”Hela socialdemokratin är genompyrd av patriarker.”

Maria Leissner och Gudrun Schyman diskuterade Mona Sahlins avgång och villkoren för kvinnliga partiledare i God morgon Sverige 16/11.
   Kvinnliga ledare drabbas av svek och illojalitet från partikamrater oftare än manliga, menade båda.
   Somliga av de socialdemokratiska patriarkerna tvekade inte att hugga Mona i ryggen ens under valkampens hårdaste skeden. De har ett stort ansvar för valförlusten
   Mona står för förnyelse. Många påstår sig göra det, men gubbarna vill inte ha någon förändring.
   Titta bara på vilka personer som nu förs fram i debatten om posten som partiledare! Gubbar, gubbar, gubbar. Yngre och äldre gubbar. Bara två kvinnor brukar nämnas. Och detta 2010!
   Lyssna på hur småpåvarna i kommuner och landsting uttalar sig i massmedia!      
   Den dominerande kvinnosynen i den breda socialdemokratiska rörelsen är att kvinnor är mindre kompetenta.
   Maria Leissner och Gudrun Schyman utgår från erfarenheter som partiledare i FP och V.
Gunnar Stensson

Varför inte Flackarp?

I förra numret återgavs Lunds Naturskyddsförenings kritik mot planerna på en ”Flackarps trädgårdsby” söder om Höje å, i Staffanstorps kommun men med kortare avstånd till bebyggelse och service i Lund.
   Det är lätt att hålla med kritiken mot detta försök att maskera en ganska ordinär villaspekulation med tal om miljövänlighet. Visst, det skulle bli ett socialt ensartat område som genererade ny biltrafik, troligen också på en ny väg in till Lund över natur- och fritidsområdet vid ån. Det skulle inkräkta på högvärdig åkerjord och stå i strid med rådande principer om landskapsskydd som talar om åtskiljande åkermark mellan Sydvästskånes tätorter.
   Men så kom jag att tänka på förslaget om en Flackarpsstad, inte en by utan kanske femti gånger större. Är det nån mer än jag som minns det?
   Upphovsmännens (var det LTH-elever?) utgångspunkt var att befolkningstrycket skulle fortsätta att öka i regionen och att stambanan mellan Lund och Malmö var en resurs att utnyttja. Avståndet mellan stationerna Lund och Hjärup var såpass stort att det fanns utrymme för en mellanliggande hållplats. Med denna som centrum skulle en tät tätort byggas upp.
   Förslag av den typen har hittills fallit på att SJ/Banverket/Trafikverket av kapacitetsskäl vägrat att tillåta ännu ett tågstopp på sträckan. Men förutsättningarna ändras. År 2018 ska det enligt gällande planer finnas fyra spår mellan Flackarp och Malmö, och en fortsättning in till Lund blir snart nödvändig. På de båda innerspåren går snabbtåg och godståg. På ytterspåren rullar lokaltåg, kanske var tionde minut i var riktning. Då går det inte att skylla på kapacitetsbrist. Det finns utrymme i tidtabellen för hållplatserna Klostergården och Flackarp.
   Vi går mot resursbrist som kommer att drabba bland annat livsmedelsförsörjningen. Är det då vettigt att bebygga 10+-jord? Ja, fast bara om man vinner något väsentligt, och det menar jag att man gör. För vi går ju mot klimatkris också och det gäller som bekant att minska utsläppen av växthusgaser. Ett verksamt medel är att driva transporterna med miljösnäll el. Att bygga nya spår blir nödvändigt men de kräver resurser och det blir allt viktigare att prioritera. Då låter det klokt att meranvända en underutnyttjad elektifierad järnväg.
   Säg alltså gärna nej till Flackarps trädgårdsby men var öppen för Flackarpsstaden.
Gunnar Sandin

Trolleby – en jordslukarsaga

Över fälten söder om Höje å kryper en ensam grävmaskin och föser upp jordhögar. Dagen gryr.
Himlavalvet hänger som en blöt presenning över järnvägen, Flackarps ödekyrkogård, det anakronistiska Jakriborg  och Trolleberg. Ibland skvalpar iskallt vatten över presenningens kant.
   “Bury me deep in the lone prairie” tonar det från förarhytten.
   Jag kommer i samspråk med föraren. Han gräver upp matjord i raka stråk för att frilägga spår av bebyggelse. Han har funnit flera kulturlager. Han är van; brukar arbeta för Riksantikvarieämbetet.
   Så småningom dyker arkeologen Anna Lagergren upp. Hon har funnit spår efter stolpar. Här har funnits bebyggelse under brons- eller järnålder. Då bedrevs helåkerbruk, men åkrarna var mindre, skuggade av träd och buskar. Bäckar rann ner till Höje å. Bebyggelsen blev inte varaktig, men snart kom nya bönder. På 1100-talet la kyrkan under sig jorden och forslade överskottet till Klostergården vid Klosterkyrkan mitt i Lund. Efter slaget vid Lund tog grevarna Trolle-Wachtmeister över jorden. Och nu ska den säljas.
   Det mest intressanta Anna Lagergren har funnit är en sannolik gravgång på en högre del av åkern. Där blev någon begravd för 60 generationer sedan (= vid vår tideräknings början).

Den arkeologiska undersökningen ingår i förberedelserna för att bygga villaområdet Trolleby, med 60 hus, verksamhetsgårdar, plats för odling och en förskola. Området är ungefär lika stort som Klostergården. Undersökningen bekostas av markägaren, greve Wachtmeister. Det är Staffanstorps kommun som fattar beslutet om den nya bebyggelsen. Där är meningarna delade. M vill bygga, S och MP är emot.

I Lund är stadsbyggnadsdirektör Inga Hallén och översiktsplanchef Claus Pedersen kritiska. Bebyggelsen innebär ”en partiell urbanisering av landskapet mellan Lund och Hjärup, vilket strider mot den sedan flera decennier etablerade principen om öppna landskapsstråk.”
   Bebyggelsen blir gles, få hus på ett stort område. Det är ett missbruk av den goda åkerjorden.
   Eftersom området ligger mitt i åkerlandskapet saknas tillgång till kollektivtrafik. De boende blir beroende av bil. Det rimmar illa med tanken på ett långsiktigt hållbart samhälle.
   Liknande synpunkter framförs av Naturskyddsföreningen. De påpekar också att ”det är mer lönsamt att sälja tomter än att odla sockerbetor.” NSF fruktar att Trolleby ska bli ett argument för att förlänga Åkerlunds & Rausings väg över Höje å.

Även du, Göran Brink, M, ordförande i byggnadsnämnden, är kritisk: ”Jag tycker inte man ska bygga ihop Staffanstorps och Lunds kommuner. Det ska finna öppna ytor. Jag tror vi är överens om att vi inte är så positiva till Trolleby i nämnden.”
   Byggnadsnämnden sammanträder den 18 november.

Jag tackar för mig och lämnar Anna Lagergren och grävmaskinisten.
   Vid bron nedanför åkrarna brusar Höje å. Vattnet virvlar runt cementsocklarna och jag blir blöt, trots stövlarna. Stora delar av det forna bup-området och Sankt Lars har hårdgjorts under den omfattande byggnadsverksamheten. Krossade avloppsrör har bytts ut och många träd har fällts. Rötterna har slitits upp ur jorden. Ytvattnet rinner därför rakt ner i ån som sväller vid minsta regnskur. Byggs Trolleby ökar väl vattenmängden ytterligare. Då kanske man kan anlägga ett kraftverk vid Trolleberg.
   På söndag klockan 14 promenerar vi till Trolleby på samma sätt som August Palm gjorde.
Gunnar Stensson

Veckans citat

"Särskilt som feminist gäller det att försäkra opinionen om att man inte är emot samlag."
Malin Ullgren i DN i artikel om kungaboken.

Peak carbon i Kina om fem år. 70 % av kolförbrukningen kommer från det egna landet. Kinas koltillgångar är betydligt mindre än USA:s, enligt Richard Heinberg, rådgivare på Post Carbon Institute.
Källa Dagens Arena