Rösta i kyrkovalet!

Jesus predikade att alla människor var jämlika och lika mycket värda. De rika skulle överlämna sin rikedom till de fattiga. De sjuka och nödlidande skulle vårdas. De flyende skulle erbjudas en plats att bo. Allt schackrande för vinst skulle bort. När Jesus hade vält omkull växlarnas bord i Jerusalem hämnades de giriga genast. Han blev korsfäst.
   Men detta lade grunden för den långsamma utvecklingen fram emot rättvist globalt välfärdssamhälle.
   Mäktiga kyrkor agerade ofta för motsatsen: orättvisa, intolerans och hat. Makten utnyttjar ofta kyrkorna för andra syften.
   VISK, Vänstern i Svenska kyrkan, agerar för jämlikhet och social rättvisa. Om du är en av de fem miljoner röstberättigade i svenska kyrkan är det viktig att du röstar.
   Du kan till exempel bidra till att Nilla Bolding kommer in i Lunds kyrkofullmäktige. Där behövs hon.

 

Gör inte självmål, MFF!


Malmö FF och PUMA skriver nytt långtidsav-tal Publicerad 10 maj 2021 i Företag,Nyheter
 

MFF, Malmös stolthet vad gäller fotboll. Ett lag som skördar framgångar och deltar i Allsvenskans toppstrid, men också visar framfötterna internationellt i Champions League. Bra skyttar och en duktig målvakt gör att MFF når långt, år efter år. Sportsligt fantastiskt bra.

   Men MFF gör självmål, om inte ofta på fotbollsplanen så moraliskt och etiskt genom att välja Puma som sin sponsor. Det är säkert ändamålsenliga kläder och skor, som sportföretaget förser laget med, men Puma är ifrågasatt och risken finns att det smittar av sig.

   Puma är nämligen även sponsor åt israeliska fotbollsförbundet, IFA, som omfattar lag i de illegala bosättningarna på palestinska Västbanken. Att ha samröre med dessa, enligt internationell rätt olagliga bosättningarna är inte ok, inte fair play.
 


 

Det är mycket väl känt att invånarna i bosättningarna på senare år ägnat sig åt eskalerande våld mot palestinierna, deras egendom och odlingar. Det förekommer ständiga sabotage mot böndernas viktiga näring: olivodlingen. Avloppsvatten från bosättningar släpps orenat ut på palestinska åkrar. Men inte nog med det - det fysiska våldet mot palestinier tilltar från de beväpnade bosättarnas sida.

MFF har givetvis inte direkt del i dessa våldsamheter och övergrepp, men genom att vara beroende av Puma som sponsor kan föreningen inte helt friskriva sig från ansvar. Den dag Puma tar sitt förnuft till fånga och avslutar sitt sponsoravtal med israeliska fotbollsförbundet är allt ok. Till dess är det inte det. Andra internationella klubbar har börjat visa kurage och ta ansvar genom att avstå från samarbete med eller helt avsluta sina avtal med Puma, däribland Qatar sportklubb och fotbollsklubbarna Luton, Chester och Liverpool. MFF valde i stället att i våras förlänga sitt sponsoravtal med Puma i ytterligare några år, trots att föreningen är väl medveten om problematiken.

   Vi skulle helhjärtat vilja visa MFF vårt stöd och önska lycka till såväl i Allsvenskan som i Champions League, men det är tyvärr omöjligt att blunda för föreningens bristande omdöme. Såväl föreningen som supportrar bör ta sig en allvarlig funderare på om de vill fläcka ner sitt rykte med ett tvivelaktigt sponsoravtal.

Palestinagruppen i Hässleholm/Kristianstad
Kerstin Dahlberg och Yvonne Fredriksson

 

”Att skriva i onda tider”

Jan Guillous Skriftställning 2005 – 2021 kan läsas som en fragmentarisk skildring av de senast sexton årens historia. Veckobladets nätupplaga omfattar nästan exakt samma tid och är tillgänglig på nätet.
   Boken är upplagd som en krönika med fem-sex skriftställningar för varje år. En typisk rubrik från 2005 lyder ”Leijonborgs bomb-liberaler gör sig redo för heligt krig”.
   2006 kommer begreppet igen ”Nu är det bara bomb-liberalerna som inte fattat”. Det handlar förstås om krigen i Irak och Afghanistan.
   Man kan konstatera att det som stod klart för nästan alla andra inte blev uppenbart för de bombliberalerna här och i USA förrän i år. Till fruktansvärd kostnad i mänsklig lidande.
   2007 riktas uppmärksamheten mot den katastrofala skolpolitiken. Rubrik: ”Barnen förlorar, de vinsttörstiga rektorerna vinner.” Vi konstaterar att det fortfarande förhåller sig så.
   2008 konstaterar Guillou ”Kriget mot terrorismen är motorn bakom vår tids nazism”.
   2010 manar han: ”Därför är det så viktigt att kritisera USA”.
   2012 tar han upp vinstdriven privatvård: ”Direktör Borelius tjänar halv miljard på privat vanvård”.
   2013. ”Fatta det uppenbara: en privatiserad skola är en försämrad skola”.
   2015. ”Saudiarabien kommer inte att bli en demokrati genom vapenaffärer.”
   2016. ”Allt ter sig futtigt när en Sverigedemokrat blivit president i USA.”
   2017. ”Brottsbenägenheten inom SD är i sanning omfattande”.
   2018. ”Ojämlikhetspolitiken en fara för demokratin.”
   2019. ”Regeringen vacklar inför pöbeln medan sju svenska barn lider i ett fångläger.”
   2020 har Guillou upptäckt ”Ebba Busch framstår som en elak liten fan.”
   Och 2021 konstaterar han dagsläget: ”Busch och Kristersson behöver Åkesson – och blir hans nyttiga idioter”.
   Som ni förstår är det rolig läsning – och delvis högaktuell. Det betyder inte att allt är bra. Jag delar långt ifrån alla Guillous ståndpunkter eller uttryckssätt. Men jag har följt honom sedan han var talare på en studentafton i Lund – och följande morgon greps av Säpo.
Gunnar Stensson

Riksdagen är igång igen!

Hej allihopa!

Nu har ett nytt arbetsår i riksdagen börjat, riksmötet 2021/2022, det sista på mandatperioden. Öppnandet var lite festligare än förra året, i år med gudstjänst eller ceremoni hos Humanis-terna, men inget stort mingel och ingen konsert på kvällen. Men alla riksdags-ledamöter var på plats i kammaren när statsminis-tern läste upp regerings-förklaringen. Det är ju tyvärr så att det är kungen som öppnar själva riksmötet, vilket såklart är galet, och vi i Vänsterpartiet “protesterar” genom att inte sjunga med i Kungssången.
   Från och med riksmötets öppnande återgår riksdagen till mer normala arbets-former. Alla ledamöter kommer vara på plats och rösta (inte bara 55 som det varit sedan i mars 2020) och utskotten återgår till att ha fysiska möten. Vi är fortfarande lite restriktiva med att ta emot större besöksgrupper, men det känns bra att kunna börja åka på studiebesök igen.

Riksdagen är ju i tjänst hela året och det har varit verksamhet under nästan hela augusti. Pandemin har såklart krävt att socialutskottet har haft kontinuerliga möten (det kommer också ett beslut om förlängning av pandemilagen snart) och vi i försvars- och utrikesutskotten har haft flera möten om läget i Afghanistan, biståndet och evakueringarna. I måndags var det en särskild debatt om just Afghanistan (lyssna här) och en särskild debatt om FNs klimatpanel IPCCs rapport (lyssna här). Det har även varit en partiledardebatt, som såklart alltid är intressant att lyssna på. Detta var Stefan Löfvens sista så han blev avtackad med presenter. Se den här.

På riksdagens hemsida finns också flera seminarier som handlar om rösträttsfirandet och Baltikums 30 års-jubileum. Gå in på www.riksdagen.se och klicka på webb-tv.
Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot, Lund 

 

 

Kriget mot terrorismen, vapen ger inte bestående fred

Med Afghanistan som inspiration är det värt att reflektera över den frågan. En som gjort det är Jonathan Powell, chefsförhandlare när kriget i Nordirland avslutades. Hans slutsats: ”Krig tar inte slut förrän du börjar tala med männen med gevär”.
 


A protest in Kabul, 7 September 2021
   

Citatet är hämtat från hans artikel den 10 september (apropå 9/11) i Guardian om krigen i Mali, i Mocambique, i Nigeria, krig som inte tycks kunna ges någon militär lösning. Kriget mot talibanerna i Afghanistan är ett lysande exempel: trots sin absoluta militära överlägsenhet lyckades USA inte uppnå någon bestående fred. Talibanerna förstod att USA förr eller senare måste lämna landet, och bidade sin tid.
   Inbördeskriget i Nordirland varade många år, men kunde lösas först när Storbritannien öppnade för direkta samtal med ’fienden’ Sinn Fein. USA tycks aldrig ha lärt sig av sina många krig mot terrorismen att samtal – förhandlingar – med fienden är ett måste för att få slut på krig, menar Jonathan Powell.

Men när ska samtal inledas? När fienden är svag, menar Paul Rogers. Då räcker det inte med bara samtal, förhandlingarna måste fokusera på roten till terrorismen. Den återfinns bland marginaliserade unga människor i marginaliserade regioner, t.ex. norra Mocambique där utländska företag rövar mark och en korrupt regering ’glömt bort’ att skapa arbete och utveckling för hela landsändan. Detsamma gäller krigen i de fattiga delarna av Sahel; Mali, Burkina Faso, norra Nigeria m.fl.
   Att terrorismen idag är en globalt växande rörelse måste erkännas. Militära punktinsatser ger inga bestående resultat. Det är slutsatserna i reflektioner över de små men svårhanterade krig där mer vapen inte skapar fred.
   Den intresserade är välkommen att nedan läsa ett utsnitt på engelska ur Joseph Hanlon’s utmärkta skrivningar om denna väsentliga fråga, mot bakgrund av en växande konflikt i norra Mocambique, där idag militär från Sydafrika, Rwanda, Zimbabwe m.fl. länder försöker hålla tillbaka lokala uppror som stöds av olika islamistiska grupper.
Bertil Egerö

 

 

Gunnar Stensson
Vad händer i Klimatskogen vid Höjeåreservatet?

Här är ju stopp! sa Anna, när vi kom till passagen under järnvägen vid Höje å i onsdags morse. Hur ska vi då komma till Klimatskogen?
 

(I samband med ett klimatmöte i Lund för ett par decennier sedan planterades träden för att kompensera för de internationella gästernas miljöpåverkan genom flygtransporter; därav namnet Klimatskogen).
   Vi tänkte kolla vilka ingrepp kommunen höll på att genomföra i bokskogen norr om dammarna efter beslutet att naturreservatet skulle göras mer tillgängligt för barn och andra besökare.
   Enda sättet att ta sig till dit var att gå tillbaka upp till Ringvägen, och sedan fortsätta längs Åkerlunds och Rausings väg och Värpingevägen. Av stegräknaren att döma nästan två kilometer.
Läs mer »

I veckans nummer
Friday for Future alla fredagar
Vandring i Höjeådalen
Rösta i kyrkovalet!
Riksdagen är igång igen!
av Hanna Gunnarsson
”Att skriva i onda tider”
av Gunnar Stensson
Gör inte självmål, MFF!
av Kerstin Dahlberg & Yvonne Fredriksson
Kriget mot terrorismen, vapen ger inte bestående fred
av Bertil Egerö
Det är höst
av Gunnar Stensson
Vad händer i Klimatskogen vid Höjeåreservatet?
av Gunnar Stensson
Redaktion
Göran Persson
Utskriftsvänlig form
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
 

 

Friday for Future alla fredagar


 

Fredag och vi samlas på Stortorget kl 12-14 för att uppmärksamma klimatkatastrofen och kampen för ett värdigt samhälle.

 

Vandring i Höjeådalen


 

Höjeådalen är Lunds närmaste naturområde, och stora delar av dalen är på väg att bli naturreservat. Områdets biologiska mångfald och rekreationsvärden hotas dock fortfarande av Lunds och Staffanstorps exploateringsplaner. På den här vandringen kan deltagarna uppleva naturen och på plats få veta mer om kommunernas planer. Vandringen är ett samarbete mellan Lunds Naturskyddsförening LNF och Höjeådalens intresseförening HIF.
   Vi träffas kl 15 vid fågeltornet norr om reningsverks-dammarna vid Höjeåvägen, ungefär där denna möter Högbovägens förlängning. Närmaste busshållplats är linje 2-hållplatsen Jöns Ols Toft.
När: söndag 19 sep 15:00 - 16:00.

Plats: Höjeådalen
Arrangörer:
Lunds Naturskyddsförening

 

Det är höst

Plötsligt har alla sommaruppehållets vallar brustit. Politiska och historiska konflikter och beslut, katastrofer och tillfälligheter, ödesdigra jordskred och meningslösa virvlar svämmar i en strid, bullrande, oöverskådlig ström ut över och in i människors medvetanden i Lund, Sverige, Europa och på hela planeten. Bakom medias rapportering finns verkligheten.
   Talibanernas plötsliga seger i Afghanistan, USA-generalens samtal med Kina för att förhindra att den galne Trump satte igång ett kärnvapenkrig, konflikten mellan den transatlantiska alliansen och Kina, överenskommelsen mellan USA, Storbritannien och Australien att bygga atomdrivna ubåtar att sätta in i Sydkinesiska havet, vänstervindarna i det norska valet, Norges fortsatta oljeutvinning i Arktis, riksdagens öppnande, Stefan Löfvens avgång, regeringsförklaringen, budgeten, valet av ny statsminister, Kristerssons och Forsells moderata hjärtlöshet, kampen om makten över svenska skogar och stränder, den uppblossande konflikten mellan Annie Lööfs nyliberala partiledning och partimedlemmarnas insikt om vinstintressenas förgiftning av svensk skola, Lunds byggnadsnämnds beslut att stoppa bygget av en friskola i Annehem, det goda förslaget att införa ämnesbetyg i svensk skola, hoten mot Sveriges bästa åkerjord i Skåne, länsstyrelsens svaghet jämfört med kommunernas makt att ödelägga åkerjord, kyrkovalet.
   Jag kan fortsätta. Moderatpolitikers övergrepp mot kvinnor, pandemirestriktionernas upphävande, risken för uppblossandet av nya varianter, Liberalernas splittring och nedgång...

Trots att vår kunskap är fragmentarisk, våra resurser små, vårt utrymme mikroskopiskt, våra intellekt otillräckliga, våra perspektiv lokala, vårt beroende av information utifrån stort, vår tid flyktig och kort och vår läsekrets minimal fortsätter Veckobladet att rapportera lokalt och globalt några år eller kanske månader eller veckor till.
   Egentligen delar nästan varenda människa våra villkor.
Gunnar Stensson