Bock i kanten

Politikernas miljardsatsningar på höjda lärarlöner har visserligen betytt högre löner för några an landets pedagoger, men också sämre arbetsklimat på landets skolor. Det hävdar Riksrevisionen i en utvärdering. Vem blir överraskad? Löneklyftor brukar ha den effekten. Aftonbladet 27/9.

 

 

Bevara änglamarken söder om Höje å!

Söder om Höje å utbreder sig vidsträckta åkrar, både öster och väster om järnvägen. Bara enstaka träddungar eller bondgårdar bryter horisonten mellan jord och himmel. Här finns Sveriges – och kanske världens – bästa åkerjord. Här odlas vete, korn, betor och raps.
   Just detta område vill Staffanstorps kommun ”utveckla”.

Sedan flera år har Staffanstorp planerat att bebygga fälten mellan Trolleberg och Flackarp. Staffanstorps kommun utmärker sig genom att rulla ut enformiga villamattor över söderslätt. Den nya villamattan längs Malmövägen vid Hjärup är ett avskräckande exempel. Ett annat är villamattan bortom väg 108 söder om Sankt Lars.
   Den gräns mellan Staffanstorp och Lund som greve Wachtmeister genomdrev har gett Staffanstorp möjlighet locka fler invånare genom att bygga bostadsområden intill Lund och på det sättet parasitera på Lunds skolor och kommunikationer. Gränsen ger också Staffanstorps politiker en chans att utöva utpressning på Lunds stadsplanerare.
 


 

På den nya översiktsplanen för Lund markeras hela ytan mellan Höje å och väg 108 som ett tänkbart område för ”utvecklingssamarbete” mellan Staffanstorps kommun och Lund. En mörk, randig filt markerar området – och döljer det – på kartan. Rubriken är ”Gemensamt utredningsområde med Staffanstorps kommun”.
   Att området finns med på Lunds översiktsplan är ett desperat försök från Lunds planerare att moderera Staffanstorps planer förstöra Höje å-området genom nya villamattor längs Lunds södra gräns. Lund försöker skydda miljön i Källby-staden genom en gemensam utredning med Staffanstorps kommun. Men här duger inga kompromisser.

Änglamarken söder om Höje å måste värnas!  Att bevara åkerjorden – även den utanför Lund - är ytterst en livsnödvändighet inte bara för Sverige utan för mänskligheten.
   Det åligger medborgarna och de politiska partierna i Lund – och i Staffanstorp – att stoppa exploateringen.
Gunnar Stensson

 

 

Kort om MP:s yrkanden till Översiktsplanen

Miljöpartiets – liksom andra partiers yrkanden – framgår givetvis i protokollet från Byggnadsnämndens sammanträde. Eftersom det inte är särskilt lämpligt att här i VB publicera protokollets 12 sidor som behandlar Översiktsplanen följer här ett litet urval av MP:s yrkanden.
Vi yrkade:
 • Avslag på S-förslaget att översiktsplanen skulle sträcka sig 5 år utöver vad som var tänkt i tjänstemannaförslaget. (Detta därför att det fordrar så stora ändringar i strategier och mål att det blivit en väsentligt annorlunda plan)
 • Avslag på S-förslaget att alla utbyggnadsområden som fanns med i den nu gällande översiktsplanen från 2010 skulle plockas in i samrådsförslaget – de fanns alltså inte med i tjänstemannaförslaget. (S-yrkandena gick igenom med stöd av de borgerliga).
 • Att kravet på ett yttra godsspår ska utgå ur Översiktsplanen (vårt förslag vann inte nämndens gehör).
 • Att kommuninvånarna skulle ges möjlighet till ökad delaktighet i planprocesser (V röstade med MP men förslaget gick inte igenom – nu blev det bara byggaktörernas delaktighet som ska öka)
 • Avslag på det borgerliga förslaget att bilismen ska ges en mer framträdande betydelse i översiktsplanen och att samtliga vägreservat från nu gällande översiktsplan ska tas med i den nya planen (här röstade även V emot medan S la ner sina röster).

Förslaget till översiktsplan finns att läsa på www.lund.se/op. Men observera att det är tjänstemannaförslaget, dvs Stadsbyggnadskontoret förslag, som publicerats. För att se vad som är Byggnadsnämndens förslag måste en läsa protokollsutdraget (som också finns på hemsidan) parallellt med Stadsbyggnadskontorets förslag. Lite konstigt, kan en tycka.
Ulf N

 

 

Prästen Kent Wisti är någonting viktigt på spåret, men hur ska det gå till?

”Religion handlar om en gestaltning av en djupare verklighet där man kan lyfta in lekfullheten och någon poetisk förståelse av verkligheten.” (Kent Wisti, präst, Lokaltidningen, Lund, 5 augusti 2017, s. 5)
 


 

Jag tycker att Kent Wisti är något grundläggande på spåret. Djupare verklighet? Ytterst handlar det om relationer, liv och död, trohet och förlitan. Hur man får ihop det beror på tiden och sammanhanget.  
   Dagens religiösa gudstjänster har ett sammanhang av församling och tradition, både grundat i bibeln och i en tradition. Gemenskap i form av ord, förkunnelse, bön, musik och sång. Om man är uppvuxen i detta sammanhang kan denna trosgemenskap ha en mening, en poesi och sång för själen.
   Men för alla andra? Vad och hur kan det bli en idégemenskap, som inte verkar arkaisk eller mossbelupen för de flesta sekulariserade nutidsmänniskor utan bakgrund i den kristna traditionen? Har Wisti ett svar på detta?
   Kent svarade aldrig. Jag la det på Facebook utan svar. Jag hörde honom i radions gudstjänst söndagen efter. Det var fint och poetiskt. Så utan svar fick jag försöka själv svara på frågan.

Mitt uppe i en gemenskap som vi kanske inte kan se och tolka
Jag tror att den viktigaste gemenskapen finns i vårt demokratiska välfärdssamhälle. Från våra traditioner att skapa detta samhälle, våra folkrörelser i går och idag; våra fackföreningar, kvinnorörelser, nykterhetsrörelser, studieförbund, arbetar- och bonderörelser; idag våra miljörörelser, patientföreningar, flyktinghjälpare, förkämpar för mänskliga rättigheter; vår omsorg och barmhärtighet i nära och andra relationer; våra sånger och texter i alla dessa sammanhang; våra modiga föregångare i allt detta.
   Det är inte i kyrkorna utan i vardagslivets rum som denna gemenskap hela tiden kommer upp till ytan. Det viktiga är att vi deltar fullt ut i konflikter och problemlösningar som vi ställs inför. Att vi hävdar den sociala demokratins mål och medel med andra: ömsesidig hänsyn, jämlikhet och jämställdhet.   
   Kristna är en del av denna sociala demokrati, men bär också på ett arv av överhöghet och motstånd mot rörelserna och förändringarna, som brutit ner hierarkier och förtryck. Därför krävs en speciell kristen ödmjukhet inför det demokratiska samhällets behov.
   Rent teologiskt handlar det om hur den kristna etiken har gjort oss till subjekt. Demokrati betyder att vi själva är medskapande i frihet, broderskap och jämlikhet. Det står inte längre skrivet i en urkund bara, utan i våra egna kroppar och sinnen.
   Man kan se den kristna utvecklingen över tiden, som en slags andlig sekularisering, ett myndigblivande, att vi själva som individer är ansvariga för det goda, så att säga, för det gudomliga inom oss. Om man kombinerar detta med en sociologisk syn på religionen - som det yttersta uttrycket för social gemenskap, som förverkligas genom riter och handlingar - så har vi en historiskt föränderlig religiös tro där vi själva är aktivt medskapande. En tro befriad från ett luddigt övernaturligt.
   En sådan tro är både full av lek, musik och poesi.
Staffan Lindberg


Nu är det snart helg igen.
Ändå tycker jag att tiden
står stilla.
Karin S

 

 

 

Får de stanna?

Samtidigt som detta nummer av Veckobladet publiceras avgör politikerna i Lunds kommunfullmäktige om de asylsökande barnen ska få stanna.
   Varken FNL, MP, F! eller V vill köra ut barnen. Men de är i minoritet.
   Övriga partier vill göra barnen hemlösa. De kanske hoppas på ökat väljarstöd.
   Men ännu kan de ändra sig. Enskilda ledamöter kan bryta mot partilinjen. Vi följer utvecklingen. Se Hanna Gunnarssons rapport från fullmäktige nedan följt av Bertil Egerös artikel.
   Återremiss är förmodligen att betrakta som ett beslut i fullmäktige men utanför är det väl snarast ett icke-beslut.

 

 

Kommunfullmäktige: Ensamkommandes boende och arbetskläder i förskolan

Kommunfullmäktige hade en rekordkort dagordning på sitt september-möte. Som en motreaktion mot den korta dagordningen lämnade ledamöterna in en stor mängd så kallade enkla frågor, korta frågor till kommunalråden och nämndsordföranden i aktuella ämnen.

Det viktigaste på kommunfullmäktigemötet var dock de två motioner som fanns från Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ. Båda motionerna blev lämnade utan konkret åtgärd.

Först diskuterades Vänsterpartiets motion om att alla anställda i förskola och fritidshem ska få tillgång till kostnadsfria arbetskläder. Det kan handla om kläder för utomhusbruk för att hålla sig varm eller utan att tveka kunna leka i leran med barnen, eller kläder för inomhusbruk så att ens egna kläder inte blir smutsiga på olika sätt. Kostnadsfria arbetskläder finns idag på några förskolor i kommunen, utifrån lokala beslut av varje rektor. Det betyder att det inte finns en rättvisa i denna förmån inom kommunen. Kostnadsfria arbetskläder är en viktig arbetsmiljöfråga och visar tydligt vilka som är personal när elevgrupper är utomhus. “Ett positivt initiativ” menade både socialdemokraterna och liberalerna, men de var inte intresserade av att genomföra detta nu utan ville vänta på en utredning och föreskrifter från arbetsmiljöverket.

Den andra motionen kom från Feministiskt initiativ och handlade om att låta ensamkommande ungdomar som blivit åldersuppskrivna få stanna i Lund under överklagandetiden. Samma förslag finns också i ett Lundaförslag, som tidigare refererats har i Veckobladet. Flera kommunen har redan fattat beslut om detta. Det är ju såklart väldigt viktigt att ungdomarna får stanna kvar i den stad där de har fått vänner, går i skolan och förhoppningsvis känner sig trygga. De ungdomar som behöver flytta till ett annat boende måste börja om i en ny klass och skaffa nya vänner på den nya orten, något som inte gynnar ungdomens trygghet och kunskapsutveckling. I kommunstyrelsen fanns inte en majoritet för att bifalla motionen, det var V, MP (!), FNL och FI som sa ja. Inför kommunfullmäktiges möte hade socialdemokraterna föreslagit en återremiss för att invänta statsbudgeten, och det blev också kommunfullmäktiges beslut. Frågan kommer därför komma tillbaka någon gång i december eller januari. Fram till dess kommer åldersuppskrivna ungdomar fortfarande riskera att behöva flytta från Lund. Om någon har ett rum över för någon av dessa ungdomar är det mycket välkommet!

Hanna Gunnarsson (v)

 

 

Pengar eller medmänsklighet? Lunds kommun gör asylsökande barn hemlösa

Idag kommer Lunds kommunfullmäktige att med stor säkerhet avslå motioner och medborgarförslag som alla handlar om medmänsklighet: att låta unga asylsökande bo kvar medan processen om hur gamla de är pågår.
   Det handlar om barn som av migrationsverket bedöms vara 18 år. När det sker svarar Lunds kommun med att med omedelbar verkan skicka ut barnen från sina boenden. Barnens har bara två val: att genom migrationsverket flyttas till ett vuxenboende var som helst i landet, eller att försöka hitta någonstans att bo hos vänner och bekanta. Många väljer hemlösheten.
   Fullmäktige ska på torsdag ta ställning till den viktiga period när migrationsverkets beslut överklagas, en process som kan ta flera månader. Under den tiden är barnet i juridisk mening ’oskyldigt’; ännu gäller den lägre ålder som redan har uppgivits. Trots det dras det statliga bidraget till kommunerna in. Flera städer har ändå svarat med medmänsklighet; barnen får stanna till dess ett beslut om deras framtid har vunnit laga kraft. Icke så Lund.
   Många lundensare har visat att medmänsklighet bör gälla. Ett medborgarförslag i den riktningen samlade nära 700 stöttande röster. Lundapartiet FNL, gemensamt med MP, F! och V, röstar för att medmänsklighet ska gälla. Överförmyndaren har beslutat att låta barnen behålla sin god man och rekommenderar kommunen att inta samma hållning. Men partimajoriteten väntas avslå.
   Det är vad kommunkontoret rekommenderar i sin beredning, med den ökade kostnaden som argument. Men har de verkligen tänkt genom saken? Blir verkligen kostnaderna för de drabbades boende mm betungande höga? Sanningen är ju att budgeten redan täcker dessa unga som ju finns i kommunens boenden när migrationsverket tar sitt beslut. När verket förlorar i domstolen, och det händer faktiskt, har de rätt att bo kvar, gå i skola och få hälsovård.
   Finansminister Magdalena Andersson har nyligen beslutat tilldela svenska kommuner extra medel för att underlätta för dem att ta sitt ansvar gentemot drabbade ungdomar. Det borde få även Lunds politiker att tänka om.
   När har Lunds kommun börjat låta penningen råda över socialtjänstlagen? När blev det tänkbart, ja fullt möjligt, att skicka ut unga människor i hemlöshet? Lunds politiker, lyssna på Malmö där de unga får bo kvar. Besinna er och ta ert ansvar.
Bertil Egerö, god man

 

Somliga skolor borde få sex gånger mer pengar per elev än andra

Den svenska skolan har varit en av de jämlikaste i OECD-länderna men efter kommunaliseringen och införandet av fritt val och skolpeng har den allt snabbare segregerats samtidigt som skolresultaten har försämrats.
   Regeringen har därför efter ett förslag från Skolkommissionen i våras beslutat om ett nytt statligt stöd på 6 miljarder för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.
   Den totala kostnaden för skola och förskola var 2015 drygt 100 miljarder kronor, så stödet på 6 miljarder skulle kunna innebära en betydande förstärkning för de skolor som behöver det bäst.
   Avsikten är att pengarna ska gå till de skolor där föräldrarnas utbildnings- och inkomstnivå är lägst och där flest nyanlända mottagits.
   Statistiska centralbyrån håller på att ta fram ett socioekonomiskt index som visar hur segregationen slår på kommun- och skolnivå. 
   Beräkningar som gjorts i samband med arbetet med indexet visar att en del skolor borde få sex gånger mer pengar per elev än andra skolor därför att förutsättningarna är så olika.
   Kritiken mot införandet av skolpeng i Lunds skolor grundades framför allt på principen att eleverna och följaktligen skolorna skulle få samma skolpeng trots att förutsättningarna var så olika. Nu har de värsta felfördelningarna i Lund åtgärdats, men långt ifrån alla.

Risken är att den statliga satsningen inte kommer att genomföras på det sätt som är avsikten. Som en konsekvens av skolornas kommunalisering är det kommunerna som bestämmer hur stödet ska fördelas, påpekar Sydsvenskans skolreporter Emma Leijnse i en läsvärd artikel (SDS 15/9).
   Det finns kommuner som satsar dubbelt så mycket som andra på skolan, eftersom alla kommuner inte är lika förmögna. Rik kommun, rik skola. Fattig kommun, fattig skola.
   Många kommuner struntar i att bekymra sig om hur fördelningen av skopengen slår. De fördelar alltjämt enligt principen samma summa till alla elever. Där håvar friskolekoncernerna in pengar genom att ta hand om de mest lönsamma eleverna.
   För att förverkliga intentionerna bakom det nya stödet till skolorna utan att kränka principen om kommunalt självbestämmande borde staten ta tillbaka ansvaret för skolorna.
Gunnar Stensson

 

Den gamle
66 år i skolan 62.
Klostergårdens byalag 2001 – 14

Vi går tillbaka till tiden kring millennieskiftet, då militärkuppen i Eritrea, genomförd i 11 septembers skugga, gjorde fortsatt solidaritetsarbete omöjligt, eftersom Eritreagrupperna var förbundna med de demokratiska rörelser som krossades av Isaias Afeworki. Men jag fick tid för annat.

Jag var starkt kritisk mot att landstinget hade sålt Sankt Lars-området, inte till Lunds kommun, utan till fastighetsbolaget Realia.
Läs mer »

 

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan
30 september kl 17
Marianne Jacobs, piano

Albina Veisland, piano

 

 

Röda Kapellet på Mårtenstorget


 

I lördags den 23:e så genomförde Röda Kapellet sin sista apellmötesspelning på Mårtenstorget.
   Man avhandlade i tal och musik monarkins avskaffande. En märklig politisk fråga där det funnits en politisk majoritet i riksdagen i nästan 100 år för detta men det har aldrig fattats något sånt beslut, tvärtom har det alltid funnits en stor majoritet för monarkins bevarande.
   Bengt Halls tal och Ulf Telemans antimonarkistiska sånger kan du ta del av här. Ljudkvaliten är inte den bästa med en brusande fontän strax bredvid.
   Förutom Bengt så talade Ulf Teleman, Elisabeth Iregren och Kristina Jennbert. Musiken de hänvisar till spelades inte in så det är bara talen man kan läsa här.
   Finns inte mycket att tillägga förutom Bengts kraftfulla uppmaning: Gå med i Republikanska Föreningen.

 

 

Nationalekonomerna Stefan de Vylder och Ann-Marie Pålsson eniga:
Aktiebolag ska inte driva skolor

Slopa skolpengen till vinstdrivande bolag. Det föreslår nationalekonomen Stefan de Vylder i en debattartikel i Aftonbladet 23/9. Han skriver:
   ”Sverige har blivit extremt. Extremt i fråga om offentlig finansiering av vinstdrivande företag. Och extremt, om vi får tro Pisa, bland OECD-länder vad gäller växande kunskapsklyftor. Det är lätt att förstå varför inget land har övervägt att kopiera oss. Den enda ledande politiker som jag hört uttrycka sympati för den svenska skolmodellen är Donald Trumps utbildningsminister.”
   Stefan de Vylder kritiserar Ilmar Reepalus utredning ”Ordning och reda i välfärden”, för att den utmynnar i förslaget att den maximala ersättningen till skolföretagare ska begränsas till en viss procent av det man kallar ”operativt kapital”.
   Han hävdar att det kommer att göra det mer lönsamt att satsa på hardware: byggnader, maskiner, utrustning mm än på den mjukvara som är viktigast inom hela tjänstesektorn: människor och människors idéer och kunskaper.  Om förslaget genomförs kommer det att leda till ett omfattande trixande, skriver han.
   Han hänvisar till Ann-Marie Pålssons argument att man måste komma åt vinstmotivet, som aktiebolag enligt aktiebolagslagen måste drivas av.
   Ett stopp för vinstjakten i välfärden kräver ett ifrågasättande av aktiebolagsformen inom skola och omsorg.
   Ett beslut att på sikt slopa skolpengen till vinstdrivna aktiebolag vore ett bra första steg, lyder slutsatsen.
Gunnar Stensson

 

 

Ulf Nymark
Förslag till översiktsplan för Lund: Nya vägar, mera bilar och ytterligare utbyggnad på jordbruksmark

En ny översiktsplan för Lunds kommun har nu antagits av Byggnadsnämnden och skickats ut på samråd bland allmänhet, myndigheter, kommunens egna nämnder och styrelser, grannkommuner, ideella organisationer osv. En översiktsplan. En inriktning på ”hur mark, vatten och den existerande stadsmiljön ska användas, bevaras och utvecklas på längre sikt”.
   Samrådet pågår till den 30 november. Därefter bearbetas planen i större eller mindre omfattning på grundval av de synpunkter och förslag som kommit in under samrådet. För att efter en s k utställningsperiod via ny Byggnadsnämndsbehandling ta vägen till Kommunfullmäktige.
   Miljöpartiet har lämnat in en skriftlig reservation till förslaget. Texten följer oavkortat här nedan. En kort sammanfattning av MP:s yrkanden i nämnden finns separat.
Läs mer »

 

 

30:e september i Sverige 2017


Här är polisen som mitt i gatan står.
Han visar hur man kör, han visar hur man går.
Ibland visar stopp och då är gatan fri.
Då tågar alla nassarna i takt förbi.