Ulf Nymark
Dramatisk minskning av fullmäktiges styrande roll
Kvintettens förslag till nya mål för Lund
I torsdagens Sydsvenskan kan vi inhämta att de styrande fem borgerliga partierna i Lund föreslår nya mål för kommunen, eller snarare en ny målstruktur och ett nytt sätt att (inte) mäta måluppfyllelse.
”Vi vill anta otydligare och oskarpare målsättningar som inte ska styra verksamheten”, säjer (inte) kommunstyrelsens ordförande Philip Sandberg i tidningen. I själva verket säjer han att han tycker att det nya sättet att formulera och hantera målen ska bli tydligare och skarpare.
Frånsäger sig styrverktyg
I bästa fall tror Sandberg på vad han säjer, i sämsta fall lägger han ut dimridåer. För vad förslaget innebär är att kommunfullmäktige, högsta beslutande instans i kommunen och den enda av lundaborna direktvalda kommunala församlingen, frånsäger sig alla handfasta verktyg att styra utvecklingen och också alla möjligheter att följa upp målen.
Läs mer »
Skolmanifestation på Stortorget
Lund först ut i rikstäckande manifestation mot skolnedskärningar
För att klara budgetmålen skär många kommuner ner på skolverksamheten. Nu har lärare, skolpersonal och föräldrar fått nog och kräver stopp för nedskärningarna i en gemensam demonstration: Skolmarschen.
Runt om i landet sker under lördagen och söndagen ett tiotal liknande demonstrationer – från Piteå i norr till Trelleborg i söder.
I lördags fylldes Stortorget av protesterande lundabor som krävde stopp för nedskärningarna i skolan. Både föräldrar till skolbarn och skolpersonal står bakom manifestationen som är en del av en landsomfattande manifestation mot besparingarna i skolan. I Lund hade man samlats under paraplyorganisationen ”Tillsammans för Lund”. En mamma med tre barn i skolan och en skolkurator talade på mötet. Talarna vittnade om hur skolpersonalen går på knäna. Lundaskolornas resultat dalar i förhållande till andra skolor. Skolpersonal tvingas bryta mot skollagen eftersom resurserna inte räcker. Inga vikarier sätts in när lärare är sjuka. Det finns inte resurser till extra stöd för de elever som behöver det. Lärare tvingas axla allt fler roller, allt ifrån administratör till socialt omhändertagande. Allt detta går ut över undervisningen och elever får inte tillräckliga kunskaper för att möta de krav som väntar dem efter skolan.
De paroller som man samlades kring var:
Stoppa nedskärningarna nu!
Ge oss förutsättningar att kunna möta alla elevers behov!
Förbättra arbetsmiljön för elever och anställda!
Trots det redan pressade läget i lundaskoloran aviserar nu den styrande borgerliga kvintetten omfattande ytterligare nedskärningar i skolan.
I vimlet på torget syntes förutom allmänheten även representanter för V och MP.
Rapporterat av Marianne Sonnby Borgström
En av talarna var Gunilla Danielsson, mamma till besparingsdrabbade skolbarn.
Vänsterpartister som sågs bland demonstranterna: från vänster Gunilla Wahlberg, Olof Norborg och
Jesper Sahlén
Gunnar Stensson
Fred på Afrikas horn
En solig junimorgon 1998 inträffade plötsligt en tragedi med konsekvenser för hela Afrikas Horn.
Jag befann mig på ett möte med de svenska Eritrea-grupperna i en skola i Örebro. Vi skulle diskutera Eritrearörelsens övergång från att vara en kämpande solidaritetsorganisation till att bli en kultur- och samarbetsförening mellan Eritrea och Sverige.
Lunds kommun hade föregående år skickat en delegation till Eritrea för att undersöka möjligheten att göra huvudstaden Asmara till en vänort.
Operation dagsverke 1995 hade gett möjlighet att satsa några insamlade miljoner på skolor i Eritrea. Elsa Grip genomförde huvuddelen av förhandlingarna om skolor och skolbyggen tillsammans med eritreanska myndigheter.
Läs mer »
Om ett Skönhetsråd
Föreningen Gamla Lund hade bjudit in den tidigare ordföranden i Stockholms skönhetsråd, Anders Bodin, till ett offentligt möte i måndags. Det hade varit roligare för den rätt så stora publiken om han visat bilder till de exempel han drog, men inför frågan om Lund ska ha ett skönhetsråd var hans föredrag mycket informativt och intressant.
Här i Lund avskaffade ju den regerande borgliga kvintetten Bevaringskommitten, som bestod av politiker från byggnadsnämnden tillsammans med stadsantikvarien och stadsarkitekten. Bevaringskommitten har genom åren lett ett stort arbete med att kartlägga vad som är bevaringsvärt. De stora inventeringarna av Lunds stad gjordes på åttiotalet, sedan har en rad rapporter publicerats om ytterområden, byarna, landsbygden samt om speciella, såsom i tekniska och industriella byggnader.
Politiskt var dock Bevaringskommitten alltför svag. Den fungerade inte som en remissinstans till nämnden, och gjorde inga uttalanden, utan politikerna som fick glädjen att lära sig mer om frågorna förväntades påverka sitt eget parti.
Skönhetsrådet i Stockholm har tretton ledamöter, formellt valda av Stockholms kommunfullmäktige, men i praktiken utsedda av en rad organisationer, såsom Konstakademin, Vitterhetsakademin, Statens fastighetsverk, vetenskapsakademin, Sveriges arkitekter, Naturskyddsföreningen och Samfundet S:t Erik. Dessutom fyra personer utsedda av de politiska partierna i fullmäktige. Rådet har ett kansli med fyra heltidsanställda personer.
Rådet får alla detaljplaner av intresse och de lämnar oftast mycket väl genomarbetade kommentarer till press och byggnadsnämnd. Ledamöterna sades använda en helg i månaden till detta arbete.
Hur skulle detta då fungera i Lund? Här har de styrande inte ens ansett sig ha råd med en byggnadsantikvarie på heltid. Hur få pengar till ett kansli, om så bara med en person? På detta hade vår gäst från Stockholm inget svar, utan föreslog insatser av föreningen Gamla Lund. Och visst har föreningen gjort många fina insatser i debatten om vår stad, och ibland även skrivit remissvar till byggnadsnämnden på planer, men det vore varken rimligt eller demokratiskt att den övertog rollen som skönhetsråd.
Hur skulle då ledamöterna väljas här? I Stockholm var det många pensionärer från statliga verk, eller föreningars huvudkontor. Pensionärer finns det gott om även i Lund och jag skulle gärna se att deras erfarenhet och engagemang blev till en offentlig debatt om vår stadsmiljö. Men de bör väljas på ett sätt att man får en involvering av det civila samhället och en bredd på kompetensen i ett råd.
Sedan kvintetten avskaffade Bevaringskommitten har det inte funnits någon särskild bevakning av dessa frågor. Det var väl tänkt att ett Skönhetsråd skulle sättas istället. Kvintetten bör snart komma med ett förslag.
Ann Schlyter
Bertil Egerö
Kriget mot klimatet
Det går inte att undvika slutsatsen: alla som kämpar mot global klimathöjning och för en hållbar framtid måste också kämpa för nedrustning och fred på jorden. Kan vi inte få stopp på de militära rustningarna, på krigen, klarar vi inte uppgiften.
Tack vare Greta Thunberg har uppmärksamheten kring klimatfrågorna ökat betydligt. Vi läser om penningstinna människor som stöttar människor i deras kamp för åtgärder mot fortsatt global klimatförändring, och andra superrika som med sina pengar stöttar klimatförnekare.
Stater, näringsliv, alla vi andra, har på olika sätt ansvar för förändringar som bromsar den globala temperaturökningen. Men en aktör med stort ansvar tycks kunna hålla sig under radarn: militären.
Väldigt litet sipprar ut om militärens roll i utsläpp och miljöförstöring. Det är som att militären har frisedel i alla beslut och åtgärder för att rädda klimatet.
Läs mer »
Gunnar Stensson
Lärarupproret gäller mer än nedskärningar med 114 miljoner i Lund
Skolrankingen: Lund sjunker till plats 66 från plats 17,
Lunds lärarlöner ligger på plats 252 av 290.
I lördags genomförde lärare, föräldrar och elever en massiv manifestation mot nedskärningarna inom grundskola och förskola.
Det är den mycket rika kommunen Lund med sin högutbildade och högavlönade befolkning som inte längre anser sig ha råd med en god grundskola för alla. Personalminskningar leder till att lärare blir sjuka och elever blir analfabeter. Andra intressen anses viktigare än skolan.
Kampen för en god och jämlik skola har en lång historia. Under 1950- och 60-talen byggdes det moderna svenska skolväsendet upp trots motstånd från många kommuner och reaktionära lärare. Det krävde stark central styrning.
Under 1980-talet började nedmonteringen av den jämlika svenska grundskolan. Lärarförbunden kämpade för bevarandet. Jag minns den mycket stora lärardemonstration som genomfördes i Lund en dimmig kväll i december 1989 då tusentals lärare protesterade mot den hotande kommunaliseringen. Slagorden ekade.
Läs mer »
I veckans nummer
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Friday for Future alla fredagar
Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
Liten promenad runt Arenan och Klostergården
Samling söndagen 20 okt klockan 14 på Kyrktorget
Vi ska undersöka vilka förändringar som den fördjupade översiktsplanen föreslår i vårt närområde.
Tidigare i höst har vi vandrat genom hela Höjeådalen, hela det område som kommer att utgöra den nya stadsdelen Källby och den vidsträckta åkermark mellan Knästorp och Trolleberg som Staffanstorp vill bebygga.
Synpunkter på Lunds översiktsplan kan alla skicka in före den 25 oktober
----------------------------------
Alla välkomna till Klostergårdens Byalags möte onsdagen den 23 okt klockan 19.30 i ABF-lokalen, Sunnanväg 14.
Mötet ska behandla förslag till uttalande om Lunds fördjupade översiktsplan för Källby och Klostergårds-stationen som ska lämnas före fredagen 25 oktober.
Gunnar Stensson
Vänsterpartiets budget:
En plan för jämlikhet och grön omställning
Starten på riksdagsåret på hösten är intensiv. Budgetarbetet och den allmänna motionstiden pågår parallellt, och precis som vid alla andra tillfällen när regeringen lägger fram en proposition har partierna två veckor på sig att svara med egna motioner. Vänsterpartiets budget lades fram vid ett par presskonferenser i början av oktober.
Vänsterpartiets budget följer vår politik så som prioriteringarna är nu: Jämlik ekonomi och klimatfrågor. Det syns i rubriken, som är “En plan för jämlikhet och grön omställning”. Det är en rejäl text på uppemot 50 sidor som tar upp vår syn på samhället, den ekonomiska utvecklingen och såklart vilka förändringar vi menar måste göras. Många av satsningarna är långsiktiga, och pengar finns därför i budgeten under flera år.
Vänsterpartiets budget har självklart andra prioriteringar och inriktningar än vad regeringens har. S-Mp-regeringen har ett budgetsamarbete med C och L, och det syns att det är borgerliga partier som har fått påverka budgeten. Regeringens budget gynnar de rikaste (med till exempel sänkt skatt för de som tjänar mer än 60 000 kr i månaden - alltså alla riksdagsledamöter…), och det är oftast män. Vänsterpartiets budget har istället som mål att minska klyftorna i samhället, eftersom vi vet att mer jämlika samhällen är tryggare och starkare, där har befolkningen bättre hälsa och eleverna bättre skolresultat.
I Vänsterpartiets budget återkommer sådana satsningar som vi också ser i våra budgetar i kommunerna och regionerna: Mer pengar till den generella välfärden (skolan, sjukvården, äldreomsorgen, genom pengar till kommuner och landsting/regioner, 20 miljarder till år 2022), utbildningsreformer för att utbilda fler till välfärdsyrkena (50 miljarder kronor över 10 år), satsningar på arbetsmiljö, speciella pengar till äldreomsorgen och psykiatrisk vård samt tandvård. När det gäller tandvården föreslår vi att ingen ska behöva betala mer än 2000 kronor per år för tandvård, ett steg mot att låta tandvården ingå i den vanliga sjukvården. En annan viktig satsning är gratis mediciner till alla över 80 år.
KIlimatsatsning
Den andra delen i Vänsterpartiets budget är en rejäl satsning på klimat och miljö, med totalt 40 miljarder kronor över tre år. Det handlar om att gå före i energiomställningen och se till att offentliga byggnader har sol- och vindkraft, bygga ut kollektivtrafiken och göra den billigare, och bygga ut laddningsinfrastruktur för elbilar. Järnvägen behöver upprustas och får 6,5 miljarder under tre år. Norrbotniabanan är viktigt och bör vara klar till år 2030 (tidigare än det som nu planeras) och vi vill också att höghastighetstågen ska byggas och finansieras genom lån.
För att finansiera detta vill vi höja skatterna för de rikaste. Förmögenhetsskatt och arvsskatt är två bra skatter för att just se till att de rikaste bidrar mer till den gemensamma välfärden och därmed ett sätt att utjämna klyftorna i samhället.
Hela vår budget finns att läsa på hemsidan, där man även kan se Ulla Anderssons presskonferens.
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot
45:e årg.
Utskriftsvänlig form