga strålningen nådde oss inte längre. Vi kan! Bort med domedagsprofeterna!
   Sovjetunionen föll samman. Kärnvapenhotet var borta. Historien hade upphört. Nu gällde världsmarknad, fred, konkurrens, evig tillväxt, ständigt ökad konsumtion.
   Men under ytan växte rasism, nationalism, gruppegoism, ren vidskepelse och dumhet. De rika blev rikare och de fattiga fattigare. Makten fanns inte längre i staterna utan på finansmarknaden.

Samtidigt växte en helt ny världsbild fram. Hittills hade människans materiella intressen stått i centrum för forskare och ekonomer. När de talade om tillväxtens gränser handlade det om människans möjligheter att öka sin rikedom genom att exploatera naturens outtömliga resurser.
   Men det är inte människans minskande tillgång på naturresurser som är huvudproblemet.
   Forskare har börjat inse att människans ingrepp påverkar och förändrar själva jordsystemet – det system vari mänskligheten ingår som den snabbast växande kraften.
   Våra aktiviteter förändrar livet på jorden. Förutsättningarna förändras snabbt. De har nått ett stadium när de accelererar automatiskt. Det sker på många plan, men tydligast och mest avgörande är klimatkrisen, det faktum att jordens temperatur stiger.
   När man släpper ut koldioxid i Europa eller USA eller Kina ökar temperaturen, smälter isar och glaciärer, stiger havsnivån, försuras haven, förintas miljontals arter.
 


 

Forskarna inser också att förändringarna redan har pågått i sekler och att bara ett drastiskt och mycket snabbt stopp på utsläppen kan bromsa temperaturhöjningarna och deras konsekvenser.
   Barnen demonstrerar för ett stopp på utsläppen och därmed för ett helt nytt samhälle med helt nya samlevnads- och maktförhållanden, ett världsomspännande samhälle där omsorgen om jorden är gemensam huvudvärdering. Det är något helt nytt.
   För oss gamlingar, som tillsammans med några föregående generationer bär ansvaret för att ha utlöst världskrisen, gäller det att bara försvinna för att göra det möjligt för barnen och deras barn, de nya generationerna, att bygga ett helt nytt världssamhälle med ansvaret för människan och jorden som grundläggande värdering.
Gunnar Stensson 

 

 

Gunnar Olofsson
Förtrycket fortsätter i Palestina


https://pchrgaza.org/en/

Det palestinska människorättscentret (PCHR) i Gaza har nu offentliggjort sin senaste rapport om situationen i de palestinska områdena Gaza och Västbanken. I korthet fortsätter och förvärras situationen och det är både den israeliska ockupationsmakten och flera palestinska aktörer som står för övergreppen.

Den israeliska blockaden av Gaza har nu varat i 12 år och resulterat i en humanitär katastrof. Vatten- och avloppssystemen fungerar inte, 95% av vattnet är odrickbart och elektricitet finns bara några få timmar per dag. Det är brist på allting från matvaror till hygienartiklar och byggmateriel, människor bor fortfarande i ruiner av hem som bombats av den israeliska armén och barnen går i skift i delvis förstörda skolor. Arbetslösheten är omkring 55%, den möjligen högsta i världen, och 70% av familjerna är beroende av livsmedelsbistånd. På Västbanken fortsätter ockupationen, stölden av palestinsk mark, fördrivandet av människor och byggandet av nya bosättningar reserverade enbart för israeliska judar.

Enligt den israeliska människorättsgruppen B´Tselem dödade den israeliska armén förra året 290 palestinier, varav 55 barn, i olika konfrontationer. De flesta, 254 personer, sköts ihjäl under de återkommande demonstrationerna i Gaza mot avspärrningen och för ett återvändande från flyktingtillvaron. I en FN-rapport, omfattande bland annat intervjuer med 325 offer för våldet och genomgång av runt 8  000 dokument, konstateras att ingen av de dödade och skadade varit beväpnad med annat än stenar – i undantagsfall brinnande drakar – och inte utgjort något hot mot vare sig de israeliska soldaterna eller Israel som helhet. Bland offren finns förutom barn även sjukvårdare, journalister och handikappade och många hade skjutits på långt avstånd från den israeliska gränsen. Enligt rapporten kan dessa riktade mord på obeväpnade civila utgöra krigsbrott.

Till detta kan läggas det förtryck som de olika palestinska fraktionerna – Hamas i Gaza och den Palestinska Myndigheten (PA) på Västbanken – utövar mot sina egna medborgare.  Enligt PCHR rör det sig om såväl olagliga fängslanden och tortyr som strypande av den yttrande- och pressfrihet som är garanterad i palestinsk lag. Mohammad Safi (27), en av ledarna för ”Vi vill leva”-rörelsen i Gaza, förlorade synen efter att under flera dagar ha torterats av Hamas säkerhetsstyrkor, och i Beitunia-fängelset i Ramallah avled Mahmoud Rashad al-Hamalawi (32) under oklara omständigheter efter att ha fängslats, och sannolikt torterats, av palestinsk polis. Konflikten mellan de palestinska fraktionerna har bland annat lett till att PA slutat betala både löner till sina offentliganställda i Gaza och de nödvändiga el-räkningarna för att säkra energiförsörjningen i Gaza – något som lagt sten på börda för de redan drabbade i Gaza.
Läs mer »

I veckans nummer
Friday for Future alla fredagar
Appellmöte med Röda Kapellet!
Höje å naturreservat, vandring
Första maj 2019
Ligger i min…
av Karin S
Höje å stationsområde
När barnen strejkar
av Gunnar Stensson
Valborg 2019: Talet till våren
av Inger Grubelic'
Veckan i riksdagen: Första maj och beslut om ordningsbetyg
av Hanna Gunnarsson
Förtrycket fortsätter i Palestina
av Gunnar Olofsson
Noterat
Tusentals ensamkommande återstår att hjälpa!
Redaktion
Göran Persson
Utskriftsvänlig form
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
 

 

Friday for Future alla fredagar

 

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.

 

 

Appellmöte med Röda Kapellet!

Appellmötesspelning mitt emot stationen på Knut den stores torg den 4/5 kl 11 - 12.
   Temat är ”Makten och härligheten” och handlar om orättvisor och ojämlikheter. Talare är bland annat Hanna Gunnarsson och Helena Falk. Vid ettiden spelar orkestern också för löparna i Lundaloppet på Mårtenstorget.

 

 

Höje å naturreservat

Samling söndagen den 5 maj klockan 14.00 utanför Källbybadet

Vi vandrar längs ån och dammarna, går över bron och tillbaka längs åkrarna på Staffanstorpssidan.
   Vi noterar den biologiska mångfalden i området, antalet fågelarter, insekter, blommor, buskar och träd.
   Ca 700 personer har hittills ställt sig bakom medborgarförslaget om att göra Höje å till naturreservat.
 



Alla välkomna till Klostergårdens Byalags möte måndagen den 6 maj klockan 19 i ABF-lokalen, Sunnanväg 14.
   Under mötet behandlas överenskommelsen mellan Miljöpartiet och Lundakvintetten om att göra Höjeådalen till naturområde, iakttagelserna under söndagsvandringen, stödet för Byalagets uttalande mot ”Höje å stations-område” och förberedelser inför den kommande detaljplanen.

 

 

Noterat

Ett bra beslut
Miljöpartiet och Lundakvintetten har kommit överens om att göra Höjeådalen till naturreservat och påverka Staffanstorp att göra detsamma på sin sida av Höje å. Men det gäller inte bara att lova.

Ett dåligt beslut
Kommunstyrelsen har beslutat att göra motorvägen E22 sexfilig genom Lund. Så går det till när koldioxidutsläppen ökar.
 


 

Det stod inte i Sydsvenskan
Extinction Rebellion genomförde en manifestation på en gata i centrala Lund lördagen den 27 april. Det regnade. På en given signal föll ganska många ungdomar döda ner på gatan. Somliga av dem fnittrade. Förbipasserande häpnade. Manifestationen visades på en liten film i the Guardian den 28/4.

 

 

Tusentals ensamkommande återstår att hjälpa!

Vi som startat föreningen Stöttepelaren är aktiva inom nätverket ”Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!”
med 21 000 medlemmar.
   Med hjälp av insamlingar, månadsgivare och samarbete med goda krafter hoppas vi kunna mildra en humanitär katastrof inför våra ögon.
   Pengarna fördelas via de grupper vi startat från norr till söder, över hela landet.
Flygblad »
 


 

 

Protestera igen och igen