Dags för ledighet
Den skånska vintern kan både komma och försvinna
så snabbt att det är svårt att hänga med.
Så var det slut för i år! Dags för lite ledighet innan vi tar itu med den 48:e årgången. Den 21 januari 2022 är vb tillbaka om allt går enligt plan.
Till dess återstår det bara att önska VB:s trogna vänner en riktigt god ledighet.
red
Avhopp räddade 44 hektar åkermark vid Nova
Moderaterna, Socialdemokraterna och Liberalerna ville köpa 44 hektar förstklassig åkermark vid Nova och omvandla marken till ett företagsområde. Trots att kritiken mot förslaget var kompakt, såg det ut som om de tre partierna skulle kunna genomdriva det i fullmäktige, visserligen med minsta möjliga majoritet, 33 röster mot 32.
Men vid fullmäktigemötet den 15 december bröt Gunnar Brådvik, L, och Rasmus Törnblom, M, partilinjen och röstade mot förslaget. Majoriteten i fullmäktige skiftade. Förslaget föll och 42 hektar förstklassig åkermark räddades för kommande generationer.
Gunnar Brådvik meddelade samtidigt att han lämnar Liberalerna vid nästa val på grund av partiets exploatering av åkermark och byggnadspolitik.
Kampen mot klimatkrisen avgörs inte bara av globala överenskommelser utan måste föras lokalt. Varje beslut i varje lokalsamhälle på hela jorden är betydelsefullt. Ibland hänger utgången som i det här fallet på enskilda individer. Och varje väljare har ett ansvar för vilka politiker som blir valda.
Vad som fick politiker att ändra sig så beslutet blev att inte köpa in marken vet vi inte. Det vi vet är att det var ett intensivt lobbyarbete inför beslutet. Här nedan följer några exempel på detta.
Det är med stor besvikelse som vi tar emot kommunstyrelsens beslut att förvärva 42 hektar åkermark väster om Pilsåker för att ”möta näringslivets behov av ny verksamhetsmark”.
Jordbruksmark, speciellt denna som är en av de högst klassade jordarna i Sverige (klass 8–10), ska bevaras som jordbruksmark, och inte användas till andra ändamål. Att bygga verksamhetsområden på bördig jord är inte bara ett slöseri med vårt lands resurser och kapital, utan också helt oansvarigt i en tid av eskalerande klimatkris.
Läs mer »
Början på slutet?
Vart är vi på väg” frågar programledaren i Sveriges Televisions mest populära frågesport. Och det verkar som också det lokala partiet FörNyaLund ställer samma fråga i ett nyligen utskickat flygblad med ett stort foto av en öde väg vid Lunds stadsgräns. Lite trist bild. Vad blev det av alla de glada männen och kvinnorna som poserade vid sina cyklar eller promenerade på trottoaren på tidigare flygblad? Har de hoppat av allihop? Är de borta helt och hållet? Kanske FNL har nått sin gräns?
Det verkar som FNL har inga idéer kvar att arbeta med nu när spårvägen är byggd. I flygbladet efterlyser man förslag till det som partiet ska satsa på under nästa mandatperiod.
I Vänsterpartiets valplattform 2018–2022 finns massor med bra saker som borde verkställas. Det var faktiskt tänkt att det skulle gjorts under denna mandatperiod men så blev det inte, tyvärr. Flera aktörer har motverkat genomförandet så allt för många av de goda idéerna är fortfarande idéer.
Nu har FNL fått valplattformen 2018–2022 skickat till sig Och de har svarat artigt: Tack för dina värdefulla synpunkter. Vi tar dem till oss med intresse.
Vi tackar och bugar. Härligt att FNL nu ska ta på sig att förverkliga Vänsterpartiets hjärtefrågor. Vänsterpartiet kanske inte behövs längre? Kanske vi helt enkelt kan lägga ner partiet? Och ägna vår tid åt något helt annat? Vart är vi på väg?
Steingrimur Jonsson
Bengt Hall
100 år av kvinnlig rösträtt
Jag gick på jubileumssymposium på Kulturens Auditorium i fredags med anledning av hundraårsfirandet av kvinnlig rösträtt. Det var Statsvetenskapliga institutionen som bjöd in. Det handlade om kvinnor i politiken då och nu med utgångspunkt i historiska och politiska perspektiv.
Historikern 
professor emerita Christina Carlsson Wetter-berg berättade om de första kvinnliga riksdagsledamöter-na, pionjärerna 1921. De var fem av 380 ledamöter. Innan dess bedrevs ett intensivt arbete för kvinnors rösträtt. Drivande var Landsföreningen för kvinnan politiska rösträtt med 300 lokala föreningar. 1903 bildades en sådan i Lund. Intressant är nog att både liberaler och socialde-mokrater var tveksamma. De tyckte att den allmänna rösträtten för män skulle komma före innan kvinnorna fick vara med. Fortfarande var det en allmän uppfattning att det var männen som skulle bestämma och att kvinnornas värld var det privata.
Läs mer »
Stalledräng i Klostergården
Klostergårdens stalledräng vattnade sina fålar tio.
Ingen dager syntes än, men en fotogenlampa lyste.
Nu 
går vi till häststallet och ser vad som finns där. På vägen ser vi en vattenpump och en vattenho, där hästarna och tjuren vattnades. Vatten och elektricitet fanns inte i stallet. Så alla hästarna fick ledas ut på morgonen för vattning. Det tog lite tid, och på vintern frös man. I stallet stod tio hästar, Innan man ledde ut dem fick vi tända en fotogenlampa, som hissades upp och ner så att inte hästarna skulle gå in i den med huvudena.
Ingvar Sundgren. Källa: Lund Söderut, Föreningen Gamla Lund, årsbok 99/ 2017, s 93
Gunnar Stensson
Rapport från riksdagen
Nu har vi fattat de sista besluten det här riksdagsåret! Det har varit ytterligare ett speciellt och annorlunda år, som knappt går att sammanfatta. Pandemins skugga har legat över allting, med några ljusglimtar under hösten där jag bland annat kunde åka på studieresa till Paris.
Vi vann kampen mot marknadshyrorna, förbättrade sjukförsäkringen och höjer pensionerna nästa år! Det är stora politiska segrar för Vänsterpartiet. Vi avsatte en regering för första gången i riksdagens historia, tillsatte samma statsminister igen, han avgick och vi tillsatte ett ny statsminster, första kvinnan på posten!, två gånger, och fick en ny regering.
Den här veckan har jag haft den årliga debatten om Sveriges militära insatser i Mali. Vänsterpartiet säger ja till den stora FN-insatsen Minusma, som har stora civila delar, men nej till den franskledda insatsen Takuba. Vi vill att militära insatser ska ledas av FN, inte enskilda länder, Nato eller EU. Se debatten här, klicka på mitt namn om ni inte vill läsa hela.
Ett intressant riksdagsbeslut under veckan är förändringar inför de allmänna valen 2022, bland annat om vem som ska lägga ut valsedlar, ordningen i vallokalerna samt att väljare med funktionshinder ska kunna få hjälp av röstmottagare. Under veckan har det hållits många budgetdebatter i de olika utskotten. Alla debatterna finns på riksdagens hemsida.
Nu blir det julledighet, riksdagsarbetet börjar igen 11 januari. Strax innan dess åker jag till Sälen för Folk- och försvar-konferensen (om den kommer kunna hållas med tanke på pandemin-läget…) Men vi är alltid i tjänst och det finns alltid en risk att saker händer som måste hanteras av riksdagen under helgerna. Se gärna talmannens julhälsning här, med bildvisning om tidigare riksdagshus!
Ikväll, torsdag 16/12, håller Nooshi Dadgostar jultal som kan ses på vansterpartiet.se
God Jul!
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund
FN kräver slut på ockupationen
I tre nya resolutioner har FN:s generalförsamling åter tagit sig an situationen i de av Israel ockuperade arabiska områdena. Generalförsamlingen uppmanar Israel att sluta upp med att bygga nya bosättningar på ockuperad palestinsk mark, och andra åtgärder i syfte att förändra området, att respektera Jerusalems status och att återlämna Golanhöjderna till Syrien. Alla länder, förklarar generalförsamlingen, måste hålla fast vid de tidigare erkända gränserna från 1967, då ockupationen inleddes, och inte acceptera några förändringar som inte förhandlats fram av parterna själva. Man får heller inte ge hjälp eller bidrag till illegala bosättaraktiviteter på ockuperad mark.
Vad gäller Jerusalem konstaterar generalförsamlingen att alla försök från Israel att införa egna lagar och administration av den Heliga Staden är illegala. Man hänvisar till FN:s säkerhetsråd som 2015 betonat nödvändigheten av att bevara områdets historiska status som religiöst centrum, och att alla överenskommelser måste ta hänsyn till både israeliska och palestinska legitima krav.
I fallet med Golanhöjderna, slutligen, menar generalförsamlingen likaledes att införandet av israelisk lag och administration är av “noll och intet värde” och att området, som annekterats av Israel, måste lämnas tillbaka till Syrien.
Resolutionen om en fredlig lösning av Palestina-konflikten antogs med röstsiffrorna 148 för och 9 emot - Australien, Kanada, Ungern, Israel, Marshallöarna, Micronesien, Nauru, Palau, USA - medan den om Golan fick mindre, men fortsatt tydligt, stöd (98 för) - med 69 stater som avstod att rösta, däribland av oklar anledning Sverige. Resolutionen om Jerusalem hamnade mitt emellan med röstsiffrorna 129 - 11.
I debatten om resolutionerna noterade flera talare att ingenting i dessa texter egentligen är nytt och att generalförsamlingen redan flera gånger, liksom nu med stor majoritet, uttalat samma ståndpunkter - som också framförs i säkerhetsrådets resolutioner 2257 (2015) och 2334 (2016). Problemet är att man trots detta inte lyckats få Israel att följa FN:s beslut att upphöra med ockupationen, och att viktiga länder som USA medvetet saboterat arbetet att uppnå detta mål. Sedan 2015 har generalförsamlingen 115 gånger antagit resolutioner riktade mot Israel. Trots detta kan ockupationen fortsätta.
Tidigare i höst konstaterade en rapport att svenska företag som Volvo och Atlas Copco, liksom en rad företag i andra länder, är djupt inblandade i den israeliska bosättarindustrin på det ockuperade Västbanken. Likaså är svenska banker som SEB, Handelsbanken och Swedbank inblandade i finansiering och lån till illegal bosättarverksamhet. Hur kan det komma sig? Om inte länder som Sverige respekterar FN-beslut och rättar sig efter dessa, hur skall man då kunna få till någon rättvis och varaktig fred i Mellanöstern? Och om inte länder som Sverige kraftfullt protesterar och agerar när den israeliska regeringen terrorstämplar sex palestinska människorättsgrupper - hur skall man då på något trovärdigt sätt kunna driva frågor om demokrati och mänskliga rättigheter någonstans överhuvudtaget?
För den svenska regeringens del återstår dessutom att förklara varför man backat från kravet om återlämnande av Golan till Syrien - ett viktigt krav i FN-resolution 242 som utgör själva grunden för FN:s olika resolutioner om en varaktig och rättvis fred i området.
Gunnar Olofsson, Borås Palestinagrupp
Gunnar Stensson
Judarna i Sverige under Förintelsen
Göran Rosenberg har skrivit ett storverk om judarnas historia i Sverige - och världen - under 1900-talet: Rabbi Marcus Ehrenpreis obesvarade kärlek, Bonniers 2021.
I Veckobladet
finns bara utrymme att påpeka att verket nyss publicerats och sannolikt blir en huvudkälla till kunskap om antisemitism och Förintelse. Boken innehåller också några rader om antisemitismen Lund.
Marcus Ehrenpreis kom till Sverige 1914 för att bli de svenska judarnas rabbi. Han hade fått sin utbildning inför ämbetet i Berlin. Att vara rabbi kan kanske jämföras med att vara ärkebiskop i den svenska kyrkan. Han hade tidigare som rabbi i Bulgarien gjort viktiga insatser för de judiska minoriteterna under de balkankrig som kom att leda till första världskriget. I Sverige blev han en del av kulturetablissemanget. Han lärde sig det svenska språket mycket snabbt och talade och skrev i många sammanhang under sina drygt trettio år här. Han startade Judisk krönika som är en av Göran Rosenbergs viktigaste källor.
Läs mer »
I veckans nummer
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Friday for Future alla fredagar
Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk. Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
Nya passager under fyrspåren – så omvandlar järnvägen landskapet
Trafikverket informerade härom dagen om att nya passager kommer att öppnas under järnvägen våren 2022. Visserligen kan man idag inte säga exakt när gång- och cykelvägen vid Klostergårdsstationen blir färdig, men att en ny tunnel under järnvägsspåren i höjd med Sunnanväg och Höjeåvägen öppnas i april är man säker på. Kommunen ska ansluta med en väg som senare kommer att öppnas också för busstrafik.
Under många månader har bygget av fyrspåren kluvit Höjeå naturskyddsområde i två delar. Vi som bor i Klostergården promenerar i St Lars-parken och de som bor väster om järnvägen vandrar i Klimatskogen och runt dammarna. Men i april 2022 återförenas naturskyddsområdet och Lundaborna.
I fyra år har vi upplevt hur fyrspårsbygget har påverkat vår miljö. Att bygga spår på pelare kan vara ett sätt att hålla landskap öppna, spara mark och möjliggöra rörelse i landskapet. Det är en viktig aspekt inför de planerade stora järnvägsbyggena mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.
För ett par månader sedan sa Trafikverket nej till Lundapolitikernas förhoppningar att befria Lund från järnvägarna genom att gräva ner Lunds centralstation.
Vi satsar helhjärtat på järnvägarna och kollektivtrafiken. Att bygga motorvägar är på alla sätt mycket mer destruktivt. Men vi måste inse att också järnvägsbyggen omvandlar landskapet och sliter på miljön.
Vänsterpartiet Skånes adventskalender
Den som saknar en adventskalender med politiska förtecken får hjälp av V-skåne. Att kalendrar numera är en stor artikel inte bara för barn är svårt att missa, men politiska sådana är mer svårfunna.
Dagens lucka öppnas på Facebook på adressen.
39 goda nyheter från året som gått
Vi har agerat, demonstrerat och protesterat – och det har gett resultat!
Så här i slutet av ett år som nog inte går till historien som ett av planetens bästa så kom det ett litet mail från Amnesty med ett hoppingivande budskap.
Goda nyheter från hela världen
Under 2021 har du varit en av de tusentals människor som engagerat sig i Amnetys arbete för att skapa förändring. Du är en av de som protesterat, skrivit under namninsamlingar, delat namninsamlingar på sociala medier, demonstrerat, bidragit med gåvor och mycket mer — allt för att försvara mänskliga rättigheter över hela världen.
Det har haft effekt: människor som suttit fängslade har släppts fria. Lagar har förändrats och modiga människor runt om i världen har ställt sig upp och krävt förändring. Tack!
47:e årg.
Utskriftsvänlig form