Första Maj
Vänsterpartiets huvudparoll 2017
Om första maj finns det som vanligt en hel del att kommentera trots att det inte precis första gången VB var med om denna helgdag
Lucifer skriver här bredvid om helgen. Jag bevistade som vanligt de olika politiska begivenheterna denna dag, det kan man läsa mer om här.
Den som missade Daniel Sestrajcics tal eller drevs bort av kylan som Lucifer påpekar, kan läsa hans tal här. Observera att det är Malmöversionen, såklart fick lundasocialisterna sitt välförtjänta beröm när jag hörde honom i Stadsparken.
Göran Persson
Agneta Pleijel: Sveriges deportationer av afghanska ungdomar är en skakande skandal
Kära Astrid, hör du mig? Jag vill tala med dig om barn. Du vet kanske inte, jo, du vet nog, att vårt land inte är särskilt gott mot dem... (Inte heller Lunds kommun är särskilt god mot dem!)
Nu var det 2014 och 2015. De här pojkarna var tolv, fjorton och sexton när de kom. Jo, visst var de många, 12 500, kanske fler. Många flydde från ställen där de redan var flyktingar. Mardrömslika scenarion innan de nådde hit...
De minderåriga pojkar som kom hit blev omhändertagna, fick gå i skola, bo i förvar eller hos fosterfamiljer, lärde sig svenska och spela fotboll och fick kamrater. En klocka tickade som många fruktade: artonårsdagen. Dagen kom och de var inte barn längre.
Har vi några kloka ord till mamman som, när pojken inte kom hem, fick veta att han internerats för utvisning?
DN 3/5. Läs hela artikeln på nätet.
Läs sedan Bertil Egerös medborgarförslag och klicka ditt stöd!
Upp till kamp mot tröga regler för medborgarförslag!
Tack alla som stöttar mitt medborgarförslag att kommunen ska låta åldersuppgraderade ungdomar bo kvar. Kommunens krav på minst etthundra röster har vi klarat med råge. Därmed borde förslaget kunna gå till fullmäktige redan nu i maj, eller hur?
Nej, kommunen har av outgrundlig anledning infört två spärrar. Minst etthundra stöttningar, dessutom ska förslaget ligga ute 60 dagar innan det behandlas. Som om den första regeln inte räcker! ”Sådana är reglerna i systemet idag”, svarar ansvarig tjänsteman. ”Om en vecka kanske vi beslutar om en ändring, men inte så här i början.”
Varför vänta? ”Vi har ju redan meddelat medborgarna att det är så här. Då kan vi inte ändra på en gång”, blir svaret. Frågan har diskuterats; den stora uppslutningen talar ju för att ta upp mitt förslag till behandling redan nu. Men nej, ännu går det inte.
Trots att det rör sig om en akut situation: allt fler ungdomar drabbas av migrationsverkets dom, allt fler tvingas därmed bort från sina HVB-boenden. Vart? Kommunen ger mig inget svar. På gatan, hos kompisar – en ambulerande tillvaro som sätter stopp för den skolgång vår kommun ändå tillåter. Civilsamhället ställer idag upp på många vis, i språkkaféer, som god man etc. Men inte många har i praktiken möjlighet att ta in en ny medlem i sitt hushåll. Därför är det akut.
Agera för snabbspår i ärendet!
Ni som är politiker i fullmäktige, ställ en enkel fråga. Ni som känner politiker, be dem engagera sig genast för att få upp ärendet redan nu i maj. Annars dröjer det till hösten. Det handlar om en blocköverskridande fråga, där det bör vara självklart för alla att låta en ungdom stanna till dess beslut om utvisning vunnit laga kraft (eller ungdomen får uppehållstillstånd).
Att överförmyndaren låter den drabbade behålla sin god man medan processen pågår borde vara en fingervisning för kommunen att göra detsamma. Idag skäms jag över Lund, en kommun som inte tar ens ett elementärt ansvar för offren för en helt oacceptabel statlig politik.
Bertil Egerö, god man
Parkskolan kan bli Klostergårdens högstadieskola
För en månad sedan berättade vi att eleverna från Klostergården kunde komma att få tillgång till ett högstadium i Parkskolan i stället för Svaneskolan. Det skulle innebära kortare och säkrare skolväg. Enda problemet är passagen över Svanegatan men det kan åtgärdas. Ett högstadium på Parkskolan skulle ge närhet till Katte, Polhem och det blivande Svane-gymnasiet, vilket underlättar övergången från högstadium till gymnasium.
Nu har förslaget utretts. Utredningen visar att förslaget går att genomföra. Det finns en majoritet för det i fullmäktige. Liberalerna gnäller.
Gunnar Stensson
En helg
Ja, så är ytterligare en Förstamaj passerad – det börjar bli många nu. 
Den här var väl inte den sämsta även om Lund inte når upp till storhetstiden på 70-talet då vi kunde vara några tusen. Malmö har tagit över och det är rätt och riktigt. På 70-talet var Malmö själva inkarnationen av bristande vitalitet och gammalt insuttet sossestyre. Numera anses ju socialdemokratin i Malmö vara en hemvist för partivänstern inom S. Så är det: allt fast förflyktigas.
En färgstark riksdagsman
V-Malmö blomstrar och lär nu vara den största partiföreningen i hela Vänsterpartiet. Lite missvisande kanske: Malmö har valt att ha en enda förening, medan t.ex. Stockholm är uppdelad på ett halvtdussin. Hur som helst var det Malmö som stod för årets förstamajtalare i Lund, riksdagsman Daniel Sestrajcic.
Daniel är en i högsta grad omstridd och färgstark person. Han är en starkt engagerad talare och som en vittnesgill person sa till mig efter att ha hört honom för första gången: – Jag hade förväntat mig närmast en våldsverkare, men det var helt enkelt 70-talsstil över honom, han lät som vi gjorde på den tiden.
Daniel var alltså med när polisen avhyste EU-migranter med flera från rivningstomten på Sorgenfri i Malmö och han följde tydligen inte helt polisens anvisningar utan blev bötfälld. Ja, så kan det bli och det är inte hela världen. Han är en tillgång för vänstern. Riksdagsmän och politiker i allmänhet ska förstås vara kloka och resonabla och hålla inne med sina känslor. Men inte alla, Daniel behövs i Vänsterpartiet. Dvs han borde tänka mer på sina åhörare.
Jag var inte i Stadsparken, men där var kallt och blåsigt enligt uppgift och Daniel pratade i fyrtio minuter. Det är för mycket.
Vädret
Om politiken blir för tråkig kan man i stället tala om vädret. När folk har beklagat sig över det blåsiga Skåne har jag alltid ryckt på axlarna. Men efter de här veckorna av blåst måste jag säga att det är helt enkelt inte till att stå ut med.
Lucifer
Demokrati är inte populism
Studio ett fyra dagar innan första omgången i franska presidentvalet:
”Är Mélenchon en populist?” frågar programledarna radions korre i Paris. Hon svarar: ”Ja absolut! Han vill ju att folket ska bestämma”.
Den sorglustiga anekdoten inleder Åsa Linderborgs artikel ”För dumma för demokrati” (AB 3/5). Hon konstaterar sedan:
”Populism har blivit ett skällsord för allt som avviker från den rådande ordningen. Varje tanke på en alternativ politik rörande EU, ojämlikheten, integrationen globaliseringen, nedskärningarna, vinsterna i välfärden – allt stämplas som populism. Till och med idén om folkstyre avfärdas som populism.”
Hon skriver också: ”Det är skrattretande att se alla demosfober, från den yttersta makteliten till finliberaler och lattevänster som nu manar till ”antifascistisk front” mot högerpopulism och fascism... Som på allvar tror att en valseger för mer nedskärningar, mer överstatlighet och mer marknadsliberalism ska krossa fascismen.”
Rakel Chukri svarar följande dag (SDS 4/5) att många debattörer hör till prekariatet och att antirasister måste kunna enas om att vara oeniga utan att hemfalla åt översitteri.
Hon undviker att kommentera Åsa Linderborgs skrämmande iakttagelse att varje tanke på en alternativ politik som avviker från den rådande ordningen numera avfärdas som populism.
Låt oss hoppas att andra debattörer tar upp detta huvudtema. Det aktualiseras av valet i Frankrike.
Gunnar Stensson
Staffan Lindberg
Arbete åt alla – men till vilket pris?
Arbete – som utmaning och resurs, hot och möjlighet, var titeln på den konferens som Svenska kyrkan i Malmö ordnade i samarbete med Malmö högskola den 26-27 april. Det var mer än 700 deltagare, de flesta från kyrkan och från hela landet men också från andra ideella föreningar, från kommuner, media och politiska partier.
Det var andra årets möte under temat Samhälle & Existens, en nationell konferens i korsvägen mellan politik, kultur, media och teologi. Ett stort antal kända och respekterade talare och paneldeltagare hade mött upp. Deras presentationer var korta och koncisa, provocerande ibland, men mottagna i ett slags anda av att lyssna och begrunda. Det var inget möte för hätska debatter.
Kristian Lundberg berättade rakt upp och ner om sitt arbete på Yarden, med att parkera och passa bilar i fuktigt minusväder och utan att någonsin vara anställd av det bemanningsföretag som kallade honom varje dag på telefon fram tills boken ”Yarden” kommit ut. Därefter blev han bara inte uppringd mer. Susanna Alakoski berättade om sitt författarskap kring hennes liv i ”Svinalängorna”. Ingen av dem kände sig bekväma med ordet arbetarförfattare. De hade ju bara försökt gestalta sina liv genom att skriva.
Och ändå, litteraturen kan liksom konsten vara ett kraftfullt sätt att gestalta en problematik som berör hela vår tillvaro:
i tider när det inte är strider sliter de tunga lyften på oss ändå
vi skär oss på oslipade knivar och bränner oss på varma plåtar
i tider när det inte är strider känns hopplösheten ännu mer,
är längtan bort ett oinfriat löfte vi måste bära nära
vi vaknar, vi jobbar, vi andas
men kontrasterna mellan jobb och ledig tid så
tydliga att de med ett hugg i bröstet flyter ihop
Läs mer »
I veckans nummer
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Piano- och stråksalongen
Helgeandskyrkan
Lördag 6 maj kl 14, 15:30 och 17.
Söndag 7 maj kl 14 och15:30.
Varför röstar riksdagsledamöterna emot sin övertygelse?
Måndagen den 8 maj kommer Republikanska föreningens ordförande och vice ordförande att delta i ett offentligt möte i Malmö. Yasmine Larsson är ordförande och riksdagsledamot (s) från Helsingborg. Vice ordförande heter Anne-Marie Pålsson som tidigare satt i riksdagen för moderaterna. Hon är nationalekonom, känd bland annat för sin kritik mot riksdagens auktoritära arbetsmetoder (Läs hennes bok Knapptryckarkompaniet) och som idegivare till RUT-avdragen.
Förutom att de berättar om varför de är republikaner tar de upp frågan om varför riksdagsledamöterna, med undantag för vänsterpartisterna, tvingas rösta emot motionerna om republik eller om utredning av ett nytt statsskick. De röstar därmed också emot sina egna partiprogram. Tre av partierna har sedan länge införandet av republik i sina partiprogram (s, v och mp). Liberalerna säger inget programmatiskt om statsskicket med det finns gott om uttalade republikförespråkare i partiet och bland riksdagsledamöterna. Partipiskan viner. Politikerna får inte stöta sig med folkdjupet som antas vara kungavänligt. Partierna driver heller inte frågan utan inväntar passivt en opinionsförskjutning i väljarkåren.
Mötet äger rum på Mosaiken, Porslinsgatan 3 kl 18.00. Det är strax intill polishuset i Malmö, på gångavstånd från centralstationen.
Om du också är republikan i själ och hjärta så kan du lämpligen gå med i Republikanska föreningen. Tvåhundra kronor årligen kostar det. Läs på hemsidan om hur du går tillväga!
Bengt Hall
Teologiska café
Måndag 8 maj (INTE den första måndagen i månaden eftersom den är en helgdag) håller IKT sitt teologiska café i Allhelgonagården i Lund. Vi startar kl 19 med småprat och fika (20:-) och fortsätter 19.30 med samtal kring det vi finner angeläget som handlar om tro (eller otro) och liv. Efter det förhoppningsvis livliga samtalet avslutar vi kl 21. Alla är välkomna att dela den lilla delen av livet med oss.
Den gamle
66 år i skolan 52. 1997-2006:7. Så förstörde nyliberalismen den svenska skolan
När den nya betygsskalan MVG, VG, G och IG, Icke Godkänd, infördes i slutet av 1990-talet suckade många av oss lärare. Onyanserad! Rent av idiotisk! Alla elever skulle tävla om MVG. Ambitiösa föräldrar skulle kräva att vi gav betyget MVG åt deras barn. Många elever som högst hade fått 3 på den femgradiga betygsskalan skulle komma att få MVG.
Det var nu betygsinflationen rasslade igång. Den skulle förvärras när skolföretagen kom in på arenan med skolpengen som garanterad vinst att sätta in på något skatteskolkar-konto i Panama. Den demokratiska skola som vi skapat på 1960-talet ersattes av en vinstdrivande skola som segregerade de rika från de fattiga.
Men vi hade kanske inte insett det mest förfärliga. Man hade åter infört betyget IG, Icke godkänd, som motsvarade betyget C på den gamla odemokratiska betygsskalan. Ett antal elever skulle komma att stämplas som Icke Godkända.
Läs mer »
43:e årg.
Utskriftsvänlig form