Inger Grubelics vårtal i S:t Larsparken 2022
För fem år sedan fick jag frågan om jag kunde hålla tal till våren i denna vackra park.
Karin Stensson som hållit vårtalet sedan början av 1980-talet ville lämna. Eftersom Karin och jag spelat, gjort olika program och inte minst varit goda vänner så kändes det ärofullt att få frågan. Det gick inte att säga nej.
Idag möts vi igen efter ett par år då vi inte tillsammans kunnat hälsa våren välkommen. Nu gör vi det äntligen.
Jag började fundera och anteckna mitt tal. Jag tänkte och tänkte. För någon vecka sedan träffade jag Karins man Gunnar, som gav mig ett flertal av Karins Valborgstal.
Jag sitter på bussen och tar ett blad, Karins tal Valborg 1985. Jag läser och känner hur aktuellt talet är så jag läser Karins tal från 1985 som en hyllning till Karin. Karin dog för två år sedan.
Lund Valborgsmässoafton 1985
Kära vår! Bättre sent än aldrig
Det är bara ett par veckor sedan du lät snöflingor
dansa ner över oss, retsamma, envisa
Ta aldrig våren för given, ville du kanske säga.
Lär dig vänta
Lär dig tålamod
Lär dig uthärda
Om det är kallt, gläd dig åt ljuset
Om det känns stillastående gläd dig åt de små stegen
Uthärda bakslagen
Uthärda snöstormen i april
Tro på våren, tro på solen
För solen kommer oundvikligen närmare, trots kall vind
Den tinar upp frusna kroppar
lockar fram skratt, sång och livslust
Lockar ut oss till lekplatser och parker.
Till närhet mellan människor
Ger oss kraft att tro på en varmare värld, oavsett årstid
En varmare jord med varmare människor
som respekterar, skyddar och ärar det värnlösa barnet
den värnlösa blomman och den värnlösa gamla människan
Kära vår! Härda oss med dina sena snöflingor
Härda oss med din kalla vind
Lär oss uthållighet i arbete och liv
Lär oss envishet och tålamod i relationer och föresatser
Lär oss tro på oss själva, som uthålliga och hoppfulla
vårmänniskor som läker där vi går fram
på vår kluvna, såriga, blödande jord
Våren ger oss avstampet. Solen ger oss kraften
Det späda gräset ger oss styrkan och vinden ger oss modet!
Bättre sent än aldrig! Ett fyrfaldigt leve för våren!
Första maj i Lund
Årets förstamaj var välbesökt hos vänsterpartiet. Drygt 800 gick i demonstrationen och betydligt fler var samlade på Stortorget.
Där kunde man höra Röda Kapellet och lyssna till flera tal som både mindes gångna bravader och manade framåt inte minst var det kommande valet ett givet tema.
Här nedan hittar du länkar till två av talen.
Läs Ali Esbatis tal »
Läs Hanna Gunnarssons tal »
Leder försvarsallianser till fred?
Den serbiske terroristen Gavrilo Princip mördar Österrikes tronföljare i juni 1914. Stormakten Österrike anfaller lilla Serbien. Ryssland som lovat försvara Serbien förklarar Österrike krig. Tyskland känner sig hotat av alliansen mellan Ryssland och Frankrike – och invaderar Frankrike. England som ingått en allians med Frankrike förklarar Tyskland krig. Så inleds första världskriget – fast ingen ville det. Allianserna band de allierades beslut. Det andra världskriget – och Hitler - var konsekvenser av det första.
Sverige var alliansfritt under båda världskrigen. Alliansfriheten innebar möjlighet att anpassa besluten efter den aktuella verkligheten. Sveriges utanförskap var till stor nytta för våra nordiska grannländer under andra världskriget.
Efter Rysslands invasion i Ukraina tycks Sverige vara på väg att lämna alliansfriheten för att ingå i försvarsalliansen Nato. Paragraf fem i Natos försvarsgaranti förpliktigar medlemsstaterna att försvara varandra mot angrepp. En för alla, alla för en.
Kommer ett beslut om medlemskap i Nato leda till trygghet eller kan det få lika förfärande konsekvenser som allianserna 1914 - då många snabba beslut grundade på gamla löften fattades ett par heta sommarmånader?
Ska Sverige bli Natomedlem? Vänsterpartiet föreslår en folkomröstning. Förslaget om folkomröstning var ett huvudtema 1 maj och Ali Esbati fick applåder då han framförde det.
Genom en folkomröstning skulle vi få tid att tänka igenom beslutet. Efter en folkomröstning delar vi alla dela ansvaret, oavsett resultat. Utvecklingen i Ukraina och samarbetet med Finland är två av de avgörande faktorerna för beslutets inriktning.
Stoppa skolpeng till privata skolor!
Vi har ingen fastighetsskatt, ingen arvsskatt, ingen gåvoskatt och skolpeng även till privata skolor. 
Det är unikt, säger Andreas Cervenka, författare till boken Girig-Sverige, Natur och kultur 2022, i en lysande intervju skriven av journalisten Miriam Olsson Jeffery (SDS 30/4). Han påpekar också att priset på bostadsrätter ökade med 800 procent mellan 1956 och 2021. Den utsugningen av löntagare har även jag råkat bli skyldig till genom att motvilligt köpa en bostadsrätt 1989.
Andreas Cervenka är Lunda-bo. Kanske man kunde anlita honom som föreläsare. Han tror på marknaden, men anser att förutsättningen för att marknaden ska fungera är ekonomisk jämlikhet. I Sverige går utvecklingen åt motsatt håll.
Gunnar Stensson
Pajaskonster och rasism i Staffanstorp
Totalstopp
för de mest utsatta flyktingarna, de så kallade kvotflyktingarna, har beslutats av Staffanstorps kommunalråd paludanen Christian Sonesson, M, och hans följsamma ja-sägare.
Det gäller boende för 30 utsatta personer som tvingats fly undan onda regimer. Christian Sonesson spottar på dem som är förföljda.
Migrationsminister Ygeman, S, ryter att Sonesson bryter mot svensk lag och lovar att domstolen kommer att upphäva det illegala beslutet.
Rapport från riksdagen: Vilken härlig första maj!
Vilken härlig första maj vi hade! I tågen i både Lund och Malmö gick det ungefär lika många som innan pandemin, vilket nog får anses vara godkänt med tanke på att vi har haft två år utan att kunna träffas för att demonstrera. Visst kändes det lite ringrostigt, tåget i Lund var ovanligt tyst jämfört med tidigare år, men solen sken och flaggorna vajade fint i vinden. Jag är glad över det stora bifallet från mötesdeltagarna när jag nämnde miljöfrågor och vårt nej till nato i mitt tal, det bådar gott inför valrörelsen tycker jag. Det är alltid roligt att få träffa gamla vänner på första maj, det är många som inte längre är så aktiva i politiken som går med och ibland hittar man varandra och kan hälsa.
I riksdagen ägnar jag nu mest tid åt Försvarsberedningen. Det har varit möte flera måndagar i rad nu, vilket har gjort att även måndagen har blivit en rese- och stockholmsdag. Diskussionerna mellan partierna om försvarsbudgeten fortsätter, vi är överens om att nå målet 2 % av BNP till försvaret och diskuterar nu hur snabbt det ska gå. Parallellt pågår, som ni säkert hör och ser, debatten om Nato. Det går i en rasande fart och det är nästan bara Vänsterpartiet och fredsorganisationerna som hörs på nej-sidan. Man undrar ju verkligen vad socialdemokraterna håller på med.
I början av veckan presenterade Vänsterpartiet vår budgetmotion i riksdagen. Presskonferensen går att se på partiets hemsida och att läsa om här. Välkända vänsterförslag om att stärka välfärden finns med, samt rejäla satsningar på klimatet och såklart de väldigt viktiga frågorna om att höja pensioner och att avskaffa karensavdraget.
I veckan har jag haft min årliga motionsdebatt om civilt försvar och krisberedskap, där jag bland annat fokuserade på att välfärden måste stärkas för att klara av sitt uppdrag i stora kriser samt att jämlika samhällen är starkast och tryggast. Se debatten här (klicka på mitt namn om du inte vill höra hela).
I riksdagen har vi bland annat röstat om frågan om att personer ska kunna få tillträdesförbud till badhus och bibliotek. Vänsterpartiet röstade emot, eftersom förslagen innebär inskränkningar i människors möjlighet att röra sig fritt i samhället, vilket ju är en grundlagsskyddad rättighet. Läs mer i vår motion här. Riksdagen har också fattat beslut om allmänna motioner som rör bland annat bistånd, handelspolitik, cykling och många andra frågor.
Som en extra bonus fick jag i veckan vikariera på ett utskottsmöte i miljö- och jordbruksutskottet och där höra en mycket intressant presentation om hur det är med den svenska vargen!
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund
Vad betyder folkviljan för politikerna jämfört med kapitalintressena?
Klicka för större bild
I tisdags mötte tretton politiker från Lund och Staffanstorp väljarna i Polhemsskolans gamla aula. Folkviljan var tydlig.
Väljarna vill att det gröna stråket bevaras och att Klostergårdens odlingslotter och kolonier skyddas. De är inte emot ett idrottscenter, men den stora anläggningen ska i så fall förläggas till hårdgjorda ytor, kanske i en annan del av Lund. De vill inte att Källby-området reserveras för att senare privatiseras så att fastighetsbolag får ökad makt på kommun-invånarnas bekostnad.
Många politiker visste mycket väl att deras partier tagit ställning mot väljaropinionen på grund av prestigen att bygga ett nationellt idrottscenter i Lund, på grund av att de företräder kapitalintressen och kanske på grund av att somliga tror sig främja ett verkligt intresse för elitidrott och motionärer.
Den ende som entydigt med hög röst kungjorde att hans parti var för att mark ska reserveras för ett nationellt center och att ett center ska byggas var Björn Abelsson, S. Han talade högt men möttes av kompakt tystnad. Det framgick dock att också andra partier är beredda att till exempel bebygga åkermarken vid S:t Lars begravningsplats och Flackarpsmöllan. Den marken är redan såld till ett bolag som står amerikanska Blackwater nära.
MP, FNL och V var för det gröna stråket och odlingslotterna. Övriga partier lyckades genom mer eller mindre gröna fraser dölja sina avsikter att rösta för ett nationellt center och en privatisering av marken.
Partiernas verkliga intentioner avslöjades redan följande dag då kommunstyrelsen beslöt att reservera mark för försäljning till Hemsö så att bolaget kan bygga ett nationellt idrottscenter.
MP, FNL och V sade nej, men var förstås i minoritet.
Kampen för miljön och den biologiska mångfalden i den lilla del av världen som Klostergården och Lund utgör fortsätter.
Gunnar Stensson
Länge leve spårfaktorn!
Inför beslutet om spårväg i Lund var en av diskussionspunkterna om det fanns en så kallad spårfaktor för resandet. Det vill säga frågan om spårtrafik lockar fler resande än busstrafik. Spårvägsmotståndarna hävdade att det inte fanns en spårfaktor medan anhängarna hävdade att det finns det visst.
Trivectorrapport
Nu har Trivector AB, känt Lundakonsultföretag i hållbarhetsbranschen, på uppdrag av Göteborgs trafikkontor, utarbetat en rapport om spårfaktorn. Rapporten, som utarbetats av en hel rad av Trivectors trafikforskare, har titeln ”Olika perspektiv på spårfaktorn”. Rapportens slutsats är solklar: det finns en spårfaktor för resandet. Forskarna skiljer på direkt spårfaktor och indirekt spårfaktor. Direkt spårfaktor är den extra resandeökning som sker ”allt annat lika” medan indirekt spårfaktor inbegriper att spårtrafiken har högre standard än busstrafik.
Läsa rapporten »
Spårfaktor: 10 %
På grundval av litteraturstudier och fallstudier av relativt nyligen gjorda spårtrafiketableringar, bland annat förlängningen av spårvägslinje 2 i Norrköping, Pågatågstrafiken på Ystadbanan som öppnade 1996 och spårvägstrafik i Bergen, kommer författarna fram till att den direkta spårfaktorn för resande kan ligga mellan 0 och 30 %, dvs mellan 0 och 30% ökar resandet med spårtrafik jämfört med buss. Genomsnittligt kan en räkna med 10%. Den indirekta spårfaktorn kan vara både större och mindre än den direkta.
Hur förklarar då forskarna förekomsten av den direkta spårfaktorn? Jo, bland annat, för att det finns en psykologisk skillnad mellan spårtrafik och buss, eftersom det är möjligt att med kort varsel genomföra radikala bussomläggningar, men också att spårtrafik upplevs ha högre resstandard, - komfort, bättre punktlighet etc – än buss.
Busstrafiken kompromissar med framkomligheten
Rapporten redovisar också att det finns studier som visar att det inte finns en spårfaktor. Dessa studier bygger dock på att förutsättningarna för busstrafiken är exakt lika som för spårväg, dvs egen bana, företräde framför alla andra trafikslag och dylikt). Författarna påpekar att sådana lösningar för busstrafiken oftast inte finns. Även den mest högklassiga busstrafik kompromissar med framkomlighet. I bussens färdväg finns övergångsställen och cykelpassager, där bussen måste väja. Spårvagnen har som bekant företräde framför alla andra trafikslag, även vid övergångsställen. Även högklassig busstrafik får kompromissa med väggeometrin. Det blir ändå kurvor och svängningar med liten radie, menar författarna.
MP-motion: planera för fler spårvägsetapper
Trivectors rapport finns att läsa på Olika perspektiv på spårfaktorn (trivector.se) och borde egentligen vara obligatorisk läsning för såväl spårvänner som spårmotståndare. Inte minst gäller det den majoritet av förtroendevalda i kommunstyrelsen som i onsdags röstade för avslag på Miljöpartiets motion om att planera för nya spårvägar i Lund.
Ulf Nymark
NOT: Rapporten redovisar också spårtrafikens påverkan på byggande och fastighetsvärden samt spårtrafikens inverkan på sociala faktorer. Om detta kan det finnas anledning att återkomma.
I veckans nummer
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Friday for Future alla fredagar
Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk så länge omikron härjar.
Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
Peter Forsgren om Elin Wägner
Torsdag 12 maj 18:00 – 19:00
Stadsbiblioteket – Atriumgården
Peter Forsgren, sekreterare i Elin Wägner-sällskapet, är professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Han har skrivit I vansklighetens land. Genus, genre och modernitet i Elin Wägners smålandsromaner samt flera artiklar om författarskapet.
Nu kommer han till oss för att berätta om Pennskaftet och kampen för kvinnlig rösträtt. Detta program är en del av Lund läser.
Detta är den största myten om Israel och Nakba
Med trix och list har jag lyckats göra en avskrift på svenska av nedanstående debattartikel införd i Haaretz.
Länken går till den spärrade artikeln i Haaretz.
Den svenska översättningen bifogas som en PDF-fil
OBS! De blåmarkerade texterna i PDF-filen är länkar
Ockupations- och blockadbrytande hälsningar
Tjatte - Den evige obstinaten
Opinion | This Is the Biggest Myth About Israel and the Nakba
It is one of the most enduring myths surrounding the 1948 war: The epic battle between a fearsome Arab Goliath and a newborn Israel to liberate Palestine. And it’s a fable that continues to inflict harm today.
By: Seraj Assi May. 3, 202
Det är en av de mest bestående myterna kring kriget 1948: Den episka striden mellan en skräckinjagande arabisk Goliat och ett nyfött Israel för att befria Palestina. Och det är en fabel som fortsätter att orsaka skada idag
Palestinierna betalar fortfarande priset för en av de mest bestående myterna kring det arabisk-israeliska kriget 1948.
Av: Seraj Assi Maj. 3, 2022
När palestinier firar 74-årsdagen av Nakba och israeler 74 år av stat, bör vi ta en stund för att avslöja en av de mest bestående myterna kring kriget 1948: legenden om stora arabiska arméer, förenade i andan, som invaderar Israel för att befria Palestina.
I en hedrad fabel som förevigas av både araber och israeler, skildras kriget som en episk strid mellan en judisk David och en arabisk Goliat. Detta är historiens renaste mytologi.
Men kriget var inte en liten israelisk David som stod inför en gigantisk arabisk Goliat. Det var ett mycket motiverat och relativt organiserat Israel som kämpade mot en splittrad arabisk koalition vars regeringar gick in i kriget för att tävla om sin bit i Palestina.
Läs den översatta artikeln »
Gunnar Stensson
Glimtar från Norrbotten 1963 till 1969
Det var fortfarande mörkt när jag pulsade genom snön hemifrån Prytzka gården till Framnäs folkhögskola nere vid Pite - älven för att börja morgonlektionen 8.15. Nästa dag fick vi influensa alla tre, Karin, tvåårige Martin och jag. Snön fortsatte att falla. Det kom ingen post och ingen tidning. Öjebyn var helt isolerat. Att president Kennedy hade blivit skjuten i Dallas fick vi veta först ett par dagar efter händelsen.
Ett helt nytt liv hade börjat. Under större delen av tiden mellan åren 1963 och 1969 var vi norrlänningar. Det sociala livet på Framnäs folkhögskola var intensivt. Eleverna stannade på skolan också söndagar och lovdagar eftersom det var för långt att resa hem. Skolans upptagningsområde var hela Norrbotten. Musikeleverna kom från hela landet och stannade ofta flera år.
Skolan ägdes av landstinget. Rektor Adrian var socialdemokrat. Flera elever var tvåspråkiga; de talade gärna finska. Flertalet lärare var norrlänningar, men många musiklärare kom från södra Sverige och andra från Norge och Finland. Någon hade ryskt påbrå efter ryska ockupationer av Norrland på 1700-talet. 1968 placerades Prags symfoniorkester i Framnäs efter kuppen i augusti.
Det skapade opinion mot den sovjetiska ockupationen. CH Hermanssons hyllades för sitt fördömande av ockupationen
Ibland arrangerades lärarfester med ganska mycket alkohol. I april kunde de pågå tills solen gick upp över det gnistrande snötäckta landskapet, ljust så det sved i ögonen.
Skolan hade en stor modern aula. Där framfördes regelbundet konserter. Oftast var det skolans elever som uppträdde, men det kom också stråkkvartetter och solister från andra delar av landet. Karin satte upp pjäser och kabaréer. En av de största uppsättningarna var Häxjakt av Artur Miller. Både musikelever och elever från den allmänna linjen medverkade. Publiken från Piteå med omnejd fyllde aulan.
Karin samarbetade framför allt med musiklinjens lärare och elever. En gång iscensatte hon en kort Mozart-opera med sångare som senare blev professionella. De reste på en uppmärksammad veckolång turné genom städer som Piteå, Luleå, Kiruna och andra större samhällen. Avstånden var kolossala.
Skolans regler var fria. De flesta eleverna var myndiga. Här var det inte tal om att man skulle övervaka att tjugo flickor i skilda åldrar kom hem till sina rum före klockan 22 som på Axevalla. Relationer mellan lärare och elever förekom. Vi umgicks som likar, framför allt med musikeleverna. Ett par av de ensamstående lärarna bodde som hyresgäster i samma stora byggnader som eleverna.
Karin och jag tilldelades snart ett nytt Älvsbyhus med alla moderna bekvämligheter. Så fint hade vi aldrig bott för. Jag fick för vana att hoppa i ett hett bad varje morgon innan jag rusade ut i kylan för att komma till skolbyggnaden och sätta igång undervisningen. I lärarrummet hängde cigarrettröken tjock och grå.
Jag undervisade i mina ämnen, bestämde rätt mycket av kursinnehållet. Det fanns en liten skoltidning som jag redigerade. Den väckte ibland konflikter eftersom vi publicerade kritiska synpunkter på olika förhållanden på skolan.
Läs mer »
48:e årg.)
Utskriftsvänlig form