Snabbtåg 2028, trots allt
Snabbtåg som kör i 400 km i timmen planeras mellan Göteborg och Oslo med trafikstart 2028.
Sträckan är 28,5 mil och ska klaras på en timme. Tågen ska gå på upphöjda landbroar. Kostnaden blir 100 miljarder, som ska upplånas i Europeiska investerings-banken. Det är inte staten som bygger utan kommuner i Bohuslän och södra Norge, som har tröttnat på att vänta på regeringarna.
Pandemifundering
Vi har nu, i över ett år, haft en pandemi i vårt land och världen. Vi har nu hört många många gånger att vi inte bör resa om inte det är ”nödvändigt”. Vi bör alla hålla avstånd och inte samlas många människor på samma plats. Vårt kulturliv har varit drastiskt beskuret och kulturarbetare har det väldigt svårt med uppsägningar och frustration. Planerade livs-drömmar har ställts in, gallerier har stängt, allt för att minska smittspridningen.
Sedan blev det sportlov, och tydligen är skidresor något som anses ”nödvändigt” för de som har bokat dem och som alltid tar en vecka skidsemester! Om skidsemester anses nödvändigt för människor i samhället vill jag föreslå att samhället subventionerar alla som inte normalt har råd till skidsemester så att de också varje år kan ta en vecka på skidor. Varför inte? Är det nödvändigt så är det det för alla!
Nita Lorimer
Rapport från riksdagen
Vecka 11
Vänsterpartiet fortsätter att driva frågor som har med Corona-pandemin att göra på olika sätt. Idag lämnade vi in ett så kallat utskottsinitiativ om att ta hårdare tag mot de företag som trots att de har fått statligt stöd i pandemin har fortsatt med utdelningar och vinster till ägarna. Det är såklart ett sätt att missbruka systemet, de statliga stöden ska gå till att rädda jobben, inte hamna i ägarnas fickor.
Vi fortsätter även att pressa regeringen vad gäller sjukförsäkringen. Den är alltid aktuell, många svenskar blir utförsäkrade trots att de fortfarande blir sjuka. Detta blir ännu mer aktuellt nu när vi vet att många som varit allvarligt sjuka i covid är sjuka länge. Vår partiledare Nooshi Dadgostar ställde just denna fråga idag till statsministern på veckans frågestund. På samma frågestund ställde Jens Holm en fråga om ett räddningspaket för järnvägen i och med att flyget har fått 10 gånger så stort statsstöd under pandemin än järnvägen. Se statsministerns frågestund här, klicka på Nooshis och Jens namn om ni inte vill lyssna på hela.
Den här veckan har jag själv varit med i Studio Ett för att prata om högteknologiska vapen. Det är vi såklart emot, och jag förde fram krav på nedrustning av denna typ av vapen och att satsa på att möta de riktiga hoten mot vårt samhälle: Klimatförändringen, pandemier, antibiotikaresistens och cyberattacker. Lyssna gärna.
Nu i helgen har Vänsterpartiet Skåne årskonferens. Jag har skrivit en rapport om mitt arbete (det ska alla riksdagsledamöter göra) och den kan ni läsa här.
Vecka 10
Arbetet rullar på i riksdagen, aktiviteten är hög trots pandemin. Framförallt lämnar ledamöterna in väldigt många interpellationer, frågor till ministrarna som besvaras i kortare debatter mellan ministern och ledamoten. Mängden interpellationer gör att kammaren är igång till sent på kvällarna vissa dagar.
Jag har själv deltagit i en interpellationsdebatt idag med partikamraten från Uppsala Ilona Szatmari Waldau om PFAS-utsläpp från Försvarsmaktens flygplats Ärna i just Uppsala. Försvarsmakten är skyldiga till en hel del förorenade områden på grund av övningar, kvarlämnat material eller som i det här fallet, brandsläckningsskum. Just skum för att släcka bränder är vanliga på flygplatser och inom räddningstjänsten eftersom det släcker bränder snabbt och effektivt. Men på grund av utsläppen av PFAS-ämnen arbetas det hårt för att minska användandet av sådant skum, men det finns inte någon bra ersättningsprodukt. Se interpellationsdebatten här.
Idag var vi tre vänsterpartister som ställde frågor till ministrarna på torsdagens vanliga frågestund. Det blev en fråga om regeringen tänker höja biståndet efter pandemin för att hjälpa länder vars samhällen har drabbats väldigt hårt, en fråga om lagstiftningen om investerarskyddet, som gör att bolag kan stämma stater som exempelvis lagstiftar om att förbjuda miljöförstörande verksamhet och en fråga från mig om slutförvaret av kärnbränsle från kärnkraftverken och kopparkapslarna som ska användas. Se frågestunden här (klicka på vänsterpartisternas namn om ni inte vill höra hela).
I veckan har det såklart varit 8 mars, internationella kvinnodagen! Vår partiledare Nooshi Dadgostar höll ett väldigt fint tal som finns att lyssna på här.
På 8 mars höll Vänsterpartiet även en frågestund om pensionerna, se här.
Vi fortsätter arbeta med de viktiga frågor om sjukförsäkringen, som är högaktuell i och med pandemin. Varje vecka pressar vi regeringen och de andra partierna för att få förändringar i de väldigt hårda reglerna som gör att sjuka har svårt att få ersättning och tvingas tillbaka till jobbet för tidigt - eller till fattigdom för de som inte kan arbeta.
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund
Gunnar Stensson
Riv! Sanera! Bygg!
Några läsare har frågat varifrån VB har hämtat påståendet, att Lunds kommun illegalt donerade mark till Å&R på 1930-talet. (Se förra veckans VB).
Källan är Sverker Oredssons Lunds historia – staden och omlandet. 3. Modern tid. Där tankar möts. Sid 123.
”År 1938 tog Lunds stadsfullmäktige beslutet att ge mark till Åkerlund & Rausing. Beslutet togs under stort hemlighetsmakeri och innebar att staden gav företaget en subvention i strid mot kommunallagarna.”
I en offentlig utredning om näringslivets lokalisering 1951 skrev landshövding Arthur Thomsson: ”Då en av landets större industrier i pappersbranschen skulle lokaliseras till Lund, fick bolaget utan vederlag 30 000 kvadratmeter mark för industribyggnad och staden förband sig att kostnadsfritt iordningställa vägar samt elektricitets-, vatten- och avlopps-ledningar. Fri anslutning till av staden anordnat anslutningsspår till SJ medgavs.”
Ingen överklagade emellertid detta illegala kommunala beslut.
Läs mer »
Projekt Jerusalem; bosättare tar över Palestinas enda flygplats
Jerusalems internationella flygplats, byggd under den brittiska mandattiden på 1920-talet, var länge Palestinas andningshål mot omvärlden - fram till att den israeliska ockupationsmakten, i samband med det palestinska upproret år 2000, helt stängde verksamheten. Området planeras nu i stället för nybyggnad av ytterligare bosättningar för judiska israeler på beslagtagen palestinsk mark.
Projektet ”Greater Jerusalem” har länge legat på olika israeliska regeringsbord och innebär att östra Jerusalem, ockuperat sedan 1967 och annekterat sedan 1981 – men egentligen tänkt att vara huvudstad i den palestinska staten – definitivt inordnas i det israeliska koloniala projektet.
Östra Jerusalem innefattar idag 14 olika israeliska bosättningar, med omkring 220.000 invånare, som kontrollerar 87% av marken. På återstående 13% kan palestinierna teoretiskt bygga – men i praktiken är det näst intill omöjligt. Av inlämnade ansökningar beviljas omkring 4%, väntetiden kan uppgå till 5-10 år och kostnaden för ett beviljat bygglov uppgår till mellan 50.000 och 100.000 dollar (450.000 - 900.000 kronor) per enhet.
Den stängda flygplatsen planeras nu för byggande av 15.000 till 25.000 nya bostäder, och i kampanjer med löften om nya shoppingcentra och utbyggd infrastruktur – bland annat en ny tunnel under Qalandia checkpoint för snabbare passage för bosättare - uppmuntras fler judiska israeler att söka sig bostad på de ockuperade områdena. Hittills har runt 700.000 israeler anammat idén att bo på ockuperad palestinsk mark.
Målsättningen med hela projektet är förstås en ”judifiering” av hela Palestina, ett omöjliggörande av en självständig och livskraftig palestinsk stat vid sidan av Israel, och förvandlande av den palestinska ursprungsbefolkningen till en billig arbetskraftsreserv - utan egna medborgerliga eller demokratiska rättigheter - inlåst och kontrollerad av israelisk militär bakom murar och stängsel i en evig framtid. En vision som omvärlden i alla fall hittills inte haft så mycket att invända mot.
Gunnar Olofsson
Ulf Nymark
Framgafflat – om cykel och trafik
Extra: Statlig utredning om regler för elrullbrädor
Läs hela rapporten »
En statlig utredning, ”Utredning behov av förenklade regler för eldrivna enpersonsfordon”, genomförd av Transportstyrelsens lades i början av denna månad fram på regeringens bord. Det handlar alltså om elrullbrädor, så kallade elsparkcyklar.
De förslag utredningen lägger fram syftar enligt utredaren till ”att möjliggöra en utveckling mot trafiksäkrare, hållbara och ändamålsenliga fordon” och att tydliggöra att elrullbrädesförare ska följa trafikreglerna för cykel.
Utredningen innehåller egentligen endast fyra förslag. Här nedan redovisas de, i den ordning utredaren lägger fram dem och med mina kommentarer.
1. Slopad begränsning av motoreffekten på elrullbrädor.
Utredningen föreslår alltså att motoreffekten på elrullbrädor i fortsättningen inte ska begränsas till nu gällande 250 watt. Tillåten toppfart ska dock även i fortsättningen vara 20 km/tim.
Motivet till detta är, att med ökad motoreffekt så kan vikten öka och fordonen kan bli robustare och trafiksäkrare. För att undvika att det blir alltför tunga fordon på grund av slopat tak vill utredaren att det ska införas bestämmelser om maxvikt. Risken för att elrullbrädorna trimmas och därmed nå väldigt höga hastigheter är uppenbar. Detta påpekas också i utredningen, men denna risk avfärdas med att det kan stävjas genom föreskrifter.
Egendomligt nog tycks utredaren anse att slopad maxeffekt är den allra viktigaste förändringen eftersom detta förslag presenteras först av alla i utredningen. Det framgår inte heller varför slopad effekttak ska gälla enbart elrullbrädor, men inte elcyklar.
2. Slut att få köra elrullbräde på gångbana
Idag får elrullbrädor framföras på trottoarer och gångbanor om maxhastigheten är 6 km/tim. Förslaget är att reglerna ska ändras så att detta blir förbjudet, precis som det är för cyklar idag. Motivet för detta förslag är uppenbart: det blir tydligt att elrullbrädor fullt ut ska följa samma regler som cyklister och det blir en tryggare trafikmiljö för fotgängare.
Hade utredningen inte föreslagit en ändring på denna punkt hade det varit något av en sensation. Alltså: en bra och nödvändig, men självklar, förändring.
3. Cykelpassager ska tas bort – på sikt
För några år sedan infördes en märklig förändring i Trafikförordningen. Begreppet ”cykelpassager” infördes.
Läs mer »
I veckans nummer
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Friday for Future alla fredagar
Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.
Klimatbrott
Europadomstolen för mänskliga rättigheter har beslutat att ta upp en stämning mot Sverige för att bryta mot Europakonventionens artiklar om att var och en har rätt till liv och en hållbar framtid. Genom att släppa ut för mycket växthusgaser utsätter Sverige barn och ungdomar för värmeböljor, torka och brandkatastrofer.
Stämningsansökan är inte riktad bara mot Sverige utan mot 33 av Europarådets 37 medlemsstater. Bakom ansökan står portugisiska ungdomar och barn med stöd av Global Legal Action Network.
Europadomstolen hanterar ärendet med hög prioritet och kräver att de länder som omfattas av stämningsansökan redovisar hur deras klimatarbete förhåller sig till Parisavtalet senast den 27 maj.
Norge öppnade 2019 det gigantiska Johan Sverdrup-oljefältet som ska producera råolja till 2070.
Bakom beslutet står Arbeiderpartiet, Höyre, Senterpartiet och Fremskrittspartiet. I februari i år meddelade norska Equinor, tidigare Statoil, att det hittat nya oljefält. Den norska regeringen har delat ut 61 nya tillstånd för att söka efter olja.
Bill Gates har gett ut en bok med titeln Så undviker vi klimatkatastrofen. Bonniers förlag. Bill Gates är världens näst rikaste man. Professor Stefan Gössling vid Lunds universitet har kartlagt världens rikaste personers flygvanor och utsläpp i studien Celebrities, air travel and social norms. Bill Gates var värst. Hans årliga utsläpp uppgår till 1600 ton.
47:e årg.
Utskriftsvänlig form