Glad sommar

Så var det slut för terminen. VB springer ut i sommaren med lite mindre pompa och ståt än studenterna, men visst är det skönt med sommarlov.
   En skillnad mot studenterna är att vi planerar att komma tillbaks i höst. Planen är att vara tillbaka den 21 augusti, förhoppningsvis till en minde viruspräglad höst.
   Ett stort tack till alla skribenter och läsare som förgyllt denna märkliga vår.
Ha en riktigt bra sommar!
red

 

 

Rapport från riksdagen (från Facebook)

Task Force Takuba
Idag debatterade försvarsutskottet den nya militära insatsen i Mali, ”Task Force Takuba”. Vänsterpartiet är emot för att 1) den nya insatsen leds av Frankrike (inte FN), 2) är offensiv (inte fredsbevarande) och 3) har mycket stora risker.
 


 

För första gången tog jag också repliker i debatten, en mot S-ledamoten, en mot Mp-ledamoten och en mot försvarsministern. Lyssna gärna på länken här, klicka på mitt namn för att lyssna på anförandet och replikerna.
   Tips: Lyssna på replikskiftet mellan Mp och M (nästan sist på talarlistan), där M i flera minuter berömmer Mp för att de numera har en mycket mer militaristisk försvarspolitik...



Försvarsberedningen juni 2020
Igår avslutades försvarsberedningens förhandlingar efter 28 möten under de senaste tre månaderna, utan att partierna kom överens om ett slutdokument.
   Eftersom det inte blev ett slutdokument kunde vänsterpartiets text med åsikter inte lämnas in, men den hann skrivas och finns här för er som är intresserade.
   Försvarsberedningen är en mötesform där partierna ger regeringen underlag inför den försvarspolitiska inriktningspropositionen, som beslutas i riksdagen vart femte år. Nästa gång den läggs fram för beslut är i september i år.
Hanna Gunnarsson på Facebook den 10 juni

 

 

x…x-liberal

I förra numret ställde jag en fråga om vad som skall anses falla under rubriken liberal. En som definitivt inte är liberal, vad han är har jag aldrig begripit, är Hanif Bali. En moderat riksdagsman som jag ibland har nöjet att läsa på Twitter.
   Att jag skriver ibland beror på att jag inte vet om jag skall skratta, gråta eller bli förbannad när jag läser honom. För det mesta skrattar jag, skrattar på samma sätt som jag skrattar åt Helan & Halvan. Det är roligt men innerst inne oändligt sorglig att se hur misslyckade dom är i allt dom försöker göra.
   Anledningen till att jag fastnade för denna tweet är emellertid att jag lärde mig ett nytt ord, syltryggsliberaler. Om ett ord som liberal som i sig har så vida ramar får tillägg också, fantasin svindlar.
Göran Persson
 


 

PS. Mats Skogkär har startat blogg och kommenterat sin famösa tweet under rubriken "Ett slags försvarstal".
Den som önskar kan läsa det här »
 


Hanif Bali på Twitter 2018

 

53 år av israelisk ockupation

I dagarna har Västbanken med östra Jerusalem, Gaza och Golanhöjderna varit ockuperade av Israel i 53 år, mer än två tredjedelar av den tid Israel varit en självständig stat. I många år har staten Israel byggt upp ett parallellsamhälle: dragit skilda vägar för judar och palestinier på ockuperat område och skapat ett apartheidliknande system med skilda världar för palestinier som lever på ockuperat område och israeler som lever inom staten Israels gränser och i de illegala bosättningarna på ockuperat område.

Denna verklighet väcker inte längre uppmärksamhet eller protester. Inga stolta proklamationer om mänskliga rättigheter gäller. Få reportage eller ens notiser i våra medier. Våra politiker vänder bort blickarna. Det enda som återstår är civilt motstånd i Israel och bojkotter och sanktioner runt om i världen för att det femtioförsta året ska bli krigets sista. Annars är risken stor att vi tvingas ”fira” ockupationens 60-, 75- och 100-årsdag.

Som ett långsamt gift har ockupationen bedövat och förråat människorna. Den vanlige israelen har inte velat veta, inte velat känna till de ovärdiga och omänskliga förhållanden som råder för palestinierna på Västbanken och i Gaza och även om några reportage och rapporter lyckas bryta igenom, har det som sker vid gränspassagerna och i de ockuperade områdena för de flesta israeler förblivit förträngt eller okänt. Omvärlden har dessutom gradvis vant sig vid att folkrätten kränks och att Genèvekonventionens lagar inte följs. Det har lett till 50 år med tusentals oskyldiga civila palestiniers död, 53 år av ständig rädsla och terror som drabbar den palestinska civilbefolkningen och 53 år av misslyckade, halvhjärtade initiativ för fred.

I över 53 år har Israel styrt över en multietnisk population men tillåter bara vissa – det vill säga israelerna – politiskt deltagande. Förvisso har Israel en folkvald lagstiftande församling, maktdelning och pressfrihet (alla tre är under attack och i fara dessa dagar), men Israel kontrollerar sedan 53 år miljontals palestinier som saknar rösträtt och möjlighet att bli valda till de myndigheter som styr deras liv. Så i ockupationens spår urholkas också den bräckliga israeliska demokratin. Israeliska organisationer som Breaking the Silence och Betselem och andra modiga israeler som aktivt verkar i Israel och i världen för ett få slut på ockupationen tystas och stigmatiseras med hjälp av nya lagar och våld.

Ockupationen äter sig in i varje del av det israeliska samhällets demokratiska grundvalar – det finns inga frizoner. Även kulturen och det fria ordet vingklipps och t.ex. teatrar som inte vill spela på ockuperat område får sitt statliga stöd indraget eller beskuret.

Även om det i början var fullt möjligt att intala sig att ockupationen är tillfällig och att det är olämpligt att på grund av en tillfällig situation förneka Israels demokratiska karaktär, så har den israeliska demokratin dalat och solkats på grund av det civila och militära förtrycket av palestinierna. Och kanske var det fortfarande möjligt att under de första åren av ockupation behålla illusionen att Israel är uppriktigt intresserat av en lösning som inkluderar idén att vem som helst, även en palestinier, har rättigheter. Men med 53 år av brott mot folkrätten som komprometterande bevis, kommer inte Israel längre undan med demokratibegreppet som räddningsplanka.
Dror Feiler

Publicerat på Dror Feilers facebooksida den 6 juni 2020

Dagen efter


Olof Palme i valduell i Kalmar, 1 september 1982.
Foto: Jacob Forsell/TT

Detta skrivs på torsdagen och jag känner mig lite som rubriken. Gårdagens presskonferens som skulle avsluta den 34 år gamla Palmeutredningen var uppskriven. Man såg fram mot den med enorma förväntningar, nästan som man såg fram mor ungdomens stora fester. Det blev lite som då, som sagt.
   Inte mycket nytt ens för den som inte varit särskilt specialintresserad av kriminologi. Man gick tillbaka till mordplatsen och rullade upp ett scenario som ledde fram till en död misstänkt, så var det slut.
   Vad göra för en liten tidning som VB? Kanske det samma, dvs för vår del gå till läggen och uppmärksamma vad tre välkända VB-skribenter hade att säga den 7 mars 1986. Det veckans nummer hade en lång artikel av Sten Henriksson med hans djupa insikter i socialdemokratin i allmänhet och dess ledare i synnerhet. Gunnar Stensson uppmärksammade hans betydelse för den antiimperia-listiska kampen. Och Gunnar Sandin tog på Grr-kappa och kommenterade även han vad som borde göras i Lund nu efter mordet.
   Enligt min mening uppfyller detta att mera minnas Olof Palmes gärning än hans död. Enligt min mening en politiskt mycket mer intressant linje. Inte minst om man sätter den i kontrast mot dagens socialdemokratiska politik.
   Men en av de ovannämnda skribenterna har skrivit en längre artikel där han nu drar sig till minnes sina hågkomster av Olof Palme, tack Gunnar.
Göran Persson


 

Anti-imperialisten Olof Palme
Olof P almes anförande vid Broderskapsrörelsens kongress i Gävle den 30 juli 1965 blev en av de signaler som kallade den svenska antiimperialistiska rörelsen till kamp, då i första hand mot USA :s krig i Vietnam. Palme var tidigt ute . Talet framkallade en storm av kritik och hatfulla invektiv. Den borgerliga oppositionen krävde som vanligt hans avgång. Vietnamrörelsen var ännu ung. Några av Palmes formuleringar den gången har blivit grundstenar i den ideologi på vilken den svenska solidaritetsrörelsen bygger. De visar mycket klart att Olof Palme i sitt tänkande byggde på en marxistisk tradition, på det Kommunistiska Manifestet av Karl Marx. Så här uttalade sig Olof Palme:
Det är en illusion att tro att man kan möta krav på social rättvisa med våld och militära makt medel. . . Det är föga välbetänkt att i en tid av social omvälvning söka vänner bland dem som främst har sina privilegier att mista. Den som är vän med privilegier framstår lätt som rättfärdighetens fiende. Det är inte lätt att förmå människor att ge avkall på vad de uppfattar som rättfärdiga krav därför att deras problem råkat komma i den strategiska brännpunkten för en stormaktskonflikt.
 


Nguyen Tho Chan och Olof Palme protesterar mot Vietnamkriget i Stockholm 21/2 1968.
Foto: Bo Schreiber/SvD

 

Vi demonstrerar ofta i Lund. De uttalanden vi antagit har ofta sänts till Olof Palme. De har gällt Vietnam, Chile, Nicaragua, södra Afrika m m. Vid flera tillfällen har Olof Palme med någon rad visat att han tagit del av vårt uttalande och stött dess krav. Det är svårt att överskatta betydelsen av detta. Solidaritetsrörelserna möts ofta av hån eller likgiltighet. Olof Palme lyssnade. Det har förekommit att massiva solidaritetsyttringar i Lund helt ignorerats av den lokala pressen men uppmärksammats av Olof Palme. På detta sätt har Olof Palme direkt bidragit till kraften i det antiimperalistiska arbetet i Lund. Det har han också gjort genom att ständigt delta i det stundom hetsiga samtalet om den internationella solidaritetens problem. För detta tackar vi Olof Palme!
Gunnar Stensson
 


Olof Palme vill kasta ut USA ur Indokina under revolutionen på 1960-talet.
Montage: NewsVoice, Creative Commons

 

Sten Henriksson
Lund minns Olof Palme
Bestörtning, sorg, vrede. Från Lund finns inga andra reaktioner att redovisa än från andra håll. Men kanske är det ändå tillfälle att skriva ner några lokalt färgade reflexioner.
 

En äldre bror
För den som var ung, hade intellektuella böjelser, var socialist och befann sig i Lund på 60-talet fanns det tre personer som man var tvungen att förhålla sig till. Det var Ernst Wigforss, Tage Erlander och Olof Palme. Det var inga avlägsna storheter, man kunde träffa dem nästan årligen, fråga dem och fånga deras personliga reaktioner på idéer och händelser.
Läs mer »

 

Gunnar Stensson
Olof Palme

Hela onsdagen satt jag i en sorts tomrum framför tv:n och lyssnade till chefsåklagarens lösning av Palmemordet och den förutsägbara kritiken av lösningen. Under tiden flimrade minnen av Palme-ögonblick förbi i mitt medvetande. Palme har haft stor inverkan på mitt liv. Jag ska bara anteckna några av de tillfällen som kom för mig. Somligt är kanske fel. Men det kan kanske väcka minnen och tankar till liv hos läsaren. Och fel kan korrigeras.
 


 

Olof Palmes stora Vietnam-tal sommaren 1965 var modigt och överraskande. Samma sommar angrep flera svenska författare och intellektuella USA:s krig i ett nummer av Dagens Nyheter som jag läste på tåget från Jönköping efter att ha deltagit i min farmors begravning.
   1967 bevistade Karin och jag Russelltribunalen om USA:s krigsförbrytelser i Vietnam. Det var en solig höstdag i Stockholm. Vi råkade se vaktparaden.
   Samma höst arrangerade vi ett stort Vietnammöte i Luleå med en grupp sångare och skådespelare från Framnäs folkhögskola. De framförde också ett par Beatles-låtar.

I februari 1968 demonstrerade Olof Palme sida vid sida med Nordvietnams ambassadör. FNL genomförde den stora Tet-offensiven. Studenterna i Paris revolterade. Robert Kennedy såg ut att vinna presidentvalet med stöd av fredsrörelsen och de svartas röster.
   Sommaren kom. Allt mörknade. Robert Kennedy mördades. Martin Luther King mördades. Svarta demonstranter utsattes för brutalt polisvåld i Chicago. De Gaulle vann valet i Frankrike. Nixon vann USA-valet på ett program för fortsatt krig i Vietnam och fortsatt våld mot de svarta.
   Jag hade haft en naiv tro på amerikansk demokrati. Jag hade trott att medborgarrättslagen 1964 innebar en slutseger över rasismen och att fredsrörelsen skulle stoppa det amerikanska angreppskriget mot Vietnam.
Läs mer »

I veckans nummer
Glad sommar
Friday for Future alla fredagar
Konstvernissage
Protestgrupp vill stoppa breddningen av E22 (från Sydsvenskan 3/6)
Till minnet av Karin Stensson: Stöd läkare utan gränser
Dagen efter
av Göran Persson
Rapport från riksdagen (från Facebook)
av Hanna Gunnarsson
x…x-liberal
av Göran Persson
53 år av israelisk ockupation
av Dror Feiler
Pressmeddelande från BDS Frankrike-kampanjen
Olof Palme
av Gunnar Stensson
Tankar i kråkans tid
av Ulf Nymark
Redaktion
Göran Persson
Utskriftsvänlig form
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
 

 

Friday for Future alla fredagar


 

Under Coronapandemin så strejkar vi främst #digital, #flattenthecurve, #climatestrikeonline.
Håll utkik på hemsidan och i gruppen efter ev andra aktiviteter på fredagen. Några personer finns vid lunchtid på plats på Stortorget under behörigt avstånd till varandra.

 

 

Konstvernissage


 

Lördag den 8 augusti är det vernissage på Börringe Kloster. Där visar jag målningar i lite olika stil, de flesta med motiv från trakten.
   Utställningen hänger i fyra veckor, men det är roligt om jag får se VB vänner på vernissagen! Välkomna!
Ann Schlyter

 

 

Protestgrupp vill stoppa breddningen av E22 (från Sydsvenskan 3/6)

Regeringens besked att E22:an genom Lund får byggas ut stoppar inte proteströrelserna. Det nybildade uppropet ”Bredda inte E22” kräver nu att beslutet omprövas.
– Väldigt många är emot. Den politiska opinionen går att vända, säger Rebecca Johansson, en av initiativtagarna.
Läs hela artikeln här »

 


Länk till hemsidan »

Länk till uppropet »

 

Till minnet av Karin Stensson:
Stöd läkare utan gränser

Läkare utan gränser räddar liv. De är samtidigt vittnen till vår tids värsta lidanden och orättvisor. Bidrag ökar deras möjligheter och vidgar vår kunskap. Många bidrar regelbundet. 
   Det går också att ge ett bidrag till Läkare Utan Gränser via Karin Stenssons minnessida på Johanssons begravningsbyrå. Karin ville det.
Gunnar Stensson

 


Spindeln
på fönsterrutan
spretar sig upp
faller ner
tar nya tag
faller.
Paus.
Ett två tre!
Försöker igen.
Faller
Upp! Upp! Upp!
Faller.
Jag är spindeln.

Karin S.

 

 

 

Pressmeddelande från BDS Frankrike-kampanjen

Goda nyheter: Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna #CEDH idag fördömde Frankrike för att ha hindrat kampanjaktivisternas yttrandefrihet #BDS .
Pressmeddelande från BDS Frankrike-kampanjen ( Twitter @Campagnebds )
För den som kan franska:
Tack till Tjatte för tips och läsövning

 

 

Ulf Nymark
Tankar i kråkans tid

Pandemin kräver nytt IT-system i Lunds kommun?
Kvintetten som styr Lund anser att corona-pandemin kräver nytt IT-system. Sannolikt är det så. Men även om ett sådant system brådskar så borde väl ett beslut vila på ett gediget beslutsunderlag med redovisning av olika alternativa system. Icke så. Glatt (?) förväntar kvintetten att kommunen ska införa Microsofts ”nya framtidsorienterade IT-miljö” (M365 och Teams) utan något egentligt beslutsunderlag. Inga alternativ, ingen utvärdering av systemet fanns på styrelsens bord när beslutet skulle tas onsdag i denna vecka. Notan slutar på 4 miljoner kronor för utveckling och etablering. Hur stor driftskostnaden blir framgår inte tydligt. Men bara förvaltningen av systemet går på 2,4 miljoner per år. Känns inte särskilt betryggande att systemet anses vara ”framtidsorienterat”. Hade varit märkligt om systemet varit orienterat bakåt i tiden. Det är ännu för mej oklart hur kommunstyrelsens beslut blev i denna fråga.
Läs mer »