Nu är det vår!

Parkförvaltningen röjer bland träd och buskar längs Västanvägs lindallé och i hela det vida Klostergårds-fältet, som är en av Lunds mest generösa parker med höga träd, böljande slänter och en vacker damm nära centrum.
   Klostergårdsfältet utformades av Lunds stads-trädgårdsmästare Robert Montan och landskapsarkitekt Lars Lundgren. Träd och buskar bildar gröna rum och lummiga alléer mellan gårdarna. Efter 50 år har alla träd vuxit upp och omger gårdarnas höga tegelröda byggnader.
   Varje januari-vår måste parkarbetarna gallra bland stammar och buskar innan vårsaven stiger ur rötterna. Det är stökigt bland fällda stockar, grenar och ris. Nya stubbar blänker gula. Ungefär som när gumman Tö härjar i Elsa Beskows bilderbok Olles skidfärd.
   Men det handlar inte bara om gallring och röjning. Man bevarar och reparerar också. Den väldiga almen vid Vårvädervägen skadades när stormen Gudrun knäckte några av dess stora grenar. Nu har parkarbetarna lagat och stärkt den skadade stammen med en lång stege, fastskruvad och fastspikad längs sprickorna så att den ska klara sig genom de kommande 50 årens stormar, mäktig och lövrik högt över de spänstiga avenboksalléerna.
   Parken är människans verk, skapad i människans tidsålder Antropocen. Inte ens all jorden fanns i Klostergården från början. Den som gräver kan finna kanonkulor, ditforslade tillsammans med jord från Nöbbelöv där slaget vid Lund stod.
Gunnar Stensson

 

 

Enhetsfront för klimatet i valet 2022


 

I förra VB rapporterade vi att Klimat-alliansen har planer på att bilda ett nytt klimat-parti. ”Vi ser ju inte de modiga beslut som skulle behövas”, säger Gudrun Schyman.
   ”Schyman, splittra inte de gröna väljarna i valet”, svarar de tidigare MP-språkrören Per Gharton och Lotta Hedström  i en debattartikel i Aftonbladet 24/1. De erkänner att MP:s politik varit och är svag och otillräcklig. Samtidigt konstaterar de att vänstern i Europa backat till följd av bristen på organisation och samarbete.
   Det som behövs är samverkan mellan likasinnade partier som V, MP och Fi.
   Opinionspåverkande organisationer som Klimatallian-sen, Vändpunkt(CarlSchlyters utbrytarparti) och Oberoende Gröna måste medvetandegöra väljarna och organisatoriskt samarbeta för att samla den breda klimatopinionen.
   I solidaritetsarbetet under Vietnamkriget använde FNL-grupperna enhetsfronten som kampmetod men genomförde också utomparlamentariska aktioner, liksom nu Fridays for Future, Fältbiologernaoch Extinction Rebellion.
   Ett brett offensivt samarbete mot klimat-kannibalismen  är nödvändigt!

 

 

Lundaförslag

Gångstig som förbinder spårvägens ändhållplats med Kungsmarken.
Status: Röstning pågår

Spårvägens ändstation ligger bara halvannan kilometer från gränsen till Kungsmarken. Jag skulle vilja föreslå att kommunen i samverkan med aktuell markägare ombesörjer en promenadväg som förbinder Dammstorpsvägen med Kungsmarken så att man enkelt kan ta sig med spårvagnen till ESS och vidare för en vandring i Kungsmarken. Det kanske behövs cykelställ också om några tar sig dit med cykel.
Inskickat av Owe Svensson

 

 

Margareta Nordh
Nicaraguas nationalhjälte i fängelse

Nicaraguas hälsovårdsminister under 1980-talet pinas nu i fängelse

Dora María Téllez, revolutionshjälte, sitter i isoleringscell sedan 13 juni 2021. Hon greps på order av president Daniel Ortega.
 

Margareta Nordh är lunda-läkaren, som på 1980-talet åkte till Nicaragua ett flertal gånger för att följa upp flera Sida-stödda hälso-och sjukvårdsprojekt. Genom dessa projekt lärde hon känna hälsovårdsministern Dora María Téllez.
   Margareta Nordh har de senaste åren åter besökt landet och finner att den tidigare revolutionära ledaren Daniel Ortega nu förvandlats till en ny diktator, inte olik diktatorn Somoza, som han störtade 1979.

 

1978 deltog Dora María Téllez, endast 22 år gammal, i en spektakulär aktion, med risk för eget liv, genom att ockupera Nationalpalatset och tvinga diktatorn Somoza att frige 60 politiska fångar. Året därpå tvingades diktatorn bort och FSLN med sandinisterna och Daniel Ortega i spetsen tog makten. Dora María Téllez ingick i Ortegas regering under 1980-talet som hälsovårdsminister.
   Dora María Téllez var 1995 med och bildade ett nytt parti MRS - Movimiento Renovador Sandinista ( Sandinistiska Förnyelserörelsen). Då hade Ortega och FSLN redan förlorat makten i valet 1990. Dora María Téllez liksom flera andra sandinister ogillade Ortegas ledarskap och många av de gamla partikamraterna hade tagit avstånd ifrån honom.

När Ortega återkom till makten 2007 förbjöds MRS året efter. Det blev allt svårare för oppositionen att verka och efter det folkliga upproret i april 2018 har förtrycket mot oliktänkande ytterligare hårdnat.
   Sedan över ett halvår befinner sig Dora María Téllez i en liten fönsterlös cell isolerad från omvärlden, med en stark lampa tänd alla dygnets timmer. Under senaste tiden har lampan varit släckt och hon vistas nu i mörker. Hon vet inte om det är dag eller natt, utom då hon tas ut för ändlösa förhör. Hon får göra sina behov i ett hål i golvet i cellen. Hon sover på en plastmadrass och fryser på nätterna. Det tog flera månader innan hennes anhöriga visste i vilket fängelse hon förvarades. Anhöriga har försökt att överlämna mat och kläder till henne, vilket inte tillåtits. Hon liksom övriga politiska fångar får undermålig mat och har tappat många kilon. Den 21 november förra året fyllde hon 66 år.

   Samtidigt som Dora María Téllez fördes bort av ett 60-tal kravallpoliser, som omringade hennes hus, greps även tre andra yngre kvinnor och en man, alla aktiva oppositionspolitiker. Det är speciellt de fyra kvinnorna, som behandlas särskilt illa i fängelset.
   Mannen, Hugo Torres, jämngammal med Dora María Téllez, är också en legendarisk revolutionshjälte, som riskerade sitt eget liv då han 1974 lyckades frita Daniel Ortega ur Somozas fängelse.
Läs mer »

Liberal omsvängning kan rädda dammarna


 

Det blir ingen tunnel från Lund till Malmö rapporterar Alexander Kuprijanko i Sydsvenskan 26/1.
   Liberalerna har svängt. Det innebär att det inte längre finns någon majoritet för förslaget att lägga ner Källby reningsverk och i stället ansluta Lund till Sjölunda-verket i Malmö. Källby reningsverk rustas upp för 1,2 miljarder kronor, vilket är en mycket lägre kostnad än anslutning till Sjölunda skulle ha varit. Beslutet får flera positiva konsekvenser för Höjeå naturskyddsområde – och Lundaborna.
   Ett jämnt, men ökande flöde av vatten som hämtats från Bolmen och skånska sjöar och passerat de allt fler hushållen i Lund innan det flyter genom Källby reningsverk ut i de fågelrika dammarna i naturskyddsområdet och vidare ut i Höje å och späder  ut dess av kväve och fosfor förorenade vatten så att det blir möjligt för fisk från Lomma-bukten att vandra upp  till Höjeås källor och bidra till den biologiska mångfalden - det är den eftersträvade och möjliga konsekvensen av Liberalernas omsvängning i  valet mellan  en måttfull utveckling av Källby reningsverk eller anslutning till det långt kostsammare reningsverk som planeras i Sjölunda och bland annat förutsätter en tunnel för kloakvatten tvärs igenom Sydvästskånes bördiga åkermark.
   Alla Höjeå-dalens naturvänner och älskare av den biologiska mångfalden i dammarna hoppas att den nuvarande majoriteten kommer att bestå när det slutliga beslutet ska tas i Lunds kommunfullmäktige framåt mars månad.
   Anna Gunge rapporterade härom dagen att svanfamiljen med två vita föräldrar och tre stora men alltjämt brunfjädrade ungar efter en tids splittring återsamlats i den långa, delvis isbelagda dammen tillsammans med bläsänder och ivriga smådoppingar som ideligen dök i det klara vattnet. Stämningen var hög bland de många motionärerna och vandrarna i Klimatskogen och längs stränderna.
Gunnar Stensson

 

 

Rapport från riksdagen: EU-debatt och framgång för samiskt inflytande

Idag är det Förintelsens minnesdag. Riksdagen har hållit en digital ceremoni som finns att se här.
   Den här veckan har jag varit hemma i Revingeby i covid-karantän. Jag tänkte att jag skulle klara mig utan det hela pandemin, men nu är ju viruset så otroligt smittsamt. Jag kom lindrigt undan, däremot måste man ju stanna hemma ganska många dagar. Riksdagen har dock återgått till digitala möten i mycket stor grad så det går bra att arbeta hemifrån. 

Den här veckan har riksdagen hållit sin årliga EU-debatt. Förutom återkommande partiledardebatter håller riksdagen ett par årliga speciella debatter, bland annat en om EU och en om utrikespolitik. I EU-debatten deltog partiernas ledamöter i EU-nämnden, för oss är det Ilona Szatmari Waldau från Uppsala. Hon lyfte flyktingpolitik, tillgången till vaccin runt om i världen inklusive frågan om patent, demokrati och rättsstatens principer i EUs länder och fossilfri energi. Lyssna på debatten här.
   I veckan har Vänsterpartiet lagt ett förslag om att kompensera bränslepriserna för personer som bor på landsbygden, men tyvärr blev förslaget avslaget i riksdagens finansutskott. Det hölls bland annat en debatt mellan V och Mp i P1 i frågan.

På dagens frågestund ställde Vänsterpartiet två frågor till regeringen, båda på infrastrukturområdet. Dels om laddstolpar och det faktum att det oftast byggs laddningsinfrastruktur för bilar i storstäder eller storstadskommuner och färre på landsbygden. Dels om SJ:s nya personalsystem, som de senaste månaderna har gjort att många tåg har ställts in och arbetsmiljön för de anställda har blivit riktigt dålig. 
   Riksdagen har bara fattat ett fåtal beslut den här veckan. Det största och viktigaste handlar om det som kallas en konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket. Vänsterpartiet har varit väldigt aktiva i frågan och vi har två aktuella motioner som finns här och här.

Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund

 

Skolnotiser

Bara en jämlik skola är en bra skola
”Sveriges omvandling från ett land där skolan bara för tjugo år sedan var relativt jämlik och fungerande till dagens situation där det sociala arvet blir så utslagsgivande är ett nationellt trauma” skriver Karin Olsson i sin recension av Emma Leijnses, I en annan klass. Ett reportage om skillnaderna i den svenska skolan! Sydsvenskan 25/1
 


 

Boken borde vara obligatorisk läsning för alla ledamöter i Skolnämnd och Utbildningsnämnd i Lund och Malmö, liksom för alla som undervisar i skolan eller har barn i skolan. Och förstås för alla elever som upplever och upplevt skolan.
   Föräldrar borde gå samman i studiecirklar och diskutera skolan med ”I en annan klass” som underlag.
   Elevorganisationerna borde arrangera föreläsningar om ”I en annan klass”.
   Elever som går och grubblar över varför skolan ser ut som den gör borde läsa ”I e n annan klass” för att få svar.
   Studieförbund som ABF borde bilda studiecirklar om ”I en annan klass”!
   Debatterna under valåret borde koncentreras kring ”I en annan klass”. Bara en jämlik skola kan vara en bra skola.

 

Patriarkal kontroll och sexistiskt förtryck i Engelska skolan.
Skolan ska inte vara en instans  för patriarkal kontroll och sexistiskt förtryck som stöper sina deltagare i skam. Skolan ska vara en plats där man lär sig finnas bredvid varandra och där ingen outfit i världen får oss att tumma på våran mellanmänskliga respekt.
Tone Schunnesson: Engelska skolan i Täby mäter skollängder. Aftonbladet 24/1.

 

Ulf Nymark
Myten om kommunens tunga skuldbörda

För andra året i rad går Lunds kommun med ett kraftigt överskott. Nära nog en halv miljard beräknas överskottet, ”vinsten”, för år 2021 bli. Året dessförinnan var det nästan lika stort. Och för båda åren betydligt mera än det budgeterade överskottet. Det stora överskottet beror bland annat på större skatteintäkter än beräknat och värdet av avsättningar för pensioner har stigit. Framför allt är det de stora statliga bidragen för pandemin som har bidragit till storvinsten. Det är pengar som är avsedda att sättas in i verksamheter som drabbats av pandemin: skola, barn, omsorg, kultur- och fritid etc.

Statliga pandemibidrag används på fel sätt
Den borgerliga kvintetten har vägrat använda pandemibidragen fullt ut i verksamheterna. I stället används överskottet till att betala av på kommunens lån och till att finansiera investeringar.
   Är det då inte bra att betala av på lånen? Jo, det kan det vara i vissa lägen. Lån med taskiga villkor är det förstås bra att göra sig kvitt. Några sådana lån har inte Lunds kommun. Och när räntorna stiger kan det också vara vettigt att betala av på lånen. Men inte i nuvarande läge med lån som i princip inte kostar någonting!
Läs mer »

I veckans nummer
Friday for Future alla fredagar
Programpunkter vecka 5 för vuxna på Stadsbibliotekets Atriumgård
Lund läser Pennskaftet av Elin Wägner
Nu är det vår!
av Gunnar Stensson
Enhetsfront för klimatet i valet 2022
Liberal omsvängning kan rädda dammarna
av Gunnar Stensson
Rapport från riksdagen: EU-debatt och framgång för samiskt inflytande
av Hanna Gunnarsson
Lundaförslag
Skolnotiser
Nicaraguas nationalhjälte i fängelse
av Margareta Nordh
Myten om kommunens tunga skuldbörda
av Ulf Nymark
Tillväxten ledde till undergång
av Gunnar Stensson
Redaktion
Göran Persson
Utskriftsvänlig form
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
 

 

Friday for Future alla fredagar


 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.

 

Programpunkter vecka 5 för vuxna på Stadsbibliotekets Atriumgård

Kom gärna i tid. Antalet platser kan vara utglesade på grund av pandemin.

Tisdag den 1 februari kl 18

Humana och hållbara organisationer
Alicia och Rolf Medina presenterar sin bok Teal. Tillit-Transperens. En guide för självorganisering och demokratisering av arbetsplatsen. Efteråt finns en möjlighet att köpa ett signerat exemplar.

Onsdag den 2 februari kl 18
Miljöfrågornas genombrott
David Larsson Heidenblad, docent i i historia, berättar om miljöfrågornas genombrott utifrån sin bok Den gröna vandringen: En ny kunskapshistoria om miljöfrågornas genombrott under efterkrigstiden. Arrangeras i samarbete med Lunds naturskyddsförening och Lunds universitet

Torsdag den 3 februari kl 18

Författarbesök:
Julia Ravanis om boken Skönheten i kaos

Med utgångspunkt i fysiken, vetenskapshistorien och sina egna erfarenheter söker författaren förstå skönheten i kaos som präglar både den moderna fysiken och livet. Julia Ravanis är fil mag i idéhistoria vid Chalmers i Göteborg.

 

 

Lund läser Pennskaftet av Elin Wägner


 

Våren 2022 arrangerar vi Lund läser igen. Hämta ditt exemplar av boken hos oss och delta i evenemang och bokcirklar på temat kvinnlig rösträtt.
   Lund läser är Lunds största bokcirkel, där tusentals läser samma bok. Välkommen att hämta ett exemplar av boken Pennskaftet av Elin Wägner på ditt bibliotek – vi delar ut den så långt lagret räcker.
Läs mer »

 

 

Gunnar Stensson
Tillväxten ledde till undergång

James Suzman har skrivit människans historia. På svenska är titeln ”Arbete: en historik över vad vi gör med vår tid”, på engelska ”Work. A history of how we spend our time”.
   Arbete är allt det vi gör för att få den energi som är nöd-vändig för att överleva och utvecklas. Arbe-tets historia är alltså mänsklighetens.
   Suzman utgår från de samhällen av samlare och jägare som existerade under 300 000 år i harmonisk samvaro med naturen.  Ända fram till 1960-talet fanns sådana samhällen kvar, bland annat i södra Afrika.
Läs mer »