Make America great again!
Donald Trump lutar sin massiva kropp över podiet, mot folkmassans röda kepsar, och råmar fram budskapet, som står tryckt både på den väldiga banderollen framför stjärnbaneren och på hans egen illröda keps som skymmer ögonen, så att bara det glupska gapet syns i tv-rutan. Åhörarna jublar. Donald Trump upprepar budskapet. Make America great again! De röda kepsarna flyger som blodigt skum över havet av anhängare.
Donald Trump ser inte framåt, mot framtiden. Han ser bakåt, mot det förflutna. Liksom åhörarna längtar han tillbaka till den gamla goda tiden. Tillbaka till en tid när ”America” var stort. Men när var ”America” stort? Har ”America” någonsin varit stort?
Donald Trumps ”America” är inte verklighetens Amerika. Det omfattar inte Latinamerika. Det omfattar inte ens hälften av Nordamerika. Det består av området mellan den mexikanska gränsen i söder och Kanada i norr. Det är USA.
Men Donald Trumps drömda USA är inte dagens USA. Det är mindre, mycket mindre. Donald Trump vill utvisa tolv miljoner amerikaner. Donald Trumps USA rymmer inte invandrarna från Latinamerika, inte muslimerna och inte invandrarna från Europa och Asien. Det rymmer inte den svarta befolkningen som fängslas eller mördas. Det rymmer inte ens urinvånarna.
Donald Trumps ”America” rymmer bara ättlingarna till de vita män som en gång koloniserade landet, förde in de svarta slavarna och begick folkmord på urinvånarna. Donald Trumps ”America” är gubbarnas ”America”. Donald Trumps ”America” är vit makt-rörelsens och Ku Klux Klans ”America”.
Donald Trump vill att USA ska förbli litet och helst bli ännu mindre. Han stänger in USA bakom en mur tvärs över kontinenten. Great betyder inte great i Donald Trumps mun. Det betyder small. Make ”America” small again!
Donald Trumps ”America” liknar den gamla Södern. ”I wish I was in the land of cotton. Old times there are not forgotten. Look away. Dixieland. Nostalgisk. Tillbakablickande. Förljugen. Rasistisk. Våldsam. Mordisk. Och övergående.
Men man vet aldrig när det gäller ”America”. Nästa president blir kanske Donald Duck.
Gunnar Stensson
Politiken får hemsida
Politiken som ges ut av vänsterpartiet i Lund har hitintills kommit ut som ett tryckt blad i samband men kommun-fullmäktiges möten i Lund. Men nu tar bladet steget ut i den elektroniska verkligheten och blir med hemsida.
För den politiskt intresserades skull så hoppas vi på en mer aktiv sida än vänsterpartiets officiella webbsida där det fortfarande är sommar.
Läs mer »
Gör Värnplikten till Samhällstjänst
Nu när värnplikten blir aktiverad igen borde vi diskutera om den inte ska gälla alla ungdomar och kallas samhällstjänst. Den kunde utformas för 6 månaders utbildning och utförande av viktiga samhällsfunktioner som idag är eftersatta inom skolor, vård, omsorg, samhällsskydd, brandskydd & livräddning och inom det militära.
När man studerar ungdomsarbetslösheten mellan 20 – 24 år kan man konstatera att i konkurrensen om jobben så får inte de med bristande språkkunskaper, inga eller dåliga gymnasiebetyg, och brist på ”uppförandekod” plats. Instängda och beslöjade flickor som inte får röra sig fritt; pojkar som inte vet hur man hälsar och tilltalar på ett acceptabelt sätt. Det verkar spela liten roll att de är de artigast på bussen.
Vissa viktiga sociala roller för unga vuxna fattas. Extra jobb, lärlings- och praktikjobb går inte till de ungdomar som behöver dem för att socialiseras in i vuxen- och arbetslivet. De går till sommarjobbande studerande och som deltidsjobb för studerande och de allra flesta rekryteras genom sociala nätverk i familj och vänskapskrets.
Hopplösheten hos de som står utanför leder till isolering framför datorn eller medlemskap i gäng, flera kriminella, ett stort svart hål. Många är spel- och drogberoenden, en del har sympatier för IS.
Samhällstjänsten kunde organiseras i samarbete med, förutom det militära, folkhögskolor, studieförbund och ideella föreningar. Dessa organisationer tjänar redan nu som fostrande av de ungdomar som kommit snett men har tillräckliga nätverk för att ta sig vidare på det sättet.
Samhällstjänsten skulle bestå av fostran till medborgare, genomgång av viktiga regler och lagar parat med historiska tillbakablickar över Sverige, Europa och Världen. Vår ekonomiska och politiska historia från bondesamhället till dagens tjänstesamhälle. Organisation, etik och samarbetsformer. Trafikutbildning skulle ingå. Idrott och hygien skulle vara ett väsentligt inslag. Har man inte lärt sig att duscha innan så får man lära sig det. De värnplikta ska också uppmuntras att utöva någon hobby och gå med i ideella föreningar.
När ungdomarna sedan får praktisera och jobba inom olika institutioner och organisationer så ska det ske med ordentlig handledning och feedback från deras grupp inom samhällsskolan.
Det här skulle lösa tre stora problem som vi nu har: En låg men tillräcklig ersättning under samhällstjänsten skulle lösa upp låglönediskussion där olika parter har gått i harnesk och inget händer.
För det andra skulle samhälstjänsten minska arbetslösheten bland ungdomar och ta bort det svarta hålet som många ungdomar nu hamnar i.
För det tredje skulle den medverka till en starkare integration av nyanlända flyktingar. Genom att göra saker tillsammans i blandade grupper skulle regler bli tydliga i det sociala samspelet och språkinlärning underlättas.
Staffan Lindberg
Jag är en rollator,
Artur Rulle är mitt namn.
Min nya ägarinna
kan inte hantera mig än.
Hoppas hon lär sig!
Jag får smällar i porten
och fastnar i hissdörren.
Nyss mötte jag en annan
rollator med van ägare.
Vi hälsade på varandra. Tur
att vi inte kolliderade!
Karin S
The sky is the limit!
Det kommunalpolitiska året släpar sig långsamt mot sitt slut. D
et är så tråkigt så man noterar tacksamt när det händer något som bryter lunken. Som när det plötsligt framkommer att det föreslagna nya ridhuset kommer att kosta dubbelt så mycket än som först antogs, 140 miljoner i stället för 66. Så var det också tänkt att bli en mäktig anläggning med plats till 100 hästar. Det blir som ett gammaldags kavalleriregemente.
Spara rättvist!
När Lund då, klokt nog, väljer att skjuta på bygget kommer beslutet att följas av kritik mot att sporter som är populära bland tjejer inte bemöts lika generöst som sporter för killar/män. Det är möjligt att det är så, och därför gäller det att vara lika restriktiv mot ishockeykillarna. I det tysta pågår en uppladdning för utbyggnad av Arenan. Förslaget kommer att läggas fram med fantasisiffror om kommande publiktillströmning. Sanningen är ju att Arenan aldrig har gått ihop och inte kommer att göra det. Anläggningar för 100 hästar ingår inte livets nödtorft för en kommun och inte heller ishockeyarenor. Vi behöver anläggningar för motion inne och ute, och inte, låt oss säga planer för hästpolo, även om någon skulle påstå att det är en riktig folksport. Till det glädjande under senare år hör f.ö. nedläggningen av flera skånska golfbanor.
Möte med förtäring och övernattning
En lagom skandal hade vi häromveckan när kommunstyrelsen med ordförande Anders Almgren (S) i spetsen skulle bjuda sig själva på övernattning med förtäring ute på den nya vin- och äppelgården i Fjelie. Det gick på 73,000. Poängen med övernattning 5 km från Lund är naturligtvis att man ska känna sig som en stor lycklig familj. Hanna Gunnarsson (V) tyckte det var en dålig idé för Lunds skattebetalare. Hon har självklart rätt: det är utmanande att bjuda sig själva på även enklare kalas när man snålar mot mer behövande. Men hon blir säkert inte populär i politikerkretsen och säkert inte hos ordförande Almgren. Någon tycker förmodligen detta är dålig demonstrationspolitik. Alls icke: detta är att visa att man menar allvar med Lunds skattemedel. Att det dessutom innebär att hon slår vakt om V:s klassiska hållning gör det inte sämre: det är vi som bryter mot kommunalpolitikernas vilja att belöna sig själva och inte de påstått oppositionella Sverigedemokraterna.
Almedalen igen
Det är också V som genom Hanna Gunnarsson har gått emot de årliga betalda utflykterna till Almedalen och toppolitikernas årliga Cannesresor. Almedalssatsningen har nyligen ”utvärderats” av ett företag i kommunikationsbranschen, ”Whispr Group”, som fann att Lunds hemsidor i Almedalen hade föranlett 6 omnämnanden i Sydsvenskan, 2 i Skånskan, 2 i Gefle Dagblad och 1 i Norra Skåne. Deras rekommendation var att anställda, politiker och samarbetspartners borde vara mer aktiva på sidorna.
En naturlig slutsats hade väl varit att inte lägga mer pengar på värdelösa s.k. ”utvärderingar”. I stället föreslår man att nuvarande kostnad för Almedalsspektaklet höjs från 450 000 till 700 000 och att detta belopp ska göras permanent för framtiden. Pengar är uppenbarligen inget problem för Lunds kommunledning. Som det brukar formuleras: The sky is the limit!
Lucifer
Bilda dig en egen uppfattning
Har Lucifer rätt om den kommunalpolitiska verklighetens tråkighet som han skriver ovan. VB har inte någon i sak avgörande invändning.
Men på ett för dagen välvilligt demokratiskt humör vill vi ge läsarna chansen att bilda sig en egen uppfattning. Om de två ärenden från socialnämnden som återges här är representativa för kommunalpolitikens tråkighet undandrar sig vår bedömning. Den ihärdige kan säkert plöja igenom tonvis av ärenden på kommunens hemsida. Här i VB får du hålla tillgodo med dessa två:
Socialnämndens ärende angående förstärkning av socialnämndens budget för 2017 samt samma nämnds åtgärder avseende resurserna för arbetsmarknadsåtgärder.
red
Läs mer »
Den gamle
66 år i skolan 33. 1973-85:9. Grundskolans – och gymnasieskolans - bästa år
Måndagen den 5 oktober var jag tillbaka på Heleneholmsskolan. Rapporten till partistyrelsen om Eritrea blev snart klar; jag hade skrivit det mesta i Khartoum. Den tillförde ingenting som vi inte visste förut, sa mina motståndare. I november reste jag som delegat till partikongressen i Södertälje. Det var storm. Träd blåste ner över E4. Men kongressen var lugn. Karin följde med. Vi bodde hos min bror Jan som sedan snart 20 år var bosatt i Stockholm.
Karins far Richard Karlsson avled 1985. Han föddes i Kvarterbo Västregård 1899 och levde där hela sitt liv. Under värnplikten upplevde han hur flera kamrater i logementet dog i spanska sjukan. 1925 var han med och byggde järnvägen Växjö-Oskarshamn. Han körde gruslass till banvallen med häst och vagn. Han gifte sig 1930 med Berta, Karins mor. Deras första barn, en pojke, dog vid sex månaders ålder. Men de fick en dotter, Ingrid, 1932, tvillingarna Karin och Kerstin 1936 och Märta, ett sladdbarn, 1946. På de fyra gårdarna i Kvarterbo bodde unga familjer och där fanns ett tjog barn.
Richard och Berta delade Kvarterbo Västregård med Richards föräldrar. Det blev trångt. Som unga var de aktiva i nykterhetsrörelsen. Bland annat byggde de tillsammans med sina kamrater ett föreningshus som nu är min syster Annas sommarstuga.
Jordbruket var litet: hästen Silva, fem, sex kor som handmjölkades, några ungdjur, ett par grisar, några får och höns för äggen. De slog hö till djuren och odlade potatis, råg och havre. Under kriget brukades en mosse som senare fick växa igen. Ved och virke fick de från sin lilla skogsäga.
De var organiserade i jordbrukarnas föreningsrörelse. Liksom grannbönderna körde de mjölk till mejeriföreningen i Hohult sju km bort. Richard skötte Centralföreningen, som låg i en lagerbyggnad på stationsområdet. Där köpte bönderna redskap och utsäde mm. De fick så småningom kommunala förtroendeuppdrag, Berta i Barnavårds- och fattigvårdsnämnden och Richard i Nykterhetsnämnden. Richard blev senare också kyrkvärd. Han spelade fiol och orgel och sjöng. Både Richard och Berta hade stor släkt. Släktingarna var engagerade i samtliga Sveriges dåvarande fem riksdagspartier.
Älghult blomstrade tack vare järnvägen. Ett stort glasbruk startades på 1930-talet och ett sågverk.
Läs mer »
I veckans nummer
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Höstkonsert
Helgeandskyrkan
Lördag 19 nov kl 17
Bella Voce
Victoria Söderberg, dirigent
Doc Lounge Lund: The Bolivian case
THRILLER PÅ RIKTIGT
Tisdagen den 22 november kl 19.00 dyker vi in i Norges mest uppmärksammade narkotikasmuggelfall i filmen The Bolivian Case. På väg ut ur Bolivia arresteras tre norska tonåringar med 22 kg kokain i sitt bagage. De tre tjejerna sätts i fängelse och blir omedelbart skållhett material för löpsedlarna hemma i Norge. Men trots att alla tre åtalas för samma brott börjar media utforma väldigt olika profiler kring dem.
Innan filmen spelar Tania Wayra och Boris Segovia sånger från Bolivia.
Psst... Vi börjar sälja Guldkort för vårsäsongen under den här kvällen. Julklappstips!
Trailer»
EU guarantees right to boycott israel
Israel allocated a 430-million campaign to fight the BDS Israel has authorised its interior minister to refuse entry permits to any BDS activists trying to visit Israel or the occupied Palestinian territories.
EU Foreign Policy Chief Federica Mogherini has confirmed that the EU Commission would defend the BDS activists’ right to boycott Israel.
In answer to a parliamentary question on whether the EU commission will commit to defending BDS activists’ right to exercise their democratic freedom of expression, Mogherini was clear: “The EU stands firm in protecting freedom of expression and freedom of association, including BDS actions.”
Läs mer »
Gunnar Stensson
Hur kunde detta hända? Kan det hända igen?
Donald Trumps valseger i USA, Brexit-beslutet i Storbritannien, framgångarna för missnöjespolitiker som Marine Le Pen i Frankrike och Victor Orban i Ungern och mest av allt Vladimir Putins hotfulla framstötar mot Ukraina och de baltiska staterna har lett mångas tankar tillbaka till situationen under 1930-talet, då Hitler, Stalin och Mussolini drev världen in i det andra världskrigets totala katastrof.
Vilka är parallellerna mellan vår tid och 1930-talet? Är vår tids populistiska rörelser lika farliga som 1930-talets nationalsocialism? Är ledarna jämförbara med 1930-talets diktatorer?
Jag beslöt att ur det perspektivet läsa om Götz Alys bok Hitlers folkstat. Rån, raskrig och nationell socialism som kom ut i Tyskland i mars 2005 och i svensk utgåva på förlaget Daidalos 2009.
Boken beskriver den nationella socialismen i Hitlers Tyskland som en förutsättning för det tyska folkets medverkan i brotten mot mänskligheten. Den ger ett nytt perspektiv på den tyska befolkningens förblindelse för det som skedde, en förblindelse som länge delades av omvärlden.
Boken har gett upphov till en omfattande debatt och flera nya studier. Nedan följer ett delvis ordagrant referat av Götz Alys inledning.
Läs mer »
42:a årg.
Utskriftsvänlig form