Den
politiske kåsörens liv har sina mörka sidor. Det
kan gå veckor när politiken inte har något annat
att erbjuda än vardagliga frågor utan det där lilla
extra. Desto gladare blir man när ämnen serveras på
fat som nu i måndags.
Jag talar naturligtvis om Brotts-förebyggande
rådets tankar om att systembolaget skulle tillämpa lägre
priser i Skåne än i landet för övrigt. Logiken
bakom är oklanderlig: det är i Skåne systembolagets
försäljning har sjunkit allra mest beroende på den
livliga inköpstrafiken till Danmark och Tyskland. Regeringen
är orolig för systembolagets siffror, men andra regioner
i landet har inte påverkats så mycket så varför
skulle man sänka priset där? Förslaget måste
anses vara briljant i sin nyktra realism: social ingenjörskonst
när den är som bäst. Dvs. det kan
finnas vissa invänd-ningar. Det är ju inte alltid så
lätt att vara skåning på besök norrut i landet
och jag fruktar att det skulle bli värre efter reformen. Smålänningar,
dalmasar m.fl. skulle i all tysthet gå och reta upp sig och
sedan gå till rena handgripligheter när de hör några
skånska diftonger på allmän plats. Jag tror att
simpel avund skulle hindra dem från att se klokheten i förslaget.
Omfattande reseliv
Sen har vi ju också det här med belastningen på
kommunikationerna. Man kan nog utgå från att även
med sänkta priser så kommer skåningarna att fortsätt
att fara till Danmark för att handla öl medan danskarna
fortsätter att fara till Tyskland. Men nu kommer dessutom hallänningar,
smålänningar och blekingebor att fara till Skåne
för att tillgodogöra sig de lägre priserna. När
så dessa resenärer kommer hem med sina varor kan de förväntas
vilja sälja dem vidare, med viss avans - man har ju hört
mycket om affärssinne och entreprenörsanda där norrpå.
Det innebär i så fall att bohuslänningar, samt väst-
och östgötar också kommer ut på vägarna
. En mäktig våg av människor och flaskor kan alltså
komma att svalla över landet.
Problemet är också diskontinuite-terna,
t.ex. priströskeln mellan Örkelljunga och Markaryd. Eller
ta situationen borta vid Blekingegränsen där de traditionella
slagsmålen mellan skåningar och blekingar vid Valje
Nöje kan komma att ta ny fart efter en sådan reform.
Jag tror man måste ha en mera kontinuerlig prisfunktion där
priserna ligger som lägst närmast brofästet i Limhamn
och färjelägena i Helsingborg medan de är högre
redan i t.ex. Arlöv eller Ödåkra för att inte
tala om Skurup och Åstorp. Ja, sen
|
skulle alltså priset
stiga och gå asymptotisk mot det mellansvenska normalpriset
och kanske uppnå detta i höjd med linjen Borås- Jönköping-
Västervik.
Absurt? Nej, BRÅ- förslaget är
helt konsekvent i sitt fullföljande av gällande linje i
svensk alkoholpolitik: låt folk supa skallen av sig så
länge vi inte stöter EU för pannan och ändå
tar hänsyn till statsinkomsterna. Men visst, vi har härmed
också fullföljt en klassisk linje i svensk kåseritradition:
det är garanterat roligt att tala om alkohol.
Åldersnoja
På Sydsvenskan i Lund var det i veckan dags för det reportage
som återkommer ungefär vart fjärde år och
som handlar om att det är så få ungdomar i fullmäktige.
Det brukar sedan följas upp strax efter valet med ett reportage
om fullmäktiges yngsta ledamot som stjärnögt får
blicka ut över läsekretsen på en halvsida.
Den grundläggande insikten här måste vara att ålder
är ingen moralisk kategori. Låg ålder har i sig
alltså inte något eget värde, snarare tvärtom.
Den som inte levt så länge har inte hunnit uppleva och
lära sig så mycket, det bara är så. Erfarenheterna
från Lunds fullmäktige av mycket unga ledamöter
är också nedslående. Vi har hört ungmoderater
predika nyliberalism på ett sätt som fått deras
egna partikamrater att vrida sig i bänkarna av pinsamhet, vi
har sett ungkommunister starta en fullmäktigekarriär med
storartade paroller men tröttna redan efter något halvår.
Jag har sagt det förr och det är väl lite att ta
i men: det är onaturligt att intressera sig för kommunalpolitik
före 30 års ålder. Visst, man kan engagera sig
för daghem eller i trafikfrågor eller nåt annat
men att sitta där och ta ställning i alla de praktiska
och organisatoriska frågor det handlar om i en kommun kräver
ett sinnelag som få besitter i unga år. Vad jag säger
är naturligtvis inte att ungdomars behov och erfarenheter inte
ska få komma till tals, men det sker inte bäst genom
att sätta nittonåringar på listorna.
Klokare med åren
Jag ska inte förneka att jag med stigande ålder har ändrat
mig på den här punkten. Jag ser att skribenten Ludwig
Rasmusson, nybliven pensionär, nu bedriver en kraftfull kampanj
mot åldersdiskrimineringen i yrkeslivet. Men det bekräftar
väl bara tesen om att det är först vid mogna år
man kommer till bättre insikt?
Lucifer
|