Manifestation den 15 mars på Stortorget
Onsdag 13/3 planeras strax över 1 000 protester världen över i 90 olika länder. Det är en siffra som kommer att stiga tills på fredag.
• BORT MED MONOKULTUR I JORDBRUK OCH
SKOGSBRUK!
• BORT MED BEKÄMPNINGSMEDEL!
• SKYDDA BIN OCH HUMLOR!
• HÖJ FLYGSKATTEN!
• MINSKA INTERNETHANDELN!
• MINSKA ANTALET LASTBILAR!
• STOPPA UTBYGGNADEN AV E6 OCH E22!
• INGA BORRNINGAR EFTER VANADIUM PÅ
ÖSTERLEN!
• BORT MED OLJA, KOL OCH GAS!
• RÄDDA REGNSKOGARNA!
• STOPPA HAVSFÖRSURNINGEN – RÄDDA STORA
BARRIÄRREVET!
• KAPITALISMEN KONTRA KLIMATET!
Så kunde de konkreta parollerna lyda vid den stora klimatmanifestation som Lunds gymnasieelever planerar att genomföra fredagen den 15 mars tillsammans med Fridays for future-demonstranterna och skolelever i hela världen.
För det är sådana krav klimatkampen handlar om, och det är kontroversiella krav. I Norge handlar det om att stoppa oljeprospekteringen på Grönland, i USA och Kanada om att stoppa exploateringen av oljesand, i Polen om att stänga kolgruvorna, i Brasilien att om att stoppa avverkningarna av regnskogarna. Och att göra det snabbt!
Rektorerna i Lunds kommunala gymnasieskolor kommer att hantera frånvaron enligt samma regler som alla andra skoldagar, vilket bland annat kan innebära indraget studiebidrag. Det innebär att somliga demonstranter får erfarenhet av att civilt motstånd kan kosta.
Allt annat än en stor manifestation vore ett fiasko! Alla kan delta!
På fredag får vi se hur det går.
Apropå diskussionen om elsparkcyklar
Apropå den pågående diskussionen i tidningar och bland folk i allmänhet elspark”cyklar” och andra hyrcyklar. I Kina har för några år sedan ett flertal stora hyrcykelföretag etablerat sej, ofta av den typen där det gått att låsa upp cyklarna med mobiltelefonen och parkera dem var som helst efter avslutad färd.
Men flera av dessa företag har gått i konkurs. Dels på grund av överetablering på marknaden och dels av otillräcklig efterfrågan. Cyklarna har övergetts lite varstans och så småningom hamnat på stora cykelkyrkogårdar. (Se bild!). Kanske får vi se cykelkyrkogårdar – fast i mindre format – även här i Sverige så småningom?
Ulf N
NOT: Jag skriver cyklar i samband med dessa tingestar inom citationstecken: dessa fåniga små brädor med sina små löjliga hjul knappast göra sig förtjänta av beteckningen cykel.
Gunnar Stensson
Antisemitisk sionism och demokratisk anti-sionism
”Debunking the myth that anti-Zionism is antisemitic” är rubriken på en artikel av den judiske journalisten Peter Beinart i The Guardian den 7 mars.
Peter Beinart oroas av den växande antisemitismen i världen, som till exempel de antisemitiska slagord som riktades mot den judiske filosofen Alain Finkelkraut vid de gula västarnas demonstration den 16 februari.
Men Peter Beinhart är liksom Kenneth Hermele (se VB nummer 7) kritisk mot den nya definition av antisemitism som IHRA, International Holocaust Remembrance Alliance, formulerat där det heter: ”Det är antisemitism att förvägra det judiska folket rätten till självbestämmande”
Macrons uttalande med anledning av det antisemitiska utbrottet den 16 februari: ”Anti-sionism är en modern form av antisemitism” är enligt Beinart ett tragiskt misstag. Ett trettiotal tal länder, bland dem USA, Tyskland och Storbritannien, har anslutit sig till det och därigenom begått samma misstag.
Anti-sionism är inte en form av antisemitism. Att påstå det är att utnyttja det judiska lidandet för att utplåna den palestinska erfarenheten.
Antisemitismen växer. Världens ledare måste bekämpa den. Men ”detta är inte rätta sättet”, säger Alain Finkelkraut som just utsatts för den.
Påståendet att anti-sionism är antisemitism vilar på tre pelare, skriver Peter Beinart.
1. Den första pelaren är att anti-sionism är antisemitisk eftersom anti-sionismen förvägrar Israel den rätt som alla andra folk har: rätten till en egen stat.
Läs mer »
Sex timmar
Åttonde mars på Stortorget i Lund år 2019
Foto: Ulrika Jakobsson
Ståndaktigt spelade Röda kapellet med stelfrusna fingrar på Stortorget i fredags. Bland de många talarna i Lund denna åttonde mars märktes Hanna Gunnarsson från Vänsterpartiet, den organisation som tillsammans med Miljöpartiet, Feministiskt initiativ, SSU och V stod bakom mötet. Efteråt trotsade något hundratal personer kylan och tågade centrum runt via stadsbiblioteket, järnvägsstationen och Grand hotell, skanderande bland annat: Vi vill ha sex, vi vill ha sex, vi vill ha sex timmars arbetsdag!
Krav med historia
Kravet på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön har snart femtio år på nacken. Redan på sjuttiotalet framfördes det såväl i riksdag som på gator och torg av socialdemokrater, vpk:are och övrig vänster. Så här såg en inledning och motivering till förslaget om sex timmars arbetsdag ut i en riksdagsmotion från socialdemokratiska kvinnor:
Motion 1976/77:472 av fröken Mattson m. fl. om sextimmarsdagens genomförande.
Socialdemokratiska kvinnoförbundet väckte år 1972 som första organisation kravet på 6 timmars arbetsdag. Detta gav upphov till en debatt som fick ett ovanligt starkt genomslag. Sedan dess har såväl de stora löntagarorganisationerna som det socialdemokratiska partiet skrivit in 6-timmarsdagen som ett långsiktigt samhällsmål.
Vi har alltid sett 6-timmarsdagen som en förutsättning för vad vi kallat ett mjukare samhälle. Ett samhälle där vi orkar räcka till för människor även utanför den närmaste familjekretsen, där vi tar ansvar för vår gemensamma miljö, både den närmaste och för hela samhället. Ett liv i solidaritet, men utan direkt ekonomiskt beroende av varandra, för både män och kvinnor.
Långsiktigt samhällsmål
Ja, det må man säga. Om inte annat har långsiktigheten besannats. Är kravet på sex timmars arbetsdag mer omstörtande än kravet på allmän rösträtt? De som pläderade för rösträtt åt alla medborgare stred också under decennier såväl parlamentariskt som utomparlamentariskt, men nådde målet. Majoritet för allmän rösträtt i riksdagen blev det till slut när hungersnöd drabbade delar av Sverige följt av kravaller och upprorsungar, när kriget rasade ute i Europa, en revolution genomfördes i Ryssland och Berlin radikaliserades. Hellre reform än revolution tänkte högern och de motsträviga då.
Morot och piska
Men ska det verkligen behövas både morot och piska för att genomdriva stora reformer som gynnar hela folket? Eller handlar det mera om att rösträttskampen drevs intensivare? Eller om skillnaden mellan samhällets sociala struktur nu och då, olika typer av klassamhälle? Den som lever får se. Ett förändrat politiskt landskap lär hur som helst ligga om hörnet.
Amalia
Fler bilder från 8 mars »
Nu har Reformisterna besökt Lund
I lördags besöktes S-lokalen i Lund av ett par Reformister. För mig oväntat många ungdomar (nåja, 20 – 30 år) deltog. Lokalen var i stort sett full när Reformisternas program rullades ut.
"Reformisterna" heter formellt Socialdemokratiska föreningen för ekonomisk-politisk reform- och idé-utveckling. Den är en S-förening inom Stockholms arbetarkommun. Vill man gå med måste man därför bli sosse. Men stötta med pengar och reklam går alltid att göra.
Programmet var helt klart intressant. Grunden, enligt de två, är en ny ekonomisk politik. Därtill ett nytt skattesystem, ett nytt pensionssystem, en annorlunda bostadspolitik, ett "demokratiskt arbetsliv", ny regional och välfärdspolitik, allt under devisen "grön reformism".
Tyvärr inget om migrationsfrågorna, kampen mot SD och – ytterst – vikten att försvara vår demokrati. Asylpolitiken har ju hittills lett till rättsvidriga processer, långt från vad mänskliga rättigheter och barnkonventionen säger. Vi befinner oss på ett sluttande plan i det avseendet, i skuggan av SD:s faktiska existens och inflytande.
Jag gissar att Reformisterna med sitt program ligger mycket nära V, och kan bara hoppas att en god direkt dialog mellan partierna kan utvecklas. Det behövs nog om denna rörelse ska få luft under vingarna, stärka idédebatten, verka som folkrörelse.
På sin hemsida https://www.reformisterna.se/ utlovar föreningen ett nyhetsbrev till alla intresserade. Det känns klart värdefullt att följa Reformisterna i deras arbete.
Bertil Egerö
IRAN: Kvinnorättsförsvararen Nasrin dömd till 38 års fängelse - och spöstraff
Enligt uppgift från Nasrin Sotoudehs man har hon nu dömts till 33 års fängelse och 148 piskrapp. Med de fem år som hon tidigare dömts till blir den totala längden på fängelsestraffet chockerande 38 år.
Detta är det hårdaste straff som Amnesty dokumenterat mot en människorättsförsvarare i Iran under de senaste åren vilket kan tyda på att myndigheterna nu trappar upp förtrycket. Vi måste agera nu! Skriv under!
I veckans nummer
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Friday for Future alla fredagar
Manifestation för klimatet på Stortorget
kl.10.00 den 15 mars
Den 15 mars kommer ungdomar strejka över hela världen från USA till Europa och Australien. Därför uppmanar vi alla lundastuderande ungdomar att lämna sin skola och bege sig mot Stortorget kl. 10.00 den 15 mars där vi ansluter oss till FridaysForFuture-demonstrationen som pågått sedan förra året och visar vårt stöd.
Välkommen till öppet hus - varje lördag!
Vänskapens hus
Bredgatan 19 i Lund
Vi börjar med servering kl 18.30.
Anföranden med diskussion varar från 19.00 till c:a 20.15.
Vi har en ramp (köksvägen) så huset är tillgängligt till första våningen. Välj då ingången genom porten till gården Bredgatan 21. Hörselslinga finns.
Öppet husprogram våren 2019
Lördag 16/3 Språkvetare doc. Tove Skutnabb - Kangas: Språkliga mänskliga
rättigheter i undervisningen - nationella minoriteternas barn undanhålls sitt modersmål i skolan.
Polskor och Protester
Röda Kapellet spelar folkets musik med gästande spelmän.
Ludvig Nordgren dirigerar och Bengt Olle Bengtsson presenterar.
Martas café vid Lunds stadsbibliotek
Lördag den 16 mars 2019 kl. 17:00
Kassan och café öppet från klockan 16:30
Entré: 50 :- (endast kontant betalning)
Affisch »
Ska järnvägen gå i en tunnel eller i markplan?
Karin Svensson Smith (MP) möter Börje Hed (FörNyaLund) i ett samtal om järnvägen.
Ska järnvägen gå i en tunnel eller i markplan? Kom och lyssna på olika perspektiv på en viktig fråga för alla lundabor.
Stadsbibliotekets atriumgård klockan 17:45 måndagen 18 mars.
45:e årg.
Utskriftsvänlig form