Utskriftsvänligare form
(pdf)

Demonstrera på lördag -
och sedan?
Det är bra att demonstrera för en ny världsordning. Något sådant verkar ju behövas om vi ska kunna ta mer tydliga grepp mot den globala miljöpåverkan. För i Lunds skala kan väl inte mycket mer göras?
   Minns ni parollen "tänk globalt, handla lokalt"? Utmärkt, här följer ett förslag:
   De båda vänsterpartierna går samman och köper in ett antal ex av Al Gore-filmen "En obekväm sanning" (med svensk text). Sedan agerar de för att så många som möjligt av kommunfullmäktige, styrelsen, nämnder och - inte minst - tjänstemännen får se denna film, gärna på arbetstid. Journalister och redaktörer bör också bjudas in.
   Givetvis ber de Kino ta upp filmen samtidigt, en sådan aktion kommer att väcka många Lundabors intresse för att vilja se den.
   Filmen ger ett utomordentligt stoff för debatt, även om vad man kan göra i Lund.
   Handla lokalt!
Bertil Egerö

Ett tips till
Om du vill göra något på nätet så kan du kolla på länken http://www.foeeurope.org/ climate/deal/index.php och därifrån skicka in ditt egna "miljölöften" till regeringen.

Demonstranter
Under veckan har det varit demonstrationer på många platser mot sverigedemokraternas intåg i diverse lokala församlingar. Vissa har varit helt "fredliga" enligt mediarapporteringen medan vissa har varit mer högljudda. Mediarapporteringen om vem som har deltagit på de olika orterna är öjämn för att inte säga ofullständig. Vissa manifestationer verkar dock ha varit bredare än andra och efter att ha tagit del av GP:s rapportering så utnämner vi den i Göteborg till den mest folkliga och breda!

   

Klimat Manifestation
4:e november kl 13 på Stortorget i Lund och Ljusvaka kl. 18.00
     

On Saturday, November 4th
Lund will become one of the three cities in Sweden and one of more than hundred locations in 50 countries around the world participating in the International Demonstrations on Climate Change ahead of the UN Climate Talks (MOP 2, COP 12) in Nairobi, Kenya from 6th to 17th November 2006
Läs mer och hämta affisch

Jag läser i dagens (2 nov) Sydsvenska att vänsterpartiet inte får några representanter i skånelandstingets styrelser och nämnder. Det beror på valresultatet och det i sin tur har ett nära samband med vänsterpartiets usla ledning i skånedistriktet.
Men det intressanta i dagens tidning var ett uttalande av landstingets politiske ledare Jerker Swanstein, regionråd och ordförande i regionstyrelsen. Swanstein är advokat, bor i Båstad och är en framgångsrik affärsjurist med sin advokatfirma. Den är hårt skuldsatt uppges det, men det behöver man inte bekymra sig om.
" - Det ser ut på ett sätt, men förhåller sig på ett annat sätt. Det är inga bekymmer." Jojomensann, ofta är saker inte vad de synes vara.
    Nåväl, tydligen ska vänsterpartiet få en insynsplats i regionstyrelsen: "Men någon plats i det mäktiga arbetsutskottet blir det inte.
- Då hade vi varit tvungna att också släppa in sverigedemokraterna. Extremister till höger eller till vänster, för min del kan det gå på ett ut, säger Swanstein."

Tankeväckande
Jag finner hans yttrande ytterst tankeväckande. Det är alltså så här Skånes ledande borgerliga företrädare ser på oss som är vänsterpartister. Vi är extremister. På ytan kanske vi kan se ut som vanliga hederliga medborgare, men till skillnad från t.ex. moderater och socialdemokrater är vi extremister. Vi uppges inte vara terrorister, men det vet man ju inte vad extremister kan ta sig för, de kanske blir desperata och snart är de terrorister. Ska verkligen extremister få organisera sig i partier och ställa upp i val? Sådana partier borde väl förbjudas, en tanke som var aktuell i Sverige så sent som under andra världskriget och som framför allt drevs av dåvarande högerpartiet. Socialdemokraten Ernst Wigforss var en av dem som såg till att det aldrig blev av. Men innan dess hade förstås en hel del sådana extremister satts i särskilda arbetsläger.
   Men Swansteins yttrande borde också föranleda en del tankar på vårt håll. Det finns många som ägnar sig åt att på olika sätt utestänga det andra extremistpartiet, sverigedemokraterna, från insyn och inflytande. Ibland får sådana som sympatiserar med sverigedemokraterna inte behålla sitt jobb, de har olämpliga åsikter. Det är ett parti som fick fler röster i Skånes

landstingsval än vänsterpartiet, men det är tydligen röster som inte är lika mycket värda som andra. Sämst gick det för detta parti i Vellinge, där i stället (m) som vanligt fick egen majoritet. Man brukar uttrycka detta så att sverigedemokraterna behövs inte i Vellinge kommun, där förs redan deras politik.

I samma båt
Vad vi i vänstern kan lära av Swansteins yttrande är att vi sitter i samma båt som sverigedemokraterna. Det är ingen trevlig position och det finns de som försöker göra något åt det genom att t.ex. bilda nya grupper som har namn som Demokratisk Vänster. Man kan förstå avsikten, men jag tror ändå inte det är där problemet ligger. Där har kanske vi i Odemokratisk Vänster, (om ni ursäktar, men det är väl konsekvensen av namngivningen?), en lite mera realistisk syn. Det går inte att tillvinna sig respekt från borgarna genom att dra sig tillbaka från vänsterhållningar som man omfattar av sociala rättviseskäl. De bara spottar på en och kräver ytterligare reträtter. Det här drabbar ju också socialdemokrater och inte minst nu i samband med regeringsskiftet märker man hur det väller upp strömmar av gammalt sossehat. Under en borgerlig regering behöver man inte dölja sådant lika mycket. Men för oss måste lärdomen vara: det lönar sig inte att skämmas för var man står!
   Som utpekade extremister bör vi vara solidariska, i eget intresse. Acceptera inga inskränkningar av gränserna för åsikts- och yttrandefrihet, ställ inte upp på bojkotter av folkets valda representanter! Nästa gång kan det nämligen vara vi som drabbas. Det sagda innebär ingen sympati för sverigedemokraterna de bör bekämpas som de tomma tunnor de är. De sverigedemokratiska representanterna har där de har verkat nästan alltid varit passiva och ointresserade av politiskt arbete. Längre än till motioner om att hissa svenska flaggan brukar de inte komma. Men förväxla inte detta enfaldiga parti med de faktiska problem och motsättningar stödet för dem är uttryck för.
    Jag kanske är pessimistisk, men jag tror Swanstein talar för många. Och det är inte nån udda insändarskribent, det är den borgerliga majoritetens främsta representant som kallar oss extremister. Lite obehagligt kanske, men jag menar att det är lika bra att se det i ögonen.
Lucifer