>

Lund den 3 november 2015
En ny docka och en tavla med en blomma

Bild från Sydsvenskans film från avhysningen.
Reklamen om ett äkta trägolv från Tarkett,
som man får på köpet antingen man vill eller ej,
är nästan för hånfull för att vara sann.

Utanför den lilla parkeringsplatsen vid Åkerlunds och Rausings väg stod en rad bilar i torsdagens duggregn, bland dem en polisbuss. Boendet var i stort sett utrymt. Kvar fanns ett två bilar och en stor bärgningsbil som skulle forsla bort dem.
   Ett högljutt meningsutbyte pågick mellan en polis och ett medelålders par som var ägare till den ena bilen. Det var framför allt kvinnan som hördes. Hon var insvept i koftor och jackor för att hålla kylan borta. Till slut resignerade hon.
   Paret började tömma bilen. De la sina tillhörigheter på asfalten, bland annat några lakan och klädesplagg, som verkade nytvättade. Somligt var inpackat i kassar. Högen blev ganska stor. En tavla som föreställde blommor stod lutad mot en kasse. Överst låg en nyköpt docka.
   Deras bil lastades på bärgningsbilen som körde bort. Kvar på parkeringsplatsen stod paret vid sina ägodelar, tre-fyra journalister, fem-sex poliser och några åskådare, bland dem en pensionerad flöjtlärare från Heleneholmsskolan.
   En polis närmade sig från polisgruppen. Han visade sig vara en av mina elever från 1997. Trevlig.  Han hade deltagit i aktionen mot migranterna framför kommunhuset i Malmö kvällen innan och tidigare på morgonen här på parkeringen. Han var ganska trött. Vi pratade om gamla tider och kamraterna i klassen. Jag skrattade åt något minne. ”Vi får inte skratta”, sa han. ”Nån kan fotografera oss och utnyttja bilden.”
   Det medelålders paret stod vid sina ägodelar. Tavlan var lutad mot högen. Överst låg dockan.
Gunnar Stensson

 

 


En av miljardärerna!
Det finns 147 miljardärer i Sverige. Dubbelt så många som för tio år sedan. Tillsammans äger de 1 120 miljarder kronor, enligt Veckans Affärer. Då är ändå inte deras dolda tillgångar i skatteparadis medräknade.
   En av dem är Per Arwidsson, som äger tomten där det utrymda Sorgenfri-lägret låg. Nu vill han slippa betala kostnaden för insatsen.
   2007 avskaffades förmögenhetsskatten. Den privata äganderätten skulle skyddas. Och miljardärerna. Lagen skyddar de rika mot de fattiga.


 

 

 

Malmö den 3 november 2015

Bekämpa fattigdom
inte de fattiga
 

I hörnet av Nobelvägen och Industrigatan vid niotiden tränger några tankar sig fram i ett sorgset huvud. Varför sorgset? Bilden ovan ger svaret, detta är vad jag trott på så länge. Är det även vad arbetarrörelsen tror på idag? Denna dag tvivlar jag inte på det, jag svarar nej!
Läs mer »

 

 

Inför romernas avhysning

Jag satt omgiven av novembermorgonens mörker (lampan gjorde det svartare utanför fönstret) och läste Naomi Kleins Det här förändrar allt.
Plötsligt stötte jag på ett uttalande av Martin Luther King från 1967, året innan han mördades:
   ”När maskiner och datorer, vinstmotiv och egendomsrättigheter anses vara viktigare än människor kan den stora tripletten av rasism, extrem materialism och militarism inte övervinnas.” (s 543)
   Strax därefter dunsade Sydsvenskan ner genom brevspringan. Huvudledarens rubrik löd:
”Lagen ska gälla, lika för alla. Även tiggare.”
   Texten förtydligade: ”Skydd av den privata äganderätten är nödvändig för ett rättssamhälle. Att ockupera en fastighet, oavsett om den är privatägd eller ägs av stat och kommun, är olagligt.” SDS ledare 2/11.
   Sydsvenskan hade gjort sitt val. Egendoms-rättigheter var viktigare än människor.

Men tidningen är kluven. I onsdags protesterade Malin Krutmeijer i artikeln ”Minnet är kort”. På torsdagen skriver kulturredaktionens chef Rakel Chukri mer försiktigt: ”Även den som är för äganderätten kan ha invändningar mot hur evakueringen skötts.”
   Ledarredaktionen står på sig. Heidi Avellan: ”Romernas rättigheter är inte automatiskt samhällets skyldigheter.” Mantrat lyder: ”Lagen gäller lika för fattiga och rika.”
Gunnar Stensson

 

 

De borgerligas tilläggsbudget
Miljö- och kulturfientligt!

De borgerligas (inklusive FNL:s) förslag till så kallad tilläggsbudget har presenterats i dagspressen. (Detsamma gäller för övrigt samtliga förslag från partier och konstellationer). Det finns ingen större anledning att upprepa innehållet här. Dock kan det finnas skäl att understryka att de borgerligas förslag har en tydlig inriktning på att rusta ned inom områdena miljö, folkhälsa och kulturpolitik.

Exempel på detta är att de borgerliga vill mer än halvera det s k miljöanslaget. Detta anslag har funnits under en lång rad år i kommunen och ska nyttjas för nyskapande projekt inom miljö- och klimatområdet. Folkhälsoarbetet önskar de borgerliga se minskat till hälften av nuvarande redan låga nivå.
   De borgerliga vill också spara in på gatu- och parkskötseln, samt skära ner på planeringen för spårtrafik. Dessutom låtsas man tro att Konsthallen ska kunna leverera in 3 miljoner till kommunkassan, dvs det är i praktiken ett förslag om att ta inträde till Konsthallen.

För att få sitt förslag att gå ihop har de borgerliga lagt in 18 miljoner kronor i vad man kallar ”resultatförbättring”, utan att ange varifrån dessa slantar ska komma. Det handlar alltså om luftpengar.

Sannolikheten för att de borgerligas budget ska vinna majoritet i fullmäktige är stor, eftersom SD kan förväntas rösta på detta förslag i slutomgången. För att ytterligare locka SD till att göra detta har de fem borgerliga partierna lagt in ett förslag om uppdrag till kommunstyrelsen ”att utreda och redovisa kommunens totala kostnader för arbete med att hjälpa EU-migranter.” En kan förmoda att de borgerliga egentligen menar de utsatta och tiggande EU-medborgarna i kommunen, men beslutar fullmäktige så måste det givetvis tolkas bokstavligt och gälla kostnader för alla EU-medborgares rörelser över kommun-gränserna. Hur nu detta ska gå till …
Ulf N

 

 

Gunnar Stensson
Israels ambassadör anklagar svenska judar för antisemitism

Israels ambassadör Baruch Goldman är hysteriskt aktiv. För ett par veckor sedan (21/10) anklagade han i en stort uppslagen artikel i Sydsvenskan en solidaritetsdemonstration för Palestina i Malmö för antisemitism. Vi skrev om det i VB 29.
   Nu protesterar han mot att filmen Även de döda har namn ska visas som skolfilm i Hagabiografen i Göteborg den 5 november.
   Filmen handlar om barnläkaren Henry Ascher, en judisk aktivist som debatterat Palestinafrågan och rest med Ship to Gaza. Henry Aschers föräldrar mördades i Förintelsen. Detta är grunden för hans engagemang för mänskliga rättigheter
   I filmen kritiseras Israel. För ambassadör Baruch Goldman (och alla hans svenska ekon) är kritik mot Israel lika med antisemitism.
 


 

Israels ambassadör anklagar alltså den svenske juden Henry Ascher för antisemitism.
   Sådana anklagelser har blivit en tradition bland Israels ambassadörer. För något decennium gick en annan ambassadör bärsärkagång mot ett judiskt konstverk i Stockholm.

En av Henning Mankells sista handlingar i livet var att i en artikel i Göteborgsposten protestera mot ambassadörens tilltag att försöka förmå politikerna i Göteborg att stoppa filmvisningen.
   För oss är det viktigt att stödja judar som representerar judisk humanism och kultur och försvara dem såväl mot antisemiter som mot israeliska nationalister, vilkas utspel ofta gränsar till antisemitism. Till att börja med uppmanar vi Kino att åter visa den svensk-judiska filmen Även de döda har namn.
Gunnar Stensson
Läs mer »

Jag
har sett ett program i TV
om branden i Göteborg 1998.
Kvällen det hände
var jag på Uppsala stadsteater
med en grupp som skulle skriva
en revy. I vår bubbla
kunde vi missat
tredje världskriget.

Karin S

 

 

Lucifer
Udda nyheter i Lund

Nej, det saknas inte händelser värda att kommentera. Här är några:

De borgerliga i Lunds kommunfullmäktige. I torsdags för en vecka sedan ägnades två och en halv timme åt kritik av de försök de rödgrönrosa gjort att hantera tiggarnas boende. Av och till passade man på att även kommentera flyktingsituationen. De borgerliga ville väl markera distans till Sverigedemokraterna, men effekten blev den motsatta – SD:s agenda stod i centrum. De borgerliga har under sin tid vid makten i Lund inte lyft ett finger för att hantera problemet med tiggarnas bosättningar. När vänsterkoalitionen tar fram förslag öser borgarna på om hur felaktigt det är att socialnämnd m.fl. diskuterar och tar ställning och inte fullmäktige. Underförstått är att tiggarna är vänsterns problem. Vill de att vi ska sitta här och invänta att EU gör något? Vi kan förvisso inte lösa problemet, men vi kan visa elementär medmänsklighet. Är det bara vänstern som tänker så? Efter en sådan här kväll med sin underliggande ton av främlingsfientlighet, finns det ingen i Lunds borgerlighet som har skamkänslor?

Den antiborgerliga budgetkoalitionen spricker. Ja, då var gränsen nådd för vad V kunde stå ut med. Efter åtta år av borgerliga nerskärningar och ett år av folkpartibudget kunde man tänka sig att man försökte något annat. T.ex. vad gäller kvinnolönerna. För åtta år sen var det dåvarande vänsterstyret på god väg att göra något åt den systematiska lönediskrimineringen. Under det borgerliga styret har kvinnolönerna (läs undersköterskor, vårdbiträden) ytterligare halkat efter. V ville avsätta 10 miljoner i den nya budgeten till det, men det sa S nej till.
Läs mer »

 

 

Förändringar i Lunds styrande koalition

Lunds kommunfullmäktige beslutar om budget i juni månad för det kommande året. Det innebär att vissa korrigeringar med tanke på ändade omständigheter måste göras i slutet av året. Onsdag i denna vecka hade kommunstyrelsen att ta ställning till vad den skulle föreslå kommunfullmäktige att besluta i form av korrigeringar. Populärt, men felaktigt, kallas detta fullmäktigeärende för ”tilläggsbudget”. Formellt heter det i år ”Åtgärder för att få budget 2016 i balans” Oavsett hur en vill benämna det handlar det alltså inte om att det är en helt ny budget som ska beslutas.

Rubriken ovan är också rubriken på det gemensamma pressmeddelande som Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Feministiskt initiativ sände ut onsdag eftermiddag, sedan det stått klart att Vänsterpartiet hade för avsikt att lägga ett eget förslag till korrigeringar i den budget som kommunfullmäktige beslutat om i juni. Texten i pressmeddelandet återfinns i sin helhet nedan.

Till informationen i pressmeddelandet kan fogas att det skiljer summa 36 miljoner mellan S+MP-förslaget (Fi har inte förslags- och yrkanderätt i kommunstyrelsen) och V:s förslag. Kommunens totala driftbudget är drygt 5 700 miljoner kronor. Annorlunda uttryckt utgör differensen mellan de två förslagen ca 0,6 procent av kommunens budget. S+MP förslaget segrade i kommunstyrelsen, beroende på att SD la ner sin röst i den avgörande voteringen mellan de borgerligas förslag och S+MP-yrkandet. I slutvoteringen röstade V för det sistnämnda yrkandet. För en kommentar till de borgerligas tilläggsbudget – se annan plats i detta nummer av VB.
Ulf N
Läs pressmeddelandet »

 

 

20 år sedan Israels bosättare mördade freden

När jag skriver detta är det på dagen 20 år sedan Israels premiärminister Yitzhak Rabin mördades den 4 november 1995.
   Varför?  För att han ville fullfölja Oslo-avtalet om en tvåstatslösning. Det innebar att tiotusentals bosättare skulle evakueras från Västbanken före 1999.
   Först följande morgon hörde jag om mordet i radion. Kvart över sju tog jag 131:an till Malmö. Jag ägnade dagen åt att förklara händelsen för mina elever i Heleneholm.
   Mördaren hette Yigal Amin. Han företrädde bosättarrörelsen och hyllas idag som en hjälte. Bosättarna är patriotiska föredömen för Netanyahus nationalister.
   Men Yitzhak Rabin kände dem. Han kallade dem terrorister och en skam för varje vettig jude. Om de fick fortsätta skulle det leda till Israels undergång, sa han. De måste bort.
   Idag bor det fler bosättare än palestinier på Västbanken. De terroriserar palestinierna. Under de aktuella oroligheterna i Jerusalem hetsar de israelerna att be på Tempelberget.
   I helgen talade USA:s tidigare president Bill Clinton vid en minnesceremoni inför 20-årsdagen av mordet. Rabin gav sitt liv för att ni skulle få leva i fred, sa han.
   En tvåstatslösning är enda vägen till fred, sa Obama.
   Men det skiter Netanyahu i.
Gunnar Stensson

 

 

Vi hamnade på . . .

Moderna museet i Malmö och såg ”Världen i väven”. En utställning av Hannah Ryggens fantastiska bildvävar. Hannah föddes 1894 som Hannah Jönsson i Malmö men flyttade till Norge och blev småbrukarhustru när hon gifte sig med sin Hans. Hon var i princip självlärd som vävare. Hennes vävar är ofta tydligt politiska i sitt avståndstagande från våld och nazism. Hannes vävar är stora och kraftfulla och en av de större hänger i vankliga fall i regeringsbyggnaden i Oslo, men just nu i Malmö.
   Det var härligt att se en politisk utställning, en utställning av en konstnär med ett budskap.
   Om ni går dit så missa inte att sitta ner och titta på Carl Derkert gamla film (andra våningen och till höger) om Hannah och lyssna på hennes blandning av fin malmöitiska och norska när hon beskriver sina vävar. En kvinna med båda fötterna på jorden och trygg i sina uppfattningar.
Lars och Marianne
 

Bilden är Hannahs kommentar till Sveriges hållning till Norge under andra världskriget.
   Vi urskiljer Gustav V, Sven Hedin (med en örn) och längst upp till höger Torgny Segerstedt. I mitten det svenska lejonet som spyr upp ”svenske-suppen” som man i Norge kallade det svenska matstödet (om vi fattade det rätt).
   De svärdförsedda figurerna till höger skall vara Lundastudenter som försöker att välta Torgny Segerstedt.

 

 

Konsthallen igen

Svar till Lotte Möller

Efter mina rader om ointressant konst eller konst jag inte begriper på konsthallen kommer du med ett generöst erbjudande. Du vill gärna gå på utställningen och berätta för mig vad konstnären tänkt och velat uttrycka med sina installationer. Tack Lotte. Ring 0733-64 90 70 så bestämmer vi en tid.

   Du menar att jag är ute och cyklar när jag uttrycker mig kritiskt om konsthallens innehåll. Om jag inte tycker som du är jag ute och cyklar. Problemet är nog då att vi är många som är ute och cyklar. Hittills har jag bara mött cyklisterna. Ett annat problem är att jag som vanligt är hänvisad till en tryckt bok/katalog för att förstå konstnärens ambitioner och tankar. Efter att ha läst boken i min kammare kände jag mig inte speciellt mycket klokare.
   Så har det varit på många utställningar. Lätt obegripligt, enahanda, opedagogiskt, tomma ytor. Lunds konsthall är ett sorgebarn.

Bengt Hall

 

 

Järn-vägen vid bron är borta

Stålplåtarna försvann lika snabbt som de lades ut. Två pyloner som bar upp den nedlagda kraftledningen är nedmonterade och bortforslade. Den lilla biotopen under järnvägsbron är ödelagd. Runt det krossade äppleträdet ligger tillplattade äpplen i leran. En förman sa spontant: ”Jag tror vi får gräva ner järnvägen genom Lund. Hur ska det gå?”
Gunnar Stensson

 

 

Hittat på Twitter

Antingen borde
Gud omedelbart
lämna Mellanöstern
eller så borde han
omedelbart ge sig dit.
Jag vet inte längre vilket.
Göran Greider

I veckans nummer
Lördagsmusik
Kristallnatten
Röda Kapellets julkonsert
Lund den 3 november 2015:
En ny docka och en tavla med en blomma

av Gunnar Stensson

till sverigedemokraterna
av Göran Persson
Jag
av Karin S
Udda nyheter i Lund
av Lucifer
Förändringar i Lunds styrande koalition
av Ulf N
En av miljardärerna!
Malmö den 3 november 2015
av Göran Persson
20 år sedan Israels bosättare mördade freden
av Gunnar Stensson
Inför romernas avhysning
av Gunnar Stensson
Vi hamnade på . . .
av Lars och Marianne
Detta hade jag missat:
Sveriges statsminister besökte Raul Castro i New York

av Bertil Egerö
De borgerligas tilläggsbudget:
Miljö- och kulturfientligt!n

av Ulf N
Konsthallen igen
av Bengt Hall
Israels ambassadör anklagar svenska judar för antisemitism
av Gunnar Stensson
Hittat på Twitter
Järn-vägen vid bron är borta
av Gunnar Stensson
Popular Palestinian resistance against Israeli oppression enters its second mont
Redaktion
Göran Persson
Utskriftsvänlig form
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
 

 

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan
7 november kl 17

Jubilatekören

 

 

Kristallnatten

Demonstration mot fascism och rasism
Stortorget i Lund måndagen den 9 november 


Natten mellan 9-10/11 1938 mördades 400 tyska judar av nazister. 267 synagogor brändes ned och över 7 500 butiker vandaliserades.
Vi glömmer inte och förlåter inte - låt det inte hända igen
.
 

Vi lever i ett Sverige där rasismen blir allt mer utspridd och normaliserad. Utifrån din etnicitet tilldelas du olika förutsättningar och möjligheter i din vardag. På bostadsmarknaden och arbetsmarknaden får du sämre förutsättningar och mindre makt över ditt liv.
   Idag brinner flyktingboenden varje natt, regeringen sviker flyktingar med återinförandet av tillfälliga uppehållstillstånd samtidigt som murarna kring europa byggs allt högre och den rasistiska och fascistiska organiseringen på gatorna och i småstäderna gror.
   Rasism och fascism får aldrig stå oemotsagd, när den normaliseras och befästs måste vi bygga motståndet starkare. Vi vet att det är vår uppgift att bekämpa rasismen överallt, oavsett var den tar sig i uttryck, oavsett om den står i en talarstol eller på ett torg. Det är viktigt att vi går ihop och demonstrerar för människors lika värde och mot rasismen som skiljer människor från människor.
   Vi ses på stortorget 9/11 för att visa att antirasismen är starkare än dagens utveckling. Tal från Ung Vänster och Vänsterns Studenförbund, och insamling till vita båtarna.

 

 

Röda Kapellets julkonsert


 

Vi vill bara avslöja för er, i god tid, att årets upplaga av Röda Kapellets julkonsert i år äger rum fredagen den 18 december på sedvanlig plats (Magle konserthus) under sedvanliga former.

   Årets program är en konsertversion av Mikael Wiehes musikal "Dåliga mänskor" (komplett med blåsare och sångare).

 

 

Detta hade jag missat:
Sveriges statsminister besökte Raul Castro i New York


 

Den 26 september kom Stefan Löwen på besök till Kubas FN-ambassad i New York för att träffa Kubas president Raul Castro. Vem hade väntat sig det? Vad ska svenska medier säga om att ett av deras långvariga hatobjekt på detta sätt hedras av ett svenskt statsministerbesök?
Frågar sig mycket observanta Eva Björklund från Svensk-kubanska föreningen.
   Sverige följer USA i hälarna, brukar det sägas. Nu är det svårt för dem som valt ut Kuba bland alla diktaturer att tycka illa om. Kina, Vietnam, Saudiarabien – många stater anses tillräckligt rumsrena för att turismen, handeln, vapenexporten dit ska blomstra. Icke så Kuba. Förrän nu, när det inhemska trycket på Vita Huset att agera har lett till några handskakningar och vissa lättnader i kontakterna länder emellan.
   Inte bara kosmetik utan lättnader med faktiska konsekvenser: mer USA-dollar till familjerna hemma till stöd för privat företagsamhet, växande turistströmmar med alla de negativa följder massturismen alltid ger. Utländska investeringar på mycket goda villkor. Alltmer internetkommunikation med möjlighet för USA att påverka de unga.
   Men där är det stopp. Som Kubas utrikesminister nyligen sade i FNs generalförsamling: ”fakta visar, kristallklart, att den ekonomiska, kommersiella och finansiella blockaden mot Kuba är kvar i alla sina delar.” Trots att i år USAs nej till att avsluta sin illegala blockad stöttades av en enda stat, Israel.
   UD har tagit ett litet steg mot bättre bilaterala relationer med Kuba. Näringslivet lyssnar på de allt bättre relationerna mellan EU och Kuba, och vill delta. Våra borgerliga media har svårt att kliva ur de gamla skorna och börja granska det nya Kuba som växer fram, med ekonomiska reformer, en självklar position i Latinamerikas väg bort från USA-beroendet och – inte minst – ett allt mer målmedvetet sökande efter vägen till det icke-kapitalistiska samhälle där egna initiativ och egen kreativitet ger framgång.
   Finns denna tulipanaros? Det återstår att se. Än så länge lever utopin kvar i den politiska ledningen. Bland alla de unga som nu vuxit upp under svårförklarligt ogynnsamma villkor är det säkert få som delar utopin. Den som klarar att hänga med i de kubanska rapparnas kommentarer till läget ska finna stark kritik mot byråkrati och politik. Vilka alternativ de ser framför sig har ingen utforskat.
   Kuba lever i en spännande och dynamisk process fylld av motsättningar. Som alltid i en övergångstid där klassmotsättningarna ges nytt innehåll och utmaningarna saknar klara svar.
Bertil Egerö

 

 

Popular Palestinian resistance against Israeli oppression enters its second mont

Since the start of October, Palestinians have been taking part in mass popular resistance against Israeli settler colonialism and apartheid.
   On Saturday, tens of thousands of people joined a huge demonstration in al-Khalil (Hebron) and similarly large demonstrations took place in Jerusalem, Ramallah, Bethlehem and across Palestine. Palestinians continue to take mass action on an almost daily basis in cities, towns and villages throughout historic Palestine.
   This uprising is led by a generation of fearless young Palestinian Davids who are no longer intimidated by the brutality of the Israeli Goliath and who are asserting their right to self-determination and freedom. It comes as a response to the escalation of Israel’s criminal attacks on and ethnic cleansing of Palestinians.
   Israel’s repression of this ongoing uprising has been brutal. Israel has killed 74 Palestinians, mostly unarmed protesters and bystanders, including 15 children and a pregnant woman. More than 2,000 civilians have been shot with live and rubber coated bullets. More than 1,350 Palestinians have been arrested.

   See our full update for a selection of photos and updates about the ongoing popular resistance.