Ingen VB nästa vecka
Nästa vecka tar VB ledigt. Vi önskar alla läsare och skribenter en god och vilsam Påsk!
Nästa nummer kommer den 26 april. Om man vill skriva något inför första maj så är det dags då.
Om du skulle drabbas av akut VB-abstinens så finns det bot? Då kan ni ta del av VB:s arkeologiska kulturlager genom att titta här. Några nya årgångar har tillkommit sedan förra veckan. Du kan t ex läsa den allra första VB-texten som talar om varför VB startades och vilka förhoppningar som fanns på detta initiativ..
red
Anmälan
Torsdagen den 30 oktober - 1975
Namnet "Veckobladet" berättar bokstavligen vad det handlar om: ett enkelt, tvåsidigt blad som kommer ut en gång i veckan. "Organ för VPK Lund” kan möjligen kräva kommentaren, att "Veckobladet" (VB som vi nog kommer att förkorta det i fortsättningen) är strikt lokal och i princip bara ska ta upp saker som berör Lund , men att det, som detta nummer visar, inte bara ska handl a om VPK. Vi vill efter fattig förmåga söka spegla den lokala radikala politiken i allmänhet. Det betyder att v i välkomnar synpunkter och bidrag utifrån, även om det som synes är trångt· om utrymmet
Men namnet "Veckobladet" kan också ge associationer till "Lunds Veckoblad som började utges under 1800-talet, så småningom blev det "Lunds Dagblad" men en tid på slutet åter veckotidning, innan konkurrensen med malmötidningarna tvingade den att upphöra . Sen dess har det inte funnits någon regelbunden lokaltidning i Lund.
I en ursprunglig betydelse av ordet är ”Veckobladet" ändå en tidning, en, lokaltidning. Och fortsättningen behöver inte bli lika anspråkslös som början.
Höje å stationsområde
Protestera mot exploateringsplanerna
Det har skrivits många artiklar om Höje å området den senaste tiden i VB och på många andra ställen. Flera olika initiativ har tagits i frågan; miljöpartiet har motionerat om att göra å-dalen till naturreservat och det finns även ett medborgarförslag i Lund som kräver det samma.
Många hör av sig och vill instämma i det uttalande som Klostergårdens byalag gjort i frågan.
Förutom att VB:s spalter är öppna för inlägg så finns det en sida med länkar och nyheter i ärendet där även de namn som skickas in till veckobladets mail läggs till under uttalandet från byalaget.
Till Höjeå sidan »
Nu vadar skam i Höje å!
Staffanstorp och Lund enas om Höje å, stod det i tidningen i onsdags. På båda sidor om Höje å planeras ett nytt bostadsområde. Bostäderna ska ligga precis vid kommungränsen.
”Gränsen går mitt i ådalen”, sa Christian Sonesson i Staffanstorp, M.
I Staffanstorps kommunstyrelse rådde i motsats till Lund enighet om saken.
”Det är klart att vi ska vara positiva till ett bygge kring en station”, sa Pierre Sjöström, S.
När kommunstyrelsen i Lund 3 april fattade beslutet att tillsammans med Staffanstorp bygga ett bostadsområde som de kallade Höje å stationsområde blev många både överraskade och förfärade.
Höje å stationsområde, det hade ingen tidigare hört talas om tidigare.
Ska Höje å bli en kanal genom ett stationsområde? Ett stationsområde som sträcker sig från Arenan uppe invid stadsparken ända ner till väg 108 i Flackarp!
Utfästelserna om att bevara världens bästa åkermark då, var det bara skitsnack?
Vem kom för resten på idén att samarbeta med Staffanstorp? De fulaste villamattorna över åkrarna på Söderslätt har ju Staffanstorp rullat ut! Nu kan det vara Höjeådalens tur.
Nå, tack och lov, Lunds kommunstyrelses beslut var inte enhälligt! Det finns motstånd i kommunstyrelsen. Det måste gå att ändra beslutet!
Men en vecka senare ville Tekniska nämnden halvera arrendetiden för dem som arrenderar kolonilotter till fem år.
Varför nu detta? Redan tio års arrende som hittills var ju alldeles för kort tid.
Jo, sa kommunen, arrendetiderna får inte utgöra hinder för att genomföra planerna.
Kolonisterna i hela Lund blev oroliga. Vilka planer? Byggplanerna i Källby, pappskalle! Planerna för det nya bostadsområdet Höje å stationsområde.
Särskilt oroliga blev kolonisterna i koloniområdet Klostertäppan. Det ligger ju mitt i Höje å stationsområde, om de fattat saken rätt. Fast ganska långt från Höje å.
Här har man investerat i både fruktträd och byggnader, här har man tänkt odla och trivas i årtionden. Kan kommunen bara säga upp kontraktet? Lägga beslag på mina äppelträd och riva stugan!
Ännu oroligare blev odlarna i Höjebro Mölla. Deras kontrakt är ju bara ettåriga.
Oron övergick i beslutsamhet. Om inte kommunstyrel-sen klarar av det så måste vi stoppa Höje å stations-område själva!
Gunnar Stensson
Skolan är kass
Samhällets svek mot de unga inleddes på 90-talet då skolorna kommunaliserades. Sedan kom finanskrisen och friskolereformen. Krisande kommuner tvingades spara pengar på skolan som sedan konkurrensutsattes. Fräsiga friskolor tävlade med fattiga kommunala konkurrenter. Eleverna valde olika skolor och de gamla sammanhållna klasserna splittrades upp
Skolvalet blev en klassmarkör.
För att kunna styra över alla skolor skapades kontrollsystem. Eleverna fick allt fler nationella prov medan lärarna fick ta tid från undervisningen för att rätta, rapportera och dokumentera. Skolstressen ökade och det är nu eleverna började må sämre.
Eva Franchell, Aftonbladet 5/4.
Landskapsbilder av Ann Schlyter
Från kl 14 Skärtorsdagen till kl 14 Annandagen
Tångvägen Norrekås
Budgetkommentar
Vårpromenad i mångfald
Tusensköna, gräs, hägg, bristande knoppar, koltrastar, blommande plommonträd, vindpust, odlingslotter, jord, sol, nässlor, Höje å, äppelträd, pilar, alar, aspar, björkar, kardborrar, hundkex, humla, vissna rallarrosor, trollslända, björnbärsbuskar, svanar, vattenspegel, sothöns, vigg, måsar, bro, backe, trappa, maskrosor, fasan, hallonbuskar, bin, vårsådd, vindkraftverk, molntussar, Flackarp, fläder, gräsvall, husgrund, tegelflisor, körsbärsträd, lönn, ask, bok, lind, kastanj, al, spindlar, trollslända, fasan, hassel, bin, humla, snäckor, daggmask, jord, gyttja, vatten, pågatåg, kraftledning, klart, kallt källvatten i dammen.
Gunnar Stensson
Reflektion efter en morgon på Arenan i Lund, 2019-04-04
En morgon med information om kommunens ekonomi. Detta är ett steg i budgetarbetet som sedan kulminerar i ett två dagars långt Kommunfullmäktigemöte då 2020:s budget fastställs.
Det hela började med en detaljerad redovisning av hur många människor vi förväntas vara i kommunen, i vilken ålder mm.
Paus
Sedan kom redovisning av kostnader – förväntade och beslutade. Allt i en kommun är en kostnad och hanteras som om det bara är något negativt! Det kostar att ha barn i skolan, det kostar att ha fritidshem, det kostar att ha vägar, cykelstråk, allt är kostnad! Sedan är det väldigt viktig att vi inte överbudgeterar våra kostnader – det är mot lagen!
Slutsats – skippa alla vägar, alla lärare, alla cykelstråk mm. Då blir det inga kostnader och vi kan skrota skatten och lägga ner kommunen!
När ska vi få ett budgetarbete som faktiskt ser på utgifter som en tillgång, en service för alla medborgare och en investering för framtiden!
Våra lärare är en tillgång, de hjälper våra barn få en bra start i livet. En investering i framtiden! Men lärare måste få arbetsvilkor som ger dem möjligheter att kunna göra ett bra utfört arbete.
När ska vi inse att förebyggande arbeten är en besparing, som kan minska både lidande och kostnader framöver?
Är det inte tid för ett helt annat tänkande i vårt kommunala budgetarbete?
Nita Lorimer
Tre klimatnotiser
Trycket längs Trumps mur ökar
Klimatförändringarna – hetta, torka och översvämningar – tvingar jordbrukare i Guatemala, Honduras och Nicaragua att lämna sina hem och migrera norrut. 
På vägen utsätts de för rån och överfall av beväpnade ligor, vid USA:s gräns möts de av militär, interneras, separeras från sina familjer och skickas tillbaka. Men migrationen fortsätter som en naturkraft, driven av klimatförändringarna, hur mycket Trumpregimen än försöker bromsa den med murar, våld och terror. Det finns 64 miljoner klimatmigranter och de blir hela tiden fler.
Läs Lauren Merkham, How climate change is pushing Central American migrants to the US.
The Guardian 8/4.
Slaskigt runt nordpolen
Grönlandsglaciologen Jason Box rapporterar om en månad av rekordvärme i Berings hav som gjort den arktiska isens yta mindre än någonsin och slår det tidigare rekordet som sattes i april förra året. Samtidigt smälter det arktiska permafrostlagret. Arktis biofysiska system är på väg bort från sitt hittillsvarande tillstånd och in i en ny okänd utveckling med konsekvenser långt utanför Arktis. Arktis blir slaskigare, med mer regn och färre kalla dagar.
Glaciärerna smälter mycket fortare än experterna 
förutsåg. 90 procent av alpernas glaciärer kommer att försvinna före århundradets slut, enligt Michael Zemp som leder World Glacier Monitoring Service vid universitetet i Zürich. Konsekvenserna blir på många håll katastrofala som i Anderna, där stora områden och flera städer riskerar att bli helt utan vatten.
Några av jordens största ekosystem befinner sig i seismisk omvandling. Varken våra politiska ledare eller företagsledarna tycks inse allvaret.
Läs Bill McKibben. Glaciers and Arctic ice are vanishing. Time to get radical before it is too late. Guardian 11/4.
(Såg någon de fruktansvärda sekvenserna i morgon-tv med valrossar som störtade utför klippbranter och krossades, sedan de tvingats söka sig inåt land efter det att isen som utgör deras livsmiljö smält?)
Moderaterna i EU-valet: Kärnkraft är klimatsmart
Vi vill fördubbla EU:s satsning på kärnkraft, säger Tomas Tobé, Moderaternas EU-kandidat.
Hiroshima inledde atomåldern. På 1950-talet kunde man märka en ökande spridning av radioaktivitet i atmosfären i breda band runt jorden, drivna av vindar och luftströmmar. Radioaktiva partiklar kastades upp i stratosfären varifrån de sedan sjönk ner mot jorden. På 1960-talet byggdes skyddsrum mot radioaktivt nedfall i USA. Man fann strontium i barnens tänder.
Trots det fortsatte utbyggnaden av kärnkraftverk. Sedan inträffade det osannolika Harrisburg. Öresundsregionen hotades av Barsebäck. Vi marscherade och till slut var Barsebäck väck.
Radioaktiviteten från Tjernobyl i Ukraina förgiftade bär, svampar och renar i Norrland. Sannolikt också människor. Men Ukraina var ju inte med i EU.
Fukushimahaveriet ödelade ett stort område i Japan, spred cesium i havet och runt världen. Cesium från Fukushima påträffas nu i kaliforniska viner.
Men de smarta Moderaterna tänker kämpa för kärnkraft i EU för att uppnå klimatmålen. Deras EU-kandidat Tomas Tobé vill mätta atmosfären med radioaktivitet i stället för den koldioxid som finns där efter 200 år av utsläpp. Fortsatt tillväxt ska säkras med kärnkraft. Och växa och växa och växa. Tills det smäller.
Tobé or not Tobé, that is the question.
Gunnar Stensson
I veckans nummer
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Friday for Future alla fredagar
Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
Röda Kapellet som vårtecken!
Nu kommer våren krypande och det första riktiga vårtecknet är naturligtvis Röda Kapellet som intar scenen igen.
Lördagen den 13 april kl. 11 står vi där som vanligt på Mårtenstorget och blåser bort kylan och missmodet.
Under våren blir det fyra appellmöten och ytterligare några spelningar bland annat Valborg och första maj. Nu på lördag är temat ”Tak över huvudet, eller?”. Det ska handla om bostadspolitik och hemlöshet. Fd riksdags-mannen och ombudsmannen på hyresgästföreningen Sten Lundström, förre universitetsrektorn Per Eriksson, som varit mycket engagerad i hemlöshetsproblematiken och ekonomhistorikern tillika trumpetaren Lars Svensson talar.
De tre andra appellmötena, som äger rum i maj, ska handla om klassklyftor och orättvisor (”Makten och härligheten”), klimatet och transporter (”Gratis luft”) och EU.
Cykeldagen
13 april · 10–14 · Stortorget
Varje år genomför Lunds kommun tillsammans med Naturskyddsföreningen en cykeldag på Stortorget. Du får möjlighet att träffa tjänstemän, ideella och kommersiella cykelaktörer för att prata om cykling. Vi har bland annat bjudit in el-sparksföretagen Voi, Lime och Tier för att få lära mer om hur de fungerar.
Hållbarhetsveckan i Lund • 8–13 april 2019
Hållbarhetsfestivalen, 13 april · 11–16 · Stenkrossen
Som avslutning på Hållbarhetsveckan bjuder föreningen Synaps på en späckad festivaldag med intressanta, roliga och hållbara aktiviteter för att uppmärksamma all kunskap och allt engagemang som finns för hållbarhetsfrågor i Lund.
Festivalen har ett brett fokus och inkluderar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, den riktar sig till allmänheten och det är gratis att delta.
Förvänta er bl a Plogging, Klädbyte, Växtbyte, Upcycling, Filmvisning, Marknad, Utställning, Performance, Stadsodling, Workshops, Föredrag, Lunch och fika
https://www.hallbarhet.lu.se/hallbarhetsveckan-2019
Skuggor och viskningar
En konstinstallation för alla sinnen av och med konstnärerna Karin Wiberg, skulptur, Ida Magntorn, fotografi samt miljöforskare Johanna
Alkan Olsson, Lunds universitet.
Plats: Botaniska trädgården, Lund
Utställningen pågår 8 april - 22 april.
45:e årg.
Utskriftsvänlig form