Snart är det sommarlov

Nästa vecka kommer VB med vårens sista nummer.

 

Minnen av Finn Hagberg


Bild från Finns 80-års firande

Som VB kunde meddela i förra numret så har Finn avlidit. Vi har förståt att hans familj önskar hålla en mindre familjebegravnimg.
   För VB var Finn en mycket viktig person. Han deltog både som redaktör och skribent under många år. För att friska upp minnet så kommer vi att återge några av hans texter.
   Att välja är inte lätt, det finns hundratals, så den här veckan tackar jag Per Roijer för urvalet och återger två typiska Finn-skriverier som belyser både hans politiska resonerande stil och hans idrottsintresse.
Läs texterna här »

 

 

Konsert med Klostergårdens ljud

Scenen var den ännu torrlagda bottnen på Klostergårdens plaskdamm. Där stod ungdomarna i Kulturskolans kammarorkester med sina stråkinstrument. På sluttningarna runt om samlades åhörarna. Eftermiddagssolen lyste från en blå himmel med några vita moln. De höga trädens nyutslagna grönska omgav oss.
   Det var den 3 juni klockan 17. Nu skulle föreställningen Att lyssna till staden framföras, en experimentell konsert skapad av kompositören Ask Kaereby, konstnären Maj Hasager och de unga musikerna.
 


 

Konserten inleddes. Ungdomarna rörde stråkarna sakta och snabbt, knäppte med fingrarna på strängarna och knackade på instrumentens ljudlådor. De hade under några veckor fångat upp Klostergårdens ljud och återskapade dem nu på sina instrument. Publiken lyssnade till de egendomliga tonerna som samklingade med andra ljud som kunde höras under framförandet: ett barn som ropade, duvornas kutter i lönnen och bruset från ett Öresundståg långt borta.
   Föreställningen omfattade också en ljudvandring genom Klostergården till de ställen där musikerna hade uppfångat konsertens ljud. Susande löv och fågelkvitter, en surfbräda, röster från en parkbänk, en kraxande kråka, fotsteg, ljud från kyrkan och Coop. Så var föreställningen slut. Deltagarna gick hemåt, funderande över vad de upplevt och deltagit i.

Det påminde mig om musikexperiment på Framnäs musikfolkhögskola i slutet av 1960-talet. En av skolans lärare, Sune Smedeby, var också kompositör. Han beundrade den amerikanske tonsättaren John Cage som verkade under 1960- och 70-talen och vilkens idéer fick stort inflytande.
   Vid ett tillfälle lät Sune Smedeby skolans orkester framföra en helt ljudlös komposition. Musikanterna satt orörliga på scenen med sina instrument. Publiken väntade, tystnad rådde, men snart började man uppfatta ljud, sedan prassel och mummel, någon hostade. John Cage ville genom tystnaden låta publiken upptäcka omvärldens ljudlandskap.
   Karin medverkade vid presentationen av andra kompositioner av John Cage. Vid ett tillfälle var hennes roll att sitta stilla mitt i en fullsatt bänkrad medan skolorkestern spelade. Under ett känsloladdat violinsolo skulle hon hosta, resa sig och tvinga hela bänkraden att ställa sig upp medan hon trängde sig ut.
   Det var ett påfrestande framträdande, men det blev länge ihågkommet och omdiskuterat. Dirigenten tyckte att det varit perfekt.
   Karin skulle ha älskat föreställningen Att lyssna till staden. Musik är mer än bara toner, kommer att fotsätta och utvidgas.
Gunnar Stensson

P.S. Nu kan vi lyssna till barnens skrik och skratt medan fontänen sprutar i Klostergårdens plaskdamm.
 

Stölden från kommunala skolor fortsätter

Som väntat valde de blåbruna med SD i spetsen att avslå socialdemokraternas förslag att öka stödet för de kommunala skolorna så de klarar de ökade kostnader som orsakas av friskolor. Som alltid fick skolkoncernernas vinstintresse gå före. Sydsvenskan presenterade förra veckan en undersökning som visar hur mycket extra pengar friskolorna kostar de skånska kommunerna, pengar som hamnar i fickorna hos skolkoncernernas aktieägare. Kom ihåg det!
 

 

 

Rapport från riksdagen: Misstroende-omröstningen och försämringar i LAS

Vi kämpar på i riksdagen med att få klart alla de ärenden, debatter och voteringar som är kvar innan sommaren - och innan den här mandatperioden tar slut.
 


Morgan Johansson får sitta kvar. Foto: Stina Stjernkvist
 

Veckans stora grej var såklart omröstningen om riksdagens förtroende för justitieminister Morgan Johansson. Misstroendet lades fram av Sd, och fick stöd av Kd, M och L. Tillsammans har de 174 mandat i riksdagen, ett för lite för de 175 röster som krävdes för att fälla ministern och tvinga honom att avgå. Som ni säkert hörde i debatten inför omröstningen så hotade Magdalena Andersson med att hela regeringen skulle avgå om Johansson fälldes, vilket skulle leda till regeringskris, talmansrundor med partiledarna och hela alltet.
   Vänsterpartiet valde att rösta gult, avstå i voteringen, precis som vi gjorde när den här regeringen tillsattes. Gult betyder i det här fallet att vi tolererar regeringen, men inte stödjer aktivt. Vänsterpartiet har ju medverkat till att fälla regeringen en gång under denna mandatperiod, men nu menar vi att Sverige inte skulle gynnas av en regeringskris just nu, när vi är så nära valet och det säkerhetspolitiska läget är så allvarligt. Att vi röstar gult betyder alltså inte att vi tycker att justitieministern gör ett bra jobb eller att vi tycker hans politik är framgångsrik, utan att vi inte vill medverka till politiskt kaos nu.

I veckan har det också varit partiledardebatter, både i TV4 och i riksdagen. Riksdagsdebatterna är alltid sevärda, och ger en bra bild av partierna tycker är viktigast just nu. Riksdagens partiledardebatt finns här.
   En viktig sakfråga i veckan har varit det slutgiltiga beslutet om försämringarna i LAS, Lagen om anställningsstöd, eller “flexibilitet på arbetsmarknaden” som regeringen kallar det. Detta är en av de frågor som Vänsterpartiet har arbetat mest med under den här mandatperioden, en av de röda linjer vi satte upp redan efter valet 2018. Regeringen har tillsammans med C och L gjort stora försämringar i arbetsrätten, vilket vi protesterar emot och såklart röstar emot. Se debatten här och läs debattartikel i tidningen Arbetet här.
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund

 

 

Gunnar Stensson
Redan 1972 visste vi

FN:s första klimatmöte i Stockholm 1972 summerade en rad problem som man hade börjat upptäcka under efterkrigstidens snabba tillväxt. Det handlade om gifter som DDT, PCB, atmosfärens ozonlager och andra miljöproblem som måste lösas. Det var egentligen alla överens om och flera av problemen lyckades man också lösa. De var begränsade, inte planetära.
   Romklubbens rapport Tillväxtens gränser som utkom samma år var däremot oerhört kontroversiell. Den hade ett globalt perspektiv och fastslog att jordens resurser är begränsade och att varken efterkrigstidens snabba tillväxt, ökande energiuttag eller världsbefolk-ningens ökning kunde fortsätta. Begränsade resurser är oförenliga med ständig tillväxt
   Det var något som varken företagarna, regeringarna eller konsumenterna ville höra. Rapportens resultat och slutsatser stred mot både nyliberalismen och socialismen.

Läs mer »

 

 

Gunnar Stensson
FNL och 1970-talets antiimperialism

Solidariteten med Vietnam var centrum i den globala antiimperialistiska rörelse som kulminerade under 1970-talet. Det var en optimistisk rörelse. Imperialismen skulle krossas och sedan hägrade en jämlik socialistisk värld. Det var de intensivaste åren i Karins och mitt liv. Här följer en koncentrerad. sammanfattning.

1971 avslöjade Pentagonrapporten USA:s lögner om Vietnamkriget. Jag använde den som underlag vid en stor debatt i Heleneholmsskolans aula.
   Nixon utvidgade kriget till Laos och Kambodja och öppnade USA:s förbindelser med Kina i den process som kallades pingpongpolitiken.
   Den maoistiska rörelsen i Sverige, vars främsta förespråkare var Jan Myrdal, växte och tog ledningen i DFFG, de förenade FNL-grupperna.  I själva verket var Kinas intressen motsatta Vietnams. Kina stödde Pol Pot och de röda khmererna i Kampuchea, nuvarande Kambodja.

Läs mer »

I veckans nummer
Snart är det sommarlov
Friday for Future alla fredagar
Stadsdelsfesten på Klostergården
Stölden från kommunala skolor fortsätter
Minnen av Finn Hagberg
Rapport från riksdagen: Misstroende-omröstningen och försämringar i LAS
av Hanna Gunnarsson
Konsert med Klostergårdens ljud
av Gunnar Stensson
Redan 1972 visste vi
av Gunnar Stensson
FNL och 1970-talets antiimperialism
av Gunnar Stensson
Redaktion
Göran Persson
Utskriftsvänlig form
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
 

 

Friday for Future alla fredagar


 

För att följa initiativet startat av Greta Thunberg strejkar vi tillsammans med tusentals människor över hela världen varje fredag.
   Samlade av nätverket “Fridays for Future” (kort FFF) så demonstrerar vi för klimaträttvisa och för att världens makthavare ska ta sitt ansvar i att genomföra den.
   Alla är välkomna att delta och vi är i dagsläget en härlig grupp som ses på Stortorget varje fredag för att strejka och prata klimat.

 


 

Förra veckan var det Global Strejk med många aktiviteter på torget. Marianne Sonnby Borgström tog foton som du kan titta på här.

 

Stadsdelsfesten på Klostergården


 

Stadsdelsfesten på Klostergården med Sommarlund och LKF på onsdag den 15/6
Affisch »