Utskriftsvänligare form
(pdf)

Aktuella tågfrågor
1. Tungmetaller
Om stoftet från järnvägen var så hälsovådligt som man kunde få intryck av från en artikelserie i Sydsvenskan strax före nyår hade rosorna hunnit vissna på min grav. Stoftet består ju väsentligen av gjutjärnspartiklar från tågens bromsblock. I tre år på 1970-talet slipade jag stål på en av stadens verkstadsindustrier. Visst fanns det ventilation men visst dammade det. Och inte som från tågen tämligen rent järn utan rostfritt, det vill säga legerat med krom och flera andra metaller. Jag lämnade alltså jobbet efter några år men många av mina arbetskamrater stod där ett helt yrkesliv. Och de hade och har många miljoner kolleger världen över. Vad jag vill ha sagt att om det var något specifikt farligt med järndamm så hade det gett utslag i sjukdomsstatistiken och uppmärksammats. Så som omsider har skett för personer som arbetat med asbest eller kisel.
   Däremot är mikropartiklar i allmänhet ett hälsoproblem som man håller på att bli varse. Det påverkar lungfunktion och allmäntillstånd och syns i dödlighetsstatistiken. Därför är det bra att man uppmärksammar uppkomsten och spridningen, som nu har skett i järnvägens fall. Men vi vet redan att spridningen är många gånger större från vägtrafiken, och de partiklarna är kontaminerade med kolväten från dieselolja eller bildäck och andra otrevligheter.
   Slutsats: det är inte järnvägen som ska angripas i första hand. Om rädslan leder till inskränkningar i godstågstrafiken blir det ännu mera tung trafik på vägarna där hälsoriskerna är större. Man ska ta människors oro på allvar, sa Olof Palme. Men det är svårt att följa den maximen när oron i första hand handlar om knottrig billack.

2. Fyrspår
Statistiken för 2006 visar att tågpendlingen fortsätter att växa med tvåsiffriga procenttal. Men Banverket tror inte att den nödvändiga utbyggnaden till fyra spår mellan Arlöv och Flackarp kan ske förrän tidigast 2016. En viktig orsak är, som VB redan behandlat, att kommunerna Burlöv och Staffanstorp bromsar.
   Nu är det risk för ytterligare försening. Vi har som bekant fått en borgerlig regering som prioriterar annat än järnväg i sin trafikpolitik. Och Citybanan i Stockholm har blivit två miljarder dyrare sen den förra kalkylen gjordes för bara ett år sen. Det innebär sannolikt att Banverket måste minska på andra investeringar. Vad som behövs är ett kraftfullt agerande från skånska politiker. Ilmar Reepalu har talat klarspråk men det räcker inte. Lennart Prytz var en olycka med sina misslyckade kompromissförsök och med undfallenheten för en osaklig opinion som ledde till kravet på ett yttre godsspår.
   I Västergötland gick ett dussin kommuner samman mot Lerum som bromsar en nödvändig utbyggnad på liknande sätt. Går det att mobilisera en liknande opinion i Skåne? Jag är pessimist, men försöket måste göras, och initiativet borde komma från Lund.

3. X61?
Pågatågens efterträdare är alltså beställda. Den som är nyfiken kan fara till Stockholm och åka med ett av de moderna pendeltågen av typ X60. De skånska tågen blir något annorlunda, ska de littreras X61? Det blir fler sittplatser, och bredare säten, vilket är särskilt angeläget i vår landsända. En standardhöjning. Men vi får hoppas att de gamla pågatågen (X11) renoveras och blir kvar. Det skånska järnvägsnätet behöver ju byggas ut.
Gunnar Sandin

Kommunfullmäktiges sammanträden 14 december och 19 december 2006
Vid den fortsatta budgetbehandlingen i kommunfullmäktige den 14 och 19 december reserverade sig Demokratisk Vänster mot ett antal beslut.

Anständigt boende
Efter en behandling inte ens värd namnet debatt beslöt kommunfullmäktige att säga nej till Demokratisk Vänsters begäran om ytterligare 500 000:- till socialnämnden. Anslaget skulle möjliggöra anställning av en bostadssamordnare med uppgift att, på kort och lång sikt, samordna arbetet med att skaffa anständigt boende till de hemlösa lundaborna.
Det engagemang som ansvariga politiker visade vid valdebatten den 11 september i kommunfullmäktigesalen var som bortblåst. Den ende politiker som orkade kommentera förslaget var centerns avgående andre vice ordförande i socialnämnden Lars Bergwall. I övrigt - tystnad!

Tuta och kör
Än en gång lyckades de borgerliga partierna + socialdemokraterna på ett märkligt sätt undvika att upptäcka sambandet mellan utbyggnad av biltrafikleder och ökad biltrafik! När anslagen till vägprojekten kring Trafikplats Råby tycktes det väl kända sambandet mellan ökande biltrafik och för höga utsläpp av växthusgaser vara som bortblåst hos de flesta kommunfullmäktigeledamöterna. "Tuta och kör" var mottot, och därmed sa man ju samtidigt nej till en tydlig kursändring från privatbilism till miljövänligare kollektivtrafik! Suck!

Spara pengar
Skolverksamhetens politiska och förvaltningsorganisation har varit föremål för att stort antal utredningar de senaste valperioderna. Men, aldrig tidigare har kommunfullmäktige fattat beslut på så dåligt underlag som denna gång!
När nu den politiska organisationen förändras, senare under 2007 följd av en organisatorisk förändring, görs detta av egentligen bara ett skäl: spara pengar! Färre politiker, minskad administration, annan väg för pengarna att färdas från kommuninnevånarna till eleverna är skälet till förändringarna. På vilket sätt den nya organisationen underlättar för skolorna att uppfylla de mål som stat och kommun beslutat om var den regerande majoriteten oförmögen att visa! Att sedan ett av instrumenten för att spara pengar inom skolområdet, nämligen så kallad "direkt skolpeng" inte kan införas förrän år 2008 bekymrade inte majoriteten. Sparbetingen för 2007 fick ändå stå kvar! Och visst, hur skulle man annars klara av den redan beslutade skattesänkningen?!
   Genomgående hindrade den borgerliga majoriteten en anständig debatt kring sina budgetförslag genom att kalla sina besparingar antingen "generella" eller "administrativa", utan att ange på vilket sätt besparingarna skulle genomföras i praktiken.
Sven-Bertil Persson

Från bloggen
Jag undrar en sak, som kanske ni med sympatier för "Demokratisk Vänster" kan förklara för oss mindre vetande. När Tasso Stafilidis hoppade av från v, så hörde jag hans motivation för detta i en radiointervju på P1. Han sa att han ville ha ett "vänsterliberalt" parti, och att v inte längre var ett sådant. Själv har jag aldrig uppfattat v som ett vänsterliberalt parti, och jag hade troligen aldrig ens övervägt att rösta på dem om de hade övergått till att bli det vänsterliberala parti som Tasso efterlyser. Jag är nämligen socialist, och inte liberal, och vill ha ett samhälle där det privata ägandets makt har minskat och det gemensamma ägandet och den ekonomiska demokratin är mer utvecklad. Det kallas socialism, för den som undrar vad detta är. När jag lyssnar till debatten mellan dv-anhängare i Lund (t.ex. Henrik och Karin Svensson Smith, Ulf Nymark m. fl.) så får jag intrycket av att dessa ser sig mer moderna "förnyare" eftersom de har gett upp tanken om socialismen och eftersträvar (i sina bästa stunder) ett slags socialdemokratisk blandekonomi. Radikala och utmärkta förslag från v/Lars Ohly, som t.ex. att satsa på 200 000 nya jobb i offentlig sektor, avvisas bryskt antingen som "plakatpolitik" eller "kommunism". I mina öron låter detta som brist på goda argument, och att de själva har tappat sin socialistiska övertygelse. Jag har svårt att se skillnaden mellan dv/VägvalVänster/vänsterdemokraterna och t.ex. Bengt Westerberg och den tynande socialliberala fraktionen i folkpartiet. Så säg mig: varför kommer ni inte "ut ur garderoben" som de liberaler ni är och bildar ett uttalat vänsterliberalt parti med besvikna folkpartister istället? Ett sådant parti kan behövas i svensk politik, även om jag som socialist inte skulle rösta på det. I vilket fall som helst så anser jag att vi socialister måste ha ett alternativ att rösta på, alldeles oavsett om socialism och gemensamt ägande ogillas av den lilla akademiker- vänsterkretsen runt DV och deras enda mandat i Lunds kommunfullmäktige.
Undrande vänstersympatisör

Ovanstående inlägg kom in till VB:s blogg för ett tag sen. Vi skickar undrande vänstersympatisörs frågor vidare till läsekretsen eftersom redaktionen som är till 75% vänsterpartister inte är rätt instans att besvara frågorna. Att vänstern skulle tjäna på att attrahera så många som möjligt i stället för att hitta skäl att exkludera människor är däremot något som VB tror på.

Kommentar till Sven-Bertil
Är detta verkligen sant? Var det verkligen ingen från v, mp eller s som orkade stödja förslaget om stöd till de bostadslösa. Hoppas det bara berodde på trötthet, jag hoppas verkligen att det inte är så att man inte tyckte denna fråga förtjänade att prioriteras. Vad skulle vara viktigare? Som vänsterpartist så skäms jag, hoppas mina företrädare i fullmäktige också gör det.
Göran Persson

Lunds kommun har det främsta träningsområdet för den svenska utlandsstyrkan. Är det kanske dags för vänsterpartiet i Lund att börja tänka på saken? Tänk globalt och handla lokalt, som det heter.

Microsoft forever
Vi på VB har länge sett det som en särskild uppgift att vara observant och kritisk vad gäller Microsoft. Sverige är ju i högsta grad Microsoftterritorium - övergången till öppen programvara här ligger år efter länderna på kontinenten. Därför noterar vi med stort intresse att Göran Hägglund, kd-socialministern, rekryterat Microsofts försäljningsdirektör med ansvar för offentlig sektor till posten som statsekreterare i Socialdepartementet. Av intervjun i Computer Sweden framgår att Karin Johansson, det är namnet, blir ensam om IT-kunnande i regerings-/statsekreterarekretsen (om man inte räknar Carl Bildt förstås) och att hon klart ser vilken roll IT spelar inom hennes ansvarsområde. Hennes förra jobb ska förstås inte evigt diskriminera henne, men det är angeläget att hon inte tillåtes spela någon roll i regeringens IT-politik p.g.a. den uppenbara risken för jäv.
   När vi ändå är inne på databranschen kan jag berätta om hur det gick till när Bill Gates kom till himlen. Han gick fram till Sankte Per vid porten och sa: "Tjena Pelle, det är Bill, jag kilar in."
   "Nej", sa Sankte Per, "du får faktiskt ställa dig i kön och vänta på din tur - här är alla lika." När så Bill stod där i den väldiga kön, så rullade det plötsligt fram en iPod-vit limousin till porten och ut stiger Steve Jobs som bara byter några ord med Sankte Per och sen rullar in i himlen.
   Då blir Bill Gates rejält förbannad och går fram till Sankte Per och säger: "Du sa ju att alla var lika här. Jag såg ju hur du lät Steve Jobs smita förbi kön." Då skrattar Sankte Per och säger: "Nej, det var inte Steve Jobs. Det var Gud, han har bara fått för sig att han är Steve Jobs."

Klarspråk
Det känns naturligt att avsluta årets första (och VB:s sista?) krönika med en av de eviga frågorna. Jag syftar naturligtvis på alkoholfrågan och det är med stort välbehag jag citerar en insändare i Dagens Nyheter onsdagen den 10 januari. Jag säger inte att jag skriver under varje ord, men visst är den befriande i sitt klarspråk!
Ett glas vin då och då", finns det någon större underdrift? Det är inte många som nöjer sig med ett glas vin, nästan ingen skulle jag vilja påstå. Nya tidens snobberi med fina viner är bara förtäckt alkoholintag. Möjligen kan man vid första flaskan sitta och njuta av bouquet, men i nästa flaska söker man ruset. Varje matrecept har vintips bifogat. Vin är kultur och förfining. Jo, pytt!
Det börjar bli dags för motbok, vi klarar inte alkohol vare sig det är uppklätt till snobbkultur eller ej. Lika fulla blir vi och lika dumma. Titta bara på vinkännarna, mosigare och mosigare med tiden. Vad som händer omkring oss är bevis nog. Alkoholen är vårt största problem.
Lucifer