• Hem
• Senaste numret
• Arkiv
• Lämna material
• Kontakt
• Galleri Goja
• Manne i VB

Gunnar Stensson
Marknadsekonomernas trosbekännelse

I begynnelsen skapade gud vinsten.
Vi tror på den heliga Marknadsekonomin.
Vi tror på evig tillväxt ty jordens resurser är
  begränsade.
Vi tror på frihandel ty den har gett hälften av
  jordens rikedomar till 90 välsignade miljardärer.
Vi tror på globalisering ty den ger oss slavar för
  billig konsumtion.
Vi tror på entreprenörer ty de ger oss olivolja och
  förstör regnskogen.
Vi tror på ökad konsumtion ty den ger oss ökad
  produktion.
Vi tror på konkurrens.
Vi tror på egoism.
Vi tror på vinst.
Läs mer »

 

 

POLITIKEN # 10 2015

  Ladda ner Politiken
 

Det fattades 100 miljoner kronor i budgeten: Alliansen, SD och FNL valde nya nedskärningar

Så här års är det dags för fullmäktige att tänka på inkomster och utgifter för nästa år. Det mesta är redan bestämt sedan juni, men här var sista chansen att justera budgeten. I Lund är det som i riksdagen: de rödgröna är den största gruppen, men högern (inkl FNL) har majoritet i den beslutande församlingen när de får stöd av SD. Lunds ekonomi har försämrats med 100 miljoner på ett halvår på grund av ändrade statliga regler. Hur fixar man fram 100 miljoner?

“MP har fel, färdtjänsten kan visst drivas kommunalt till en vettig kostnad”

Goda nyheter från Island: Bankirer i fängelse och rekordlåg arbetslöshet

 

 

Lars A. Ohlsson
Konsekvenser av budgetbeslutet

Det här ser inte bra ut för Vård och omsorgs del. Vi kan läsa konsekvenserna i vår Verksamhetsplan och vår Internbudget för 2016 vilka effekter det får för vår verksamhet. Det kommer innebära att ca 30 årsarbetare försvinner och jag har saxat lite utdrag ur denna verklighetsbeskrivning.

För hemvårdens del innebär det att måluppfyllelsen av de individuella biståndsbesluten för den enskilde brukaren inte lever upp till de önskemål den enskilde har om tidpunkt för insats, delaktighet, inflytande och ett innehållsrikt liv. Upplevelsen av delaktighet och god livskvalitet försämras. ca 15 årsarbetare försvinner, och det medför försämrad personkontinuitet.

För särskilt boende innebär det samma sak, dvs att de boendes individuella önskemål inte kan uppfyllas. De boendes sociala behov försämras i och med det blir svårare genomföra gemensamma aktiviteter för de boende. Uppdraget att minimera delade turer kommer att bli mycket svåra att genomföra, eftersom ca 10 årsarbetare försvinner.

När det gäller LSS är det samma sak när det gäller brukarens individuella mål, delaktighet och inflytande på ett innehållsrikt liv. Här försvinner 5,5 årsarbetare och inom daglig verksamhet försvinner 6 årsarbetare.
Läs mer »

 

 

Vatten och vind vid advent

Byalaget adventsvandring till Flackarps mölla startade vid Källbybadets entré. Vi var ungefär lika många som nunnorna och lekbröderna i S:a Marias och S:t Peters kloster hade varit på 1300-talet.
   Efter att ha passerat dungen där greve Wachtmeisters vattenkvarn låg, stannade vi på bron över Höje, å där vattnet forsade från den översvämmade Källby-dalen.
   Vattenkraft, tänkte vi. En varaktig energikälla som människor brukat i tusentals år. Vatten-kvarnen var den perfekta maskinen för att mala korn till mjöl, den mest koncentrerade och transportabla formen av livsmedel. Flödet var högst, när behovet var störst: på hösten. Som nu.
   Vågorna stänkte mot Vattenverkets tegelhus och den hårda västanvinden piskade dem bort mot de nybyggda Källby-kvarteren. Trasiga moln som färgades smutsgula av höstsolen virvlade förbi S:t Lars-parkens avlövade träd.
   Två kvinnor i följet färdades i permobiler som ljudlöst gled uppför backen. De var lite frusna och längtade efter kaffet och lussekatterna på Möllekaféet. Nyplöjda åkrar blänkte på båda sidorna av vägen.
   Vi gick förbi tomten där kommunen för ett par årtionden sedan borrade efter varmt vatten för att utnyttja jordvärmen. Men vattnet var ljummet och tillgången obetydlig.
   Ovanför oss skymtade möllans utsträckta vingar. De skälvde i den allt hårdare blåsten.
   Vindkraft, tänkte vi. Stormar och stiltje. Det krävs kraft och tyngd för att tåla Skånes höststormar, teknik och uppfinningsrikedom för att överföra vindkraften till kvarnstenarna och hantverksskicklighet för att framställa de väldiga kugghjulen av trä.

Flackarps mölla är en så kallad holländare med kvarnvingarna fästa i den vridbara torntoppen, som fångar vinden, vilket väderstreck den än kommer från. Möllan byggdes 1868, några år efter järnvägsbygget men 11 år före invigningen av St Lars, och 27 år innan den intilliggande kyrkogården för samhällets olycksbarn anlades. Den var i bruk till 1950-talet. Drygt tio år senare började Klostergården byggas.
   Vi närmade oss möllans kompakta svarta trätorn. Dörren var stängd. Fanns det någon där? Jo. Nu öppnades den. Därinne var det ljus och mycket folk. Vi hjälpte varandra uppför den besvärliga dörrtrappan. Doften av saffran och kaffe slog emot oss, blandad med doften av – kvarn. Trots att där var fullt fanns det plats för oss från Klostergården. Barn kilade upp- och nerför de branta trapporna till tornets högre platåer.
 

 

Den skicklige gitarristen Bo-Anders Dahlström slog sig ner på en pall för att sjunga gamla skånska visor. Han inledde på allmän begäran med Kalle på spången som följdes av visan om Josefin. Alla sjöng med. Han nämnde en visbok från början av 1900-talet som hette ”100 roliga skånska visor”. Som avslutning före paus sjöng han Flicka från Backafall.
   Dags att gå hem. En äldre rörelsehindrad kvinna fortsatte att sjunga med klar röst medan vi hjälpte henne nerför trappan.
   Solen sänkte sig i väster medan Gorm hotfullt skockade mörka moln som varslade om kommande klimatkatastrofer. Ett långt godståg passerade sakta på den ännu inte fyrspåriga järnvägen.
Gunnar Stensson

Stoppa åtgärdspaketet!

Regeringens förslag innebär en helt ny och mycket restriktiv flyktingpolitik. I vissa delar balanserar man nu på gränsen till vad som är juridiskt möjligt. Vi är mycket oroade över utvecklingen och därför uppmanar vi nu alla människor i Sverige att tillsammans med oss kräva att åtgärderna inte genomförs, skriver Amnesty Sveriges generalsekreterare Anna Lindenfors och Madelaine Seidlitz, jurist - migration och folkrätt, i en debattartikel i Aftonbladet idag.
   Vi vädjar nu till regeringen att inte fatta beslut om de åtgärder som presenterades i förra veckan. Om förslagen går igenom skulle det innebära en total kursändring för flyktingpolitiken, med stora konsekvenser för såväl människor som myndigheter.

Delta i uppropet du också!

 

 

Lunds fulaste plats

Det var på sammanträdet med Kompol, V Lunds legendariska kommunalpolitiska grupp, som jag hörde de förlösande orden: ”Det är Lunds fulaste plats”. Inga invändningar restes, inga förslag om bordläggning eller streck i debatten. Enigheten var ögonblicklig och fullständig.
 

 

Ja, det rör sig om något torgliknande, omgivet av arbetsförmedling, skattekontor, sjukkassa och vårdcentral, ja ett koncentrat av den välfärdsstat som nästan alla läsare av denna tidning hyllar. Men i stället för att prisa platsen (som för säkerhets skulle inte har något namn) skyndar vi oss förbi. Dvs. om det har regnat mycket kan vi inte skynda oss eftersom platsen är uselt dränerad och egentligen kräver stövlar. När det har snöat är det ingen som snöröjer och när det töar kan man knappt komma fram. Jag talar alltså om det gapande hålet mellan försäkringskassans huskropp och landstingsbyggnaden, på östra sidan av Stora Södergatan.
   Det är sådant man kan kverulera över i ett kåseri, men vad kan man göra? Jag vet inte, men minns att ungefär här låg ett klassiskt dansställe i gult trävirke när jag först kom till Lund på 1950-talet. Det brann väl ner. Jag föreslår att det utlyses en arkitekttävling om ett nytt danspalats på denna plats. Det kan inte bli fulare än det är nu.
Lucifer

 

 

Bekämpa Värdlandsavtalet med Nato!

 

Med de små stegens politik håller Sverige på att anslutas till Nato. På Stadsbiblioteket förra torsdagen beskrev Ingela Mårtensson från Kvinnor för fred kortfattat hur Sveriges politik av alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig förändrats, tills man nu står inför att teckna ett värdlandsavtal med Nato.
   Det började med ”Partnerskap för fred” 1994. Tio år senare tillät en socialdemokratisk regering att Nato på prov skulle få hålla övningar i ”I snö, mörker och kyla” i norra Sverige. Den borgerliga regeringen permanentade detta 2008 utan debatt i riksdagen.
   I tolv år har nu Sverige deltagit i krig i Afghanistan och i Libyen, sedan 2013 som en del av Natos stridsstyrka (response force pool). Och 2014 beslöt regeringen utan publicering och debatt att förhandla med Nato om ett så kallat värdlandavtal. Endast vänsterpartiet var emot. Nu förbereds en proposition till riksdagen under våren 2016. Förslaget har varit ute på remiss, dock ej till Fredsrörelsen påpekade Ingela Mårtensson.
   Innan K-G Hammar fick ordet, visades en sju minuter lång film av Stina Oscarsson, som jag hoppas får stor spridning. Mycket enkelt och åskådligt illustrerades hur våra föreställningar om hot och fiender byggs upp och får oss att mot allt förnuft falla tillbaka i rustnings- och våldsspiraler.

K-G tog vid där filmen slutade.
Han erkände att vi står inför stora hot, men hävdade bestämt att på dem finns inga militära lösningar. Den militära kärnvapen-organisationen Nato är definitivt ingen lösning, och inget skydd för Sverige. Tvärt om innebär Nato-närvaro i Sverige ett drastiskt ökat hot.
   För att uppnå fred på lång sikt menar K-G, måste man väva en gemenskap mellan stater. Med Nato-anslutning av länderna i Östeuropa och militärbaser runt om, känner sig Ryssland trängt. Med annektering av Krim och agretionen i Ukraina föll Sverige tillbaka i ett smalt och fruktlöst militärt tänkande: Tio nya jas-plan och hundra man på Gotland. Vad som behövs är inte att göra Östersjön till ett Nato-innanhav utan istället mer kontakter och ekonomiskt utbyte över gränserna, för att långsiktigt bygga fred. Det går: nu är svårt att tänka sig krig mellan Tyskland och Frankrike.
   K-G undrade vart skräcken för kärnvapen tagit vägen. Vapnen är lika farliga nu som på åttiotalet, och nu talar inte ledarna om dem som avskräckning, utan faktiskt om möjligheten att använda dem. Hollande talar om att bekämpa IS med till alla buds stående medel och han har i intervjuer inte uteslutet kärnvapen. Kärnvapen i begränsad användning skulle inte bara förorsaka död och lidande i generationer utan också en klimatkollaps.
   En motor i den dödsbringande militaristiska spiralen är vapenindustrin. Det är för många som tjänar pengar på att fortsätter att tillverkas och säljas tillkonflikthärdar och sen spridas över värden. Sverige har länge levt i dubbelmoralen av att vara en av världens största vapenproducenter räknat i förhållande till invånarantal, och samtidigt framstå som fredsivrande biståndsgivare till den fattiga världen. Mycket snabbt nu har svensk politik förändrat den bilden. Nu både producerar vi och skramlar med vapnen.

 

Om värdlandsavtalet godkänns tar Sverige ett stort seg mot fullt medlemskap i den USA-dominerade militäralliansen Nato. Hjälp till att sprida argumentationen mot detta!
Ann Schlyter

 

 

Samme Bernard-Henri Lévy i Israel som i Sydsvenskan

Med förvåning konstaterade jag för ett par veckor sedan, att den franske filosofen Bernard-Henri Lévys krigsförklaring mot IS som publicerades i Sydsvenskan byggde på den nazistiske ideologen Carl Schmitts teser.
   I måndags upptäckte jag samma artikel i den israeliska tidningen Haaretz helgnummer i tidningsrummet i Lunds stadsbibliotek. Titeln var annorlunda – ”Varför Frankrike måste slåss för att försvara sig” – men texten var densamma.
   När jag började läsa var jag övertygad om att avsnittet om Carl Schmitt skulle vara struket, eftersom någon i redaktionen måste ha uppmärksammat Schmitts nazistiska förflutna.
   Men icke! Hänvisningen till de teser om krig som formulerats av Carl Schmitt, medlem i Tysklands nazistiska parti 1933 till 1945, stod oförändrad kvar.
Gunnar Stensson

---

VECKOBLADETUtgivet av SFVBBiL