Veckans tema: Återanvändning

Det var mer slump än tanke som gav veckan ett tema. Nedan finns ett exempel från rikspolitiken och två från Lundapolitiken. När det dessutom är hållbarhetsvecka i Lund nästa vecka så var veckans tema ett faktum.
   De två exemplen från Lund dök upp när jag botaniserade i Veckobladets arkiv för att se vad vi skrev om för 40 respektive 30 år sedan. Vissa Lundafrågor är om inte eviga så ordentligt seglivade.
   Själv tyckte jag det var roligt att botanisera i gamla debatter och åsikter, kanske det finns fler med samma böjelser? Då kan ni ta del av VB:s arkeologiska kulturlager genom att titta här. Kanske du hittar nåt ännu roligare som bör uppmärksammas igen, tipsa mig gärna.
red

 

 

Skolan kan drabbas av ännu en skenreform


Källan är från 2011, förslaget från Folkpartiet
i någon forntida valrörelse?

Det finns idag en riksdagsmajoritet för att öka lärarnas administrativa börda genom att införa ordningsbetyg i skolan. Det är en skenreform som förespråkas av de partier som vägrar att avskaffa vinstjakten i skolan och reformera det fria valet, trots OECD:s enträgna råd.

 

 

Rapport från riksdagen


 

Vissa veckor är det ganska lugnt i riksdagen, andra veckor händer hur mycket som helst. Den här veckan har varit lite mer intensiv i beslutsfattandet.

Försvarsmakten, klimatet och miljön
För egen del har jag haft en av mina viktigaste debatter det här året, den som Vänsterpartiets motion Försvarsmakten, klimatet och miljön. I motionen lägger vi ett miljöperspektiv på Försvarsmaktens verksamhet och kräver att myndigheten helt enkelt blir bättre på att följa den nya klimatlagen och att försvarsmaktens intressen inte bör stå över intresset av rent dricksvatten, utbyggd vindkraft eller gröna näringar. Vi tar upp övningsområdet Vidsel i Norrbotten, där flera olika länder testar och övar framförallt med flygplan och drönare, Blekinge Offshore där Försvarsmakten har stoppat en stor vindkraftsutbyggnad och såklart Vättern, där vi kräver att alla övningar och skjutningar ska upphöra. Vättern är dricksvattentäkt för 280 000 personer, en siffra som kommer öka, och idag skjuter Försvarsmakten ammunition rakt ner i sjön. Se debatten här: (klicka på mitt namn) och läs motionen här: (den är läsvärd!)


Eventuell utförsäljning av Telia
En annan debatt på försvarsområdet den här veckan var frågan om en eventuell utförsäljning av Telia, vilket moderaterna har skrivit en motion om. Frågan ligger på näringsutskottets bord, men de valde att skicka frågan till försvarsutskottet för att få ett underlag om säkerhets-aspekten av att sälja Telia. Försvarsmakten var mycket tydliga i sitt remissvar: En försäljning av Telia skulle få säkerhetspolitiska konsekvenser för Sverige och måste utredas grundligt. Försvarsutskottet var eniga i sitt svar, men i näringsutskottet valde borgarna och SD att gå vidare med att kräva en utredning om försäljning. Se debatten här, klicka på Birger Lahtis namn.

Under veckan har de borgerliga och SD även fått igenom utredning av införande av system med anonyma vittnen (något som Vänsterpartiet är emot då det riskerar att minska rättssäkerheten) och licensjakt för säl (idag får man skjuta säl under skyddsjakt, vänsterpartiet var emot licensjakt). Som ni har kunnat följa i medierna är flera saker pågång, bland annat införande av ordningsbetyg.
   Just nu pågår dessutom slutarbetet med vårändrings-budgeten, där regeringen lägger fram sina ändringar 10 april. Vänsterpartiet gör nu vår första egna budget på fyra år, då vi under den senaste mandatperioden har haft ett budgetsamarbete med regeringen. Det har vi inte längre utan kommer lägga fram helt egna oppositionsbudgetar.
   Hör gärna av er om ni är i Stockholm någon gång, under tisdagar-torsdagar och vill se riksdagshuset!
Hanna Gunnarsson (v)
Riksdagsledamot och Stockholmskorrespondent

 

 

Hur kan en framtid utan tillväxt se ut?


Läs rapporten på nätet »

Vad kommer efter BNP-tillväxten när samhället inte längre kan ha den som motor? Hur kan ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på tillväxt se ut?
   Vi var väldigt många som ville veta det när Naturskyddsföreningen häromkvällen ordnade en i raden av sina temakvällar om klimatet på Stadsbiblioteket.
   Att vi idag lever över våra tillgångar har väl de flesta fattat men de förändringar som måste ske om vi ska nå upp till Paris-avtalets 1.5 grader är ofattbart stora.
   Istället för de 11 ton CO2 som varje svensk idag i genomsnitt förbrukar per år kan vi i framtiden bara tillåtas använda 0.89 ton. Vår bostadsyta per person måste krympa till 18 m2., inga flygresor kan tillåtas, ett helt annat jordbruk.
   Det är en större forskargrupp från KTH, Chalmers och Lunds universitet som vågat sig på att skissa 4 scenarier för Sverige 2050. Man målar upp bilder av olika framtida samhällen som alla ska nå upp till hållbarhetsmålen.
   Ett av samhällena skulle bygga på s k kollaborativ ekonomi där mycket av det betalda arbetet har ersatts av obetalt ideellt arbete inom olika kollektiv och där IT är en förutsättning för spridning och delande. Ett annat alternativt samhälle skulle bygga på lokal självförsörjning och direktdemokrati både i stad och på landsbygd.
   I ett annat visionärt samhälle utgår forskarna från ytterligare automatisering och robotisering av vardagen och där mycket bygger på en än mer utvecklad digitalisering. Och till sist ett samhälle byggt huvudsakligen på cirkulär ekonomi och en starkt styrd välfärdsstat .En mycket intressant kväll som gav många nya tankar.
Marie-Louise Steiner

 

Stödet för kristna värderingar ökar, men i det gudlösa Staffanstorp klubbar de både tiggeriförbud och IS-beslut

Ebba Busch Thor gör politisk succé. KD går framåt och stödet för så kallade kristna värderingar har stigit till 40 procent. Hur ska man förstå det? Och vilka värderingar handlar det egentligen om?

De kristna värderingarna är entydiga. Du kan inte tjäna både Gud och Mammon. Sälj allt vad du äger och ge åt de fattiga. Ve er hycklare och fariséer som är fulla av vinningslystnad och omåttlighet. Templet ska inte vara en rövarkula, sa Jesus och vräkte omkull penningväxlarnas bord. Du ska älska din nästa såsom dig själv. Det är ingen skillnad mellan jude och grek, mellan man och kvinna, utan alla är ett. De hungriga och törstiga ska du ge mat och vatten, de hemlösa ska du ge bostad, de nakna ska du ge kläder och de som är sjuka eller i fängelse ska du besöka.
   De principerna finns med genom seklerna och har övertagits av många senare politiska rörelser. Jämlikhet, broderskap, solidaritet, egendomsgemenskap och socialt ansvar.
   Det finns falska profeter och av deras frukt ska du känna dem. Men ingen ska dömas i förväg.
   Kristdemokraterna och andra som säger sig stödja kristna värderingar kan rädda sig undan domen och sent omsider förverkliga det kristna genom att gå med i kampen mot Mammon och återinföra värnskatt, förmögenhetsskatt och arvsskatt för de rika, ta bort vinstschackrandet i vård, skola och omsorg, släppa in flyktingar, vara generösa mot tiggare och till och med ta hand om ångerfyllda IS-terrorister och deras familjer. Då får de en chans att komma till himlen.
   Det som däremot inte alls har med kristna värderingar att göra är att kräva att Lucia ska vara en blond svensk flicka, att julfirandet ska inledas med en köporgie, fortsätta med att alla äter skinka och avslutas med någon tar på sig en tomtemask eller att dansa kring midsommarstången, äta sill och supa.

Hur jag vet det?
Under åtta år i Växjö högre allmänna läroverk - från 1944 då jag var 11 tills jag blev 19 år - deltog jag liksom de andra läroverkseleverna i obligatoriska statskyrkliga morgonandakter, sex gånger i veckan från klockan 8.15 till 8.30, morgonandakter med psalmsång (Herren signe du och råde och bevare nu oss väl) och textläsning. Några gånger varje år kom Växjö stifts biskop från residenset i Östrabo med biskopskorset på bröstet och ledde dem. Jag skolkade så ofta jag kunde. Jag var trött och ouppmärksam. Det var många upprepningar. Ofta förbannade jag dem.
   Ändå kunde jag inte undgå kunskapen om de kristna värderingarna. De gnuggades in. De tillämpades visserligen sällan. Då tillgreps syndabekännelsen ”jag fattig syndig människa” och nåden för att lugna ångerfyllda mammonsdyrkare.
   Samtidigt började ”folkhemmet” byggas med ålderspensioner, fattigvård, sjuårig och så småningom nioårig folkskola och barnbidrag. Och sedan kom 1960- och 70-talen. Kristna värderingar förverkligades i politiska beslut.
Gunnar Stensson

Inför hösten

Under sommarslöa dagar
finslipade jag formen

susade med god fart
genom stadens grönska

försiktigt förbi trafikljusens
gula sömniga blinkning

parerade kantstenar
och styrde Undan för brunnslock

allt i jakten på
den perfekta cykelvägen

stannade först när näckrosorna
i Monumentsparken lyste röda.
Karl Witting

Frånsett rubriken så står sig poetens ord väl angående cykelläget i Lund trettio år senare.
Ursprungligen publicerad den 25/8 i nr 23/1989

 

 

Lundaborna ska betala drygt 10 miljoner för att Lunds renhållningsverk måste byta grafisk profil

Kommunstyrelsebeslut i veckan

Bakgrunden till Kommunstyrelsens beslut är att fullmäktige för en tid sedan fattat beslut om en ny grafisk profil för kommunen. Möjligheter till s k särprofilering - alltså egen logotype etc - skull dock vara möjligt efter ansökan och ställningstagande i kommunstyrelsen.

Lunds Renhållningsverk, LRV, har sedan lång tid tillbaka haft en egen grafisk profil. En enig Renhållningsstyrelse ansökte därför i fjol våras hos kommunstyrelsen om att få behålla sin egen grafiska profil, men med det tydliga tillägget att LRV är en del av Lunds kommun. Motivet för att behålla sin egen profil är bland annat att det är en väl inarbetad logotype, att LRV till stor del verkar på en konkurrensutsatt marknad och att det för LRV:s del skulle bli ett synnerligen kostsamt att byta logo. Kostnaderna gäller bland annat omlackering av ett stort antal fordon (bland annat 45 tunga fordon) ommärkning av kärl (81 000 sopkärl) och containrar samt personalkostnader.
   I november i fjol behandlade kommunstyrelsen ansökan från Renhållningsstyrelsen men återremitterade frågan till kommunkontoret eftersom beslutsunderlaget var bristfälligt. Där saknades själva skrivelsen från Renhållningsstyrelsen samt LRV:s kostnadsberäkning.
   I går kom ärendet tillbaka till styrelsen. Fortfarande utan begärt underlag, alltså utan kostnadsberäkning. Ändå beslutade majoriteten i styrelsen att avslå Renhållningsstyrelsens begäran om att inte behöva byta logotyp. Enbart Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade för att LRV skulle få behålla sin grafiska profil.
   Konsekvenserna av kommunstyrelsens beslut - som alltså fattades utan något som helst ekonomiskt underlag - är att hushållen i Lund nu ska få betala sex och en halv miljoner plusytterligare minst fyra miljoner i personalkostnader för att genomföra bytet!

Miljöpartiet anser att dessa drygt 10 miljoner som kommer att belasta hushållen är helt onödiga utgifter. Om så stora ekonomiska satsningar ska göra på avfallshanteringen borde de satsas på klimatsmarta investeringar för återbruk och att minska avfallsmängderna.
Ulf N

 

 

Uppvärmningen i Sverige och Kanada dubbelt så snabb som genomsnittet


The Snowy mountain wildfire, visible from Cawston,
British Columbia, on 2 August 2018.
Photograph: Canadian Press

I början av veckan fick vi veta att den svenska temperaturökningen är dubbelt så snabb som det globala genomsnittet. Sedan 1948 har den globala temperaturen har stigit med 0,8 grader och den svenska med 1, 7 grader.
   Enligt The Guardian, som citerar en rapport från Environment and Climate Change Canada som släpptes i måndags, har temperaturökningen varit lika snabb i Kanada som i Sverige, trots att Trudeau-regeringen infört skatt på koldioxidutsläpp och stängt många koleldade anläggningar. Men Kanada omfattar också arktiska områden, och där har värmen ökat i den mycket snabbare takten 2,3 grader.
   Några motsvarande svenska resultat har jag inte sett.
   Med hänvisning till rapporten har Kanadas regering nu infört utsläppsskatten i fyra provinser som hittills vägrat att göra det. Konservativa politiker har lovat att avskaffa den om de vinner det kommande valet med argumentet den är en för tung börda för invånarna.
   Det har stor betydelse vilken politik som förs.
   Om man reducerar utsläppen drastiskt kan temperaturökningen begränsas till 3 grader år 2100, men om man underlåter att genomföra drastiska åtgärder blir temperaturökningen mellan 7 och 9 grader.
   Det innebär att risken för dödliga värmeböljor ökar tiofalt, vilket medför torka och skogsbränder. Risken att flera städer drabbas av översvämningar orsakade av skyfall ökar också.
   Tillgången till dricksvatten minskar i stora områden på grund av minskade snöfall.
   Därtill kommer effekterna av smältande permafrost, försvinnande havsis och minskande glaciärer.

Sverige drabbas knappast på samma sätt eftersom landytan är mindre och omgiven av hav. Men vi lever nära den sibiriska landmassan som är lika stor som den kanadensiska, och vad som händer där vet vi mindre om, frånsett varningar för smältande permafrost som leder till ökande utsläpp av växthusgaser.
Gunnar Stensson

 

 

MP: Därför måste Höjeådalen bli naturreservat!

Som tidigare rapporterats i VB har Miljöpartiet i Lund genom Karin Svensson Smitt och Axel Hallberg, lämnat in en motion till kommunfullmäktige med förslaget att Höjeådalen ska göras till kommunalt naturreservat.
   Frågan om Höjeådalens framtid togs nu upp igen vid kommunstyrelsesammanträde i veckan som gick. Det gällde då överenskommelse mellan Lunds och Staffanstorps kommun om utvecklingen av området vid den gemensamma gränsen vid Höjeå. Överenskommelsen går givetvis på tvärs med kravet på ett naturreservat och MP, liksom V, C, och FNL rörande emot överenskommelsen. (Fi är också emot men hat inte rösträtt i styrelsen).
   Motionen med förslag om att bilda naturreservat lämnades in i slutet av februari, och det kan finnas goda skäl att här i VB redovisa motionärernas motiv för att rädda Höjeådalen från exploatering. Motionens brödtext återges nedan i sin helhet. Mellanrubrikerna har dock lagts till.
Ulf N
Läs motionen »

 

 

Gunnar Sandin (1989)
Spårväg i Lund? — Ta förslaget på allvar!

Här har vi den andra av de återvunna artiklarna. Även denna behandlar en av Lunds "eviga" frågor. 2020 blir spårvägen verklighet, vilket måste kallas en "evighetslång" väntan med tanke på att den första motionen i frågan är från 1905.
   Artikeln är skriven av en av VB:s grundare, Gunnar Sandin, och publicerades ursprungligen den 7 april 1989 i det årets nummer 13.
 


Det är spårvagnar som gäller i år. I Malmö förklarar socialdemokraterna efter ett studiebesök i Grenoble att spårvagnarna ska. återkomma till Malmö, fast de försiktigt tillägger "inom tio år". Och i Lund har gatu- och trafiknämndens ordförande, Lars Åström (s), överraskat allmänhet och övriga partier med sitt "idéförslag" om innerstadsspårvagnar.
 

Bland vpk-arna har reaktionen varit splittrad. Men det finns skäl att ge förslaget ett seriöst och positivt bemötande – om nu socialdemokraterna står fast vid det, vilket inte är alldeles säkert.

Läs mer »

 

Nybygge vid Höje å

Sedan VB senast skrev om ärendet förra veckan har det hänt en del i ärendet.
   Nedan finns en kommentar på Facebook av Mats Olsson om att överenskommelsen antogs av kommunstyrelsen med röstsiffrorna 9 mot 4 i onsdags.
   Där finns också en reservation mot "focusbytet" i kommunernas planering av området. Karin Svensson Smith reserverar sig i kommunstyrelsens arbetsutskott mot att Källbystaden blivit Höjeåstaden.
   Sist men inte minst kan du läsa ett uttalande från Klostergårdens Byalag den 1 april med rubriken ”Nej till Höje å stationsområde”.

 

Vad är det för fel på S i Lund?
Såväl C, MP, V som FNL går emot avtalet med Staffanstorp om "målbilden Höjeå stationsområde", vilket innebär inbjudan till bebyggelse på Staffanstorpssidan. Det hade räckt att S hade stött oss så hade förödelsen av Höjeådalen stoppats på ett tidigt stadium.
Mats Olsson på Facebook den 3/4.

 

Överenskommelse Lund Staffanstorp
MP yrkade på att den utbyggnad som planeras inom ramen för överenskommelsen mellan Lunds och Staffanstorps kommuner ska benämnas Källbystaden, ej Höjeåstaden. När det blev klart att det skulle bli fyrspårig järnväg hela vägen från Malmö till Högevall med möjlighet till ett tågstopp vid Klostergården har det planerats för bebyggelse i Källbyområdet. Detta har benämnts Källby och avsett främst bostäder intill järnvägen och i det redan hårdgjorda området med industribyggnader. Att nu lämna Källby som benämning och skriva om ”utveckling av området kring kommun-gränsen vid Höje å”. Källby nämns inte men Höje å nämns 12 gånger i den femsidiga tjänsteskrivelsen. Detta riskerar att föregripa kommande diskussion om att göra Höjeådalen till ett kommunalt naturreservat.

 

Nej till Höje å stationsområde
Uttalande av Klostergårdens Byalag

Politiker i Lund och Staffanstorp är överens om att bygga ett nytt bostadsområde, ”Höje å stationsområde”, vid Lunds och Staffanstorps kommungräns längs båda stränderna av Höje å.
Läs mer »

 

Friday for Future alla fredagar

 

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.

 

 

Bokloppis Amnesty International Lund

Det är snart dags för vårens bokloppis med Amnesty. Bokloppisen kommer hållas på Stora Södergatan 25 i Pingskyrkan mellan 10 - 16 den 6:e april. Det kommer finnas ca 4000 böcker i alla genrer från kokböcker till utmanande poesi. 
   Blir du hungrig under bokjakten har vi ett mysigt café med smörgåsar och hembakade kakor. All vinst från loppisen går oavkortat till Amnesty Fonden!

 

 

Rausingföreläsning med Carsten Jensen

I år hålls Humanist- och teologdagarnas Rausing-föreläsning av författaren och samhällsdebattören Carsten Jensen. En författare vars författarskap har en mycket stor bredd som spänner över skönlitteratur, kulturessäistik, reseskildringar och samhällsdebatt. 
   Föreläsningen avslutas med att Carsten Jensen får ta emot Rausingpriset.
   Mer information om Carsten Jensen.
När: lördag 06 apr 12:00 - 13:00
Plats: Lunds Universitet LUX - Humanistiska och Teologiska fakulteten, Helgonavägen 3

 

 

Ekologi och socialism, Malmö 6 april

Nina Björk talar om socialism och ekologi. Anna Arvidsdotter läser poesi.
   Lördag 6 april kl 15.30–17.30. ABF, Spånehusvägen 47, Malmö
   15.30-17: Nina Björk: Ekologi och socialism. Inledning och diskussioner
   17-17.30: Anna Arvidsdotter, poet som bland annat medverkat i Föreningen arbetarskrivares senaste antologi, ”Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar” (2018).

 

Hållbarhetsveckan i Lund • 8–13 april 2019

Hållbarhetsveckan är ett årligt event i Lund där universitetet, Lunds kommun, organisationer och andra intresserade fyller en vecka med aktiviteter kring hållbarhet. I år går veckan av stapeln den 8 till 13 april på temat Transforming our World - med fokus på de globala målen för hållbar utveckling. Det blir en vecka med både diskussion och aktion, både allvarliga frågeställningar och hoppfulla framtidsvisioner.
   Aktiviteterna under hållbarhetsveckan är kostnadsfria. De flesta evenemang är öppna för alla, men vissa kan kräva föranmälan.

https://www.hallbarhet.lu.se/hallbarhetsveckan-2019

 

Slutet? – ett samtal om klimatfiktion

Du är sjutton år gammal. Det är sommar och världen ser ut precis som vanligt. Men du vet vad som är på väg. Om en månad är vi alla borta.

Om detta handlar Mats Strandbergs (Cirkeln, Färjan, Hemmet) senaste roman Slutet. Hur kan böcker – både fakta och skönlitteratur – få oss människor att reflektera över klimatförändringar? Hör Mats Strandberg samtala med Alexandra Nikoleris från Lunds universitet som forskar om just klimatlitteratur.
10 april | 18.00 | Stadsbiblioteket atriumgården
Arrangeras i samarbete med Litteralund, Lunds universitets Hållbarhetsforum och Lunds Naturskyddsförening

 

 

171 kulturarbetare: Nej till Eurovision i Israel

Vi svenska artister och kulturarbetare som undertecknar detta upprop kan inte stillatigande åse hur Israel använder sig av Eurovision Song Contest för att dölja sina brott mot det palestinska folket.

Bara några dagar efter den israeliska segern i Eurovision Song Contest maj 2018 sköt Israels armé ihjäl 62 palestinier som protesterade mot sin fängelseliknande instängning i Gaza.
   Sex av dessa mördade var barn. Samtidigt uttryckte den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu sin förtjusning över att Netta Barzilai, den vinnande sångerskan, var den bästa ambassadören för Israel ute i världen.
   Så länge Israel med sin apartheidpolitik förnekar palestinierna deras grundläggande mänskliga rättigheter, så länge måste vi avstå från israeliskt deltagande i kulturutbyten.
Läs mer i Aftonbladet »

 

 

Jeannette Escanilla omvald som ordförande, sommaren 2020 seglar Ship to Gaza igen

Vid årsmötet den 22 mars omvaldes Jeannette Escanilla som ordförande för Ship to Gaza Sverige.
   Vid mötet beslutades också att Ship to Gaza, tillsammans med våra samarbetsorganisationer i Freedom Flotilla Coalition, kommer att göra ett nytt försök att segla till Gaza för att bryta den illegala och inhumana blockaden av Gazaremsan sommaren 2020
   Då har det gått 10 år sedan vårt första försök att bryta blockaden slutade i ett brutalt överfall till havs, då nio aktivister dödades av israeliska marinsoldater ombord på biståndsfartyget Mavi Marmara.
   Redan då var den humanitära situationen på Gazaremsan desperat efter det brutala kriget 2008-2009 och tre års blockad. Nu 10 år visar ett flertal rapporter från FN och andra humanitära organ att situationen närmar sig det ohållbara för drygt två miljoner palestinier på Gazaremsan.
   Blockaden har låtit barn och unga växa upp i ett samhälle präglat av rädsla, osäkerhet, hopplöshet och brist på utbildning, arbete, hälsovård, mat, livsnödvändigheter och rörelsefrihet. Därför måste vi fortsätta att agera för att häva blockaden snarast.
   – Självklart är jag hedrad av att åter igen få vara med och leda arbetet mot en ny aktion och för att Gazaremsans hårt prövade civilbefolkning snart skall kunna leva värdiga liv och bygga en framtid i samspel med omvärlden. Vi kommer under 2019 att finnas på gator och torg för att uppmärksamma blockaden och dess brutala konsekvenser.
   Vi uppmanar alla människor som tror på mänskliga rättigheter att bli en del av vårt försök att bryta blockaden eller bidra med ekonomiskt stöd inför aktionen 2020.
Säger Jeannette Escanilla