Ulf N
Nedskärnings- och nedgrävningskvintett vid makten i Lund
Så har då fem borgerliga partier enats om att förenas i en styrande minoritet i Lunds kommun. Styrets etablering bygger på passivt eller i värsta fall aktivt stöd från Sverigeetnokraterna.
Visst var det väntat att upplösningen av valdramat skulle sluta så här. Att FNL är ett borgerligt parti har det inte rått någon som helst tvekan om under den gångna mandatperioden. De har i alla väsentliga frågor traskat patrullo efter allianspartierna.
Rödgröna ansträngningar
De rödgröna partierna har verkligen ansträngt sej för att få ihop en bredare, blocköverskridande överenskommelse om kommunstyret för att få till stånd en stabil majoritet som skulle omöjliggöra SD som vågmästare. Gissa om Hans-Olof Andersson och hans partikamrater nu gnuggar händerna av förtjusning! De blir nu vågmästare i kommunfullmäktige och i styrelser och nämnder.
Läs mer »
Starkt val
Vänsterpartiet/VPK/SKP gjorde sitt femte bästa resultat någonsin i år, 8 %. Med åtta partier som kommer in i riksdagen är det starkt.
Fyra gånger tidigare har partiet gjort bättre val. Första gången var då partiet bildades 1917. Det rådde en revolutionär stämning i landet. Dag Hammarskölds far var statminister. Eftersom det rådde svält i landet fick han heta Hungersköld. Andra gången var 1944, på min födelsedag, jag upprepar, på min födelsedag, fick partiet 10.3 % av rösterna. Varför SKP som partiet hette då fick så många röster? Jag tippar att Sovjetunionens självupptagna kamp i andra väldskrigets slutskede var anledningen. Här får läsekretsen gärna komma med synpunkter eller fakta och kunskap. Tredje och fjärde gången V fick över 8 % får tillskrivas Gudrun Schyman, det var under hennes ledarskap i valen 1998 och 2002 som V gick starkt. Förmodligen var det Gudruns starka betoning på feminism som fällde utslaget.
Tyvärr är det väl så att Feministiskt initiativs tillbakagång är en av orsakerna till att V gjorde ett bra val. Även Miljöpartiets tillbakagång var en av orsakerna till V:s framgång.
Jag får hoppas att partiet etablerar sig på den här nivån. Med tanke på att V inte har någon konkurens från andra vänsterpartier bör det väl kunna bli så. Med den populäre Jonas Sjöstedt kan vi hoppas på några goda val framöver.
Sven-Hugo Mattsson
I skogkanten/Vanaprashta
Svag regering men massor för civilsamhället att göra
En majoritetsregering i mitten blir inte mer reformistisk än vad ingående partierna kan gå med på. En minoritetsregering får kryssa mellan förslag den kan få gehör för och omöjliga förslag.
Vad gör vi under tiden? Kring miljön behöver vi en förnyad rörelse som kan visa upp vad vi faktiskt kan göra och vad de etablerade sätter sig emot (t ex flygskatten).
Sverige har utnämnts till världens minst fattiga land. Bara 1 % fattiga, eller 100 000. Det går inte ihop med mätningen av barnfattigdomen, som anses drabba 28 %. Det måste vara helt olika definitioner.
Viktigast är att många fler än 100 000 lider nöd, hemlösa, drogberoende, arbetslösa, ungdomar som trillat ur en meningsfull utbildning. Ensamstående fattigpensionärer lider också. Socialtjänsten ger minimala försörjningsstöd och förväntar sig att frivilligorganisationerna ska fylla upp med bistånd som det går att leva på.
Så kan vi inte ha det. Medierna och frivilligorganisationerna måste fokusera på detta elände mitt i det slösaktiga konsumtionssamhället. Ställa nya krav på försörjningsstödet. Stadsmissonen går främst i denna kamp för rättvisa.
Det handlar inte partipolitisk ideologi utan om grundläggande moral hos oss alla. Solidaritetsmoral som vi både som enskilda och grupp har svårt att ta avstånd från.
Ta flyktingarnas situation. Vi har inte praktiska möjligheter att ta emot så värst många fler, men både Centerns och Liberalernas inställning till anhöriginvandring visar att det finns humanitära öppningar. Mycket handlar om vad vi gör med flyktingar i lokalsamhället. En fungerande integration är nyckeln till framtiden.
Möjligheterna till en ingripande humanitär moral finns i civil- och lokalsamhället. Det handlar om att peka ut ett hopp inför nästa val. Vi kan tänka om över tiden.
Staffan Lindberg
Händer det något med Observatoriet?
I sjutton år, sedan kommunen övertog Observatorie-byggnaden har den stått tom. Det har funnits många förslag och idéer om användning, men ett politiskt ointresse och ovilja att satsa har gång på gång fördröjt att något blir gjort. Senast utlystes i april för andra gången en tävling för att få in ännu fler idéer. En jury utsåg några bra. Men vad händer sen? Vänsterpartiet yrkade i sin budget för 2019 att 12 miljoner skulle ställas till förfogande, men majoriteten beslutade att en investering skulle ske "senare". Så vi får väl se om det bli något 2020. Sorgligt. ASCH
Johan Lönnroth
Lever kommunismens idé?
I dessa tider av angrepp på Vänsterpartiet för vårt kommunistiska förflutna kan det vara intressant att kolla vad de som fortfarande kallar sig kommunister har att säga om hur de dels ser på de havererade partidiktaturerna i Östeuropa, dels vad de menar med sin egen kommuni
sm. Jag hittade en antologi ”Kommunismens idé” (Tankekraft förlag) som publicerades 2010 där de mest namnkunniga kommunisterna eller kommuniststämplade uttalar sig i frågan.
Jag citerar bokens inledning som är författad av Slavoj Zizek och Costas Douzinas:
”Vänsterns långa natt närmar sig sitt slut… Nya former av radikal aktivism och mobilisering har beledsagat politikens återkomst. I Latinamerika är vänsterrörelserna i Bolivia, Venezuela och Brasilien i färd med att utveckla helt nya och uppfinningsrika vägar till socialism. I USA var valet av Barack Obama ett symboliskt ögonblick… I Indien, Kina och Afrika har oliktänkande, motstånd och rebellisk-het avlöst rädslan och håglösheten under 1990-talet.”
Här högg de båda inledarna rejält i sten. Venezuela är på väg mot ett ekonomiskt och politiskt sammanbrott. Och i Brasilien är den fascistiska högern på frammarsch medan vänsterns stora hopp Lula sitter i fängelse. Repressionen mot oliktänkande har ökat i Kina. Hindunationalism och förtryck mot muslimer breder ut sig i Indien. Det finns en del framsteg i Afrika, men där är fortfarande gott om auktoritära regimer.
Även en annan bidragsgivare till boken, Alain Badiou, försöker vara optimist och skriver: ”Det finns många tecken på att den reaktionära perioden närmar sig sitt slut…” Men sedan kommer en mer dyster bild: ”Vi bevittnar skandalösa och växande ojämlikheter både mellan länder och mellan samhällsklasser … den politiska klyftan mellan å ena sidan tredje världens bönder och de arbetslösa och fattiga lönearbetarna i våra så kallade utvecklade länder och å andra sidan de "västerländska" medelklasserna, är fullständigt omöjlig att överbrygga…”
Här har Badiou ganska rejält fel. Minskade inkomstskillnader mellan länder tar över de ökade klyftorna inom länder så att de globala inkomstskillnaderna mätt i ginikoefficienten långsamt minskat de senaste tre decennierna.
Läs mer »
Veckobladet gratulerar
Veckobladets mångårige och flitige medarbetare Sten Henriksson uppnådde i förra veckan dubbel mognadsålder. Då får man blommor med förhoppningen om fler artiklar.
Mikael Wiehe avslutar som bekant alla konserter med uttalandet: Om jag får blommor så blir det extranummer. Hoppas Sten håller på samma princip.
Det skulle kanske stått flitigaste i st f flitige ovan men jag skickar uppgiften att räkna artiklar från de gångna 44 årgångarna vidare till läsekretsen (de drygt 30 som inte finns på nätet finns på UB).
Grattis från red och alla läsare
Amerikanskt fastighetsbolag äger Sankt Lars begravningsplats – Vill bygga vid Höje å
Sankt Lars begravningsplats är privatägd. Beror det på att den kallas begravningsplats och inte kyrkogård? Jag tog för givet att kyrkogårdar ägs av Svenska kyrkans församlingar. Begravningsplatser kan man kanske förfoga hur som helst med?
Sankt Lars begravningsplats ägs av det globalt verkande investmentbolaget Starwood Capital Group via en kedja av ägare: Klostergården AB, Sveareal och Scius Partners AB; och sköts av förvaltaren Newsec. Eller vansköts.
Håkan Blix på Scius Partners som representerar Sveareal är där ibland. Han försäkrar att man enligt lag inte får röra den. Han påstår att ägaren vill bli av med den, men ingen vill köpa den.
Varför köpte Starwood Capital Group begravningsplatsen?
Jo, den ingick i jordbruksfastigheten Hunnerup som ägdes av Sankt Lars och brukades för att förse sjukhusets 1500 intagna med mat.
Efter privatiseringen vidaresåldes den till Starwood Capital Group som hoppas på en fet förtjänst genom att bygga fastigheter på åkermarken.
Antagligen tog investmentbolaget kontakt med Staffanstorps borgerligt styrda kommun och fick veta att kommunen tänker exploatera marken mellan parken och Höje å.
”Önskemålet är att bygga bostäder på åkermarken mellan kyrkogården och Klostergården, väl placerade när området får pendeltågsstation 2024”, skriver Sydsvenskans Marika Anjou 7/10.
Ingen uppmärksammade att Sankt Lars begravnings-plats ingick i Hunnerup.
Detta framgår av en rapport om Sankt Lars som barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson skrivit tillsammans med Gunnel Oldbring och som är tillgänglig på nätet under rubriken Sankt Lars begravningsplats.
Sydsvenskan publicerade den 7 oktober en artikel av Marika Anjou med rapporten som grund under rubriken S:t Lars kyrkogård en av de sämst skötta.
Enligt Lennart Prytz, kyrkorådets ordförande, överväger kyrkorådet att ”sondera terrängen med olika intressenter”.
Gunnar Stensson
Missnöjespartier för stadsmiljö
Folk bryr sig om sin stadsmiljö. Missnöje med förtätning och förnyelse kanaliseras ofta i protester mot ett infrastrukturprojekt. Som i Göteborg där det nya partiet för att stoppa Västlänken fick stort stöd, eller som här i Lund där FNL skapades för att stoppa spårvägen. I båda fallen var partibildning och opinion lite för sent ute.
FNL gav upp kampen mot spårvägen men lyckades ändå öka i det senaste valet. Jag tror inte det beror på att dess representanter stod på Stortorget och felaktigt påstod att det planerades en spårväg tvärs igenom stan, nej, snarare på att partiet allmänt uppfattades som ett parti för att värna den unika stadsmiljön i Lund. Att vänsterpartiet, alltsedan vi var aktivister för att stoppa Genombrottet för femtio år sen, också drivit en aktiv stadsmiljöpolitik för att värna det byggda kulturarvet, har inte nått ut så bra på senare år.
Förvånande ointresse från politiker
I byggnadsnämndens workshop förra veckan delades vi in i grupper för att från tolv förslag på fokusområden välja ut sex. Förvaltningen behövde politisk sanktion för sina prioriteringar. Jag ensam stödde fokusområdet som tog upp att man skulle utveckla den resurs som det byggda kulturarvet utgör (jag har tyvärr inte exakta formuleringen nu). I gruppen satt en från FNL och två socialdemokrater, samt en centerpartist som också sitter i Bevaringskommitten. Lyckligtvis var andra arbetsgrupper klokare och fokusområdet kom med till slut, även när antalet halverats till tre.
Stadsmiljö i alliansbudget
Trots detta hoppas jag FNL kan bli en positiv kraft för stadsmiljön i Lund. Nu när de har sålt sig till alliansen och vill styra med stöd av SD får vi se hur det går. Moderaterna i Lund har ju inte gjort sig kända för miljötänk av något slag. Valanalyser kanske kan visa om moderaterna här förlorade många väljare till FNL. Moderaterna borde ta lärdom av situationen i Vaxholm där partiet för första gången i kommunens historia förlorade makten, och gjorde det stort till ett stadsmiljöbevarande, nybildat parti.
Det finns också paralleller mellan Vaxholm och Lund i att det är den övre bildade medelklassen som reagerar och protesterar. Titlarna på FNL:s lista till kommunvalet visar tydligt vad som är partiets bas. Jag tänkte på det när partiets representant i byggnadsnämnden lanserade ett eget fokusområde för byggnadsnämndens arbete, nämligen att stärka Lunds stadsmiljö som akademisk stad.
Bostäder i fd industrimiljö
Stadskärnan i Lund gentrifieras, det vill säga invånarna byts gradvis ut mot bättre bemedlade. Men Lund var en gång i huvudsak en industristad, vilket Föreningen Gamla Lund så fint dokumenterat i årets årsbok, Skorstenarnas Lund. Nu planeras industriområdet på Väster för bostäder, och vi får se om det ges politisk och ekonomisk möjlighet att bevara mer än någon fasad och en skorsten. Jag, som vänsterpartist menar att stadsmiljön, arkitekturen och möjligheten att i byggnaderna läsa stadens historia är en kvalitet som angår alla. Detta kan med fördel kombineras med spårvagn och annan kollektivtrafik.
Ann Schlyter
Hanna Gunnarsson
Rivstart för V:s nya riksdagsgrupp!
Jag har fått det stora förtroendet att vara en av Vänsterpartiets nya riksdagsledamöter! Partikamraterna bestämde listan i våras och väljarna bekräftade medlemmarnas beslut på valdagen. Rösträkningen drog ut på tiden, men när allt var färdig stod det klart att Vänsterpartiet ökade med sju mandat, till 28 ledamöter i riksdagen. Vi är totalt 10 nya ledamöter i gruppen, och vi togs emot med öppen famn och ett mycket välkomnande arbetssätt veckan innan själva uppropet och öppnandet.
Läs mer »
I veckans nummer
Starkt val
av Sven-Hugo Mattsson
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Return to Palestine
Regi: Micaela Miranda, Längd: 40 min + samtal
Språk: arabiska, Textning: engelsk
Jad, en palestinier född och uppväxt i USA, bestämmer sig för att för första gången resa till Palestina. Han vill veta mer om sin bakgrund och lära känna landet och upptäcker en verklighet långt från det han har sett på nyheterna. Genom hans ögon får vi uppleva möten med olika öden i dagens Palestina.
Skådespelarna gestaltar med komiska och fysiska medel och ackompanjeras av musiker den plats de lever i på ett mycket litet sceniskt utrymme – lika trångt som landet Palestina. Pjäsen har växt fram genom berättelser som samlats in under projektet Freedom Ride som arrangerats av Frihetsteatern och refererar till sanna historier från olika flyktingläger på Västbanken.
Tisdag 30 oktober 2018 kl. 18:00–20:30
Folkets Bio Malmö, Friisgatan 19 D
Biljettpris: 60 kr
Läs mer på Facebook»
Den här aktionen kommer Sverigedemokraterna att avsky
Det sista de vill är att vi pratar om att SD vill inskränka aborträtten, därför måste ständigt påminna om deras kvinnofientliga politik. Just nu är läget komplicerat i både riksdagen och i en rad kommuner och landsting, då kan det nog kännas lockande för en del makthavare att börja samarbeta med SD.
Därför måste vi vara där och påminna om vad som står på spel.
Kan du hänga upp en galge utanför ditt kommunhus den 25 oktober för att påminna politikerna om SD:s unkna syn på abort och kvinnor?
Fritt Sök skapar segregation – avskaffa Fritt Sök!
Motion till Lunds kommunfullmäktige, 2018-10-15
Vänsterpartiet
vill avskaffa Fritt Sök inom gymnasieskolan. Fritt Sök får negativa effekter för de många elever som får lång resväg till och från skolan. Idag pendlar gymnasieungdomar till Lund från hela Skåne och till och med från västra Blekinge. Pendlingen påverkar elevernas mående, studierna och möjligheten till fritidsaktiviteter, detta kan skolans personal vittna om.
Idag kommer två tredjedelar av eleverna på Lunds gymnasieskolor från andra kommuner. Många kommer från kommuner som faktiskt har egna gymnasieskolor, vilka utarmas allt mer av Lunds attraktionskraft. En gymnasieskola kan innebära mycket för en kommun. När ungdomar och lärare finns på plats skapas grogrund för andra verksamheter som idrotts- och kulturföreningar. Därför är det viktigt att inte dränera välfungerande skolor på elever. Men vi ifrågasätter utvecklingen också utifrån arbetsmarknadsperspektiv – ska arbete för gymnasielärare finnas enbart i Malmö-Lund? Det tycker inte vi.
Vi förstår att det är orimligt att samtliga kommuner i Skåne har egna gymnasieskolor, eller att alla program ska finnas överallt. Innan Lunds kommun gick med i fritt sök 2009 fanns ett samverkansavtal med ett antal kommuner i vår närhet. Vår inställning är att dessa kommuners elever ska garanteras plats i Lunds kommunala gymnasieskolor, precis som förut. Elever från andra kommuner kan också erbjudas möjlighet att studera i Lund, i mån av plats.
Vi har länge varit motståndare till att bygga en ny gymnasieskola i Lund, den så kallade femte gymnasieskolan. Vi tycker inte att Lunds kommun ska låna pengar för att bygga gymnasieskolor åt andra kommuner. Det innebär att lundaborna sitter med en allt för stor del av risktagandet. Vad händer med alla investeringar och alla anställda om trenden vänder?
Svaneskolan är en nyrenoverad och väl fungerande grundskola. Här har under lång tid barn från Lunds centrum fått sin utbildning och så vill vi att det ska vara även framöver. Det är kapitalförstöring att riva en byggnad som fungerar, speciellt bör aulan bevaras! Därför tycker Vänsterpartiet att Svaneskolan ska finnas kvar som grundskola.
Vänsterpartiet föreslår kommunfullmäktige besluta
att Stoppa rivningen av Svaneskolan och bevara den som en grundskola.
att Avbryta planerna på att bygga en femte kommunal gymnasieskola. att Fatta ett principiellt beslut om att inte bygga en sjätte gymnasieskola att Säga upp avtalet om fritt sök.
att Erbjuda våra gamla samverkanskommuner ett avtal om gymnasieskola, likvärdigt med det som fanns innan 2009.
att Elever som kommer från andra kommuner än samverkanskommunerna också ska kunna erbjudas möjlighet att studera i Lund, i mån av plats.
Hanna Gunnarsson, Angelica Svensson, Vänsterpartiet
Gunnar Stensson
Jordsystemet slår tillbaka
Temperaturen stiger, polarisarna smälter, kusterna översvämmas, orkanerna blir våldsammare, världshaven försuras, skogarna brinner, öknarna breder ut sig, livsvillkoren för människor och allt levande förändras och försämras.
Orsaken är människans användning av fossil energi, alltifrån den industriella revolutionen till tiden efter andra världskriget med dess snabba tillväxt av resursförbrukning, konsumtion och avfall.
Processen blir självförstärkande när permafrosten i Sibirien och Kanada smälter och släpper ut ytterligare ofantliga kvantiteter metangas i atmosfären.
Vi har nått en punkt där människans makt över jordsystemet förändrats på ett sätt som saknar motstycke i historien – samtidigt som jordsystemet slår tillbaka med krafter som inte varit verksamma sedan istiden för 10 000 år sedan.
Den nya tiden kallas antropocen, människans tidsålder. Människan skapar sin egen historia – men samtidigt jordens och det är jorden som till slut bestämmer människans. Så beskriver Sverker Sörlin det nya läget i sin bok Antropocen.
Läs mer »
44:e årg.
Utskriftsvänlig form