• Hem
• Senaste numret
• Arkiv
• Lämna material
• Kontakt
• Galleri Goja
• Manne i VB

Marschen genom institutionerna

Ulf Nymark blir ordförande i Miljö- och hälsoutskottet och Mats Olsson för Arbetsgivarutskottet. Mycket bra! Vi gratulerar dessa båda gamla medarbetare i Veckobladet och hoppas på fortsatta rapporter!

 

 

Vår kritik hörsammas

För ett par veckor sedan kritiserade vi bland andra USA och Kina som står för 45 procent av koldioxidutsläppen för deras vägran att delta i miljöarbetet. Idag kan vi konstatera att Barack Obama och Xi Jinping tagit intryck av kritiken. De har träffat en överenskommelse om att USA ska minska sina utsläpp med 25 procent till 2025 och att Kina ska upphöra att öka sina.

 

 

Veckans fråga:
Döv, dum och blind

I PS. (SDS 9/11) berättar Patrik Svensson om en tillställning i Lund på 90-talet då en grupp unga rappare och graffitimålare presenterade ett utbyte de haft med belgiska och brittiska ungdomar. De berättade om samarbetet, om vad de lärt sig, om sin kultur och sin konst.
   Längst fram satt en av kommunens mäktigaste borgerliga politiker, ett kommunalråd.
   Hon var den första att ta till orda ”Hiphop är i min mening en vålds- och drogkultur” sa hon. Som vore hon döv, dum och blind för precis allt som hon just fått höra.
   Vem var hon?

 

 

Ska Lund få en romsk vänort i Rumänien?

Lennart Eriksson från Örnsköldsvik berättade om sitt och kyrkans framgångsrika arbete för romerna i den lilla romska byn Slobocea i Rumänien vid det möte om EU-migranterna som Gertrud Anljung tagit initiativet till.
   Hans yviga och entusiastiska framställning fick många applåder men provocerade andra. En kvinna protesterade mot den delvis nedsättande bilden av romer – och fick också visst bifall.
   Lasse Lähn från Röda Korset redovisade organisationens relativa oförmåga att handskas med situationen, en oförmåga som kännetecknar också andra etablerade institutioner.
   Men Lennart Erikssons exempel inspirerade till ett förslag om att Lund skall skaffa sig en romsk vänort.
   I den vanmakt som råder är det ett bra förslag. En vänort skapar ett fokus för insatser som kan sprida sig. Andra kommuner kan följa exemplet. Det blir en punkt att bygga politiskt arbete kring.
   Men det löser inte problemen här och nu som blir allt akutare inför senhöst och vinter.
Gunnar Stensson

 

 

FNL i kommunfullmäktige:
Öka biltrafik i stadskärnan!

I det kommunala handlingsprogram som antispårvägspartiet FNL gick till val på skriver man en hel del om trafik i kommunen. Det handlar då om bussar, tåg, cyklar och – förstås – spårvagn. Märkligt nog säjs ingenting om vilken bilismpolitik man kommer att föra. Vid det nyvalda kommunfullmäktiges sammanträde i förra veckan fick ledamöterna och lundaborna en tydlig markering av vad FNL vill: man vill införa gratis parkering i stadskärnan, i första hand på Mårtenstorget.
   Gratis parkering på Mårtenstorget innebär att man styr över parkeringen från P-husen och Konsums takparkering och därmed ökar trycket på parkering på torget. Gratis parkering är detsamma som att uppmana bilisterna att ta bilen in till centrum. Det kommer att locka en mängd bilister till torget. Många kommer dit för att finna att det är fullbelag och kommer därför att söka sig vidare efter parkeringsplats. Gratis parkering innebär alltså att biltrafiken ökar dels genom att fler väljer att ta bilen in till centrum, dels genom mera s k söktrafik (dvs letandet efter parkeringsplats).
   FNL står för en ”mera nyanserad” syn på bilismen, framhöll FNLs talesperson Jan Annerstedt. Med andra ord är för FNL en ”mera nyanserad” bilismpolitik detsamma som att öka biltrafiken till och i stadskärnan.
   I övrigt deklarerade Annerstedt att FNL är stolta över samverkansavtalet med de fyra borgerliga partierna i den s k alliansen. Huruvida FNL-arna också är stolta över att ha släppt fram Sverigeetnokraterna som vågmästare i fullmäktige och kommunstyrelsen framgick inte av Annerstedts anförande.
Ulf N

 

 

Syftet med marknadspartiernas vårdvalsreform

Ni minns nog hur de borgerliga partierna med Folkpartiet i spetsen drev igenom LOV, Lagen om valfrihet, i Lunds kommunfullmäktige för tre år sen.
   Det är viktigt att veta vad ordet valfrihet betyder i praktiken när marknadspartierna = Alliansen använder det. Riksrevisionen har gav oss facit i tisdags (11/10).

Det fria vårdvalet betyder att 1700 allvarligt sjuka skåningar inte fick den vård de behövde.
   Hur många dog?
Det fria vårdvalet betyder att 47 000 rika okynnesbesökare med lindriga eller självläkande symptom trängde sig före i vårdköerna.
Det fria vårdvalet betyder att nya vårdcentraler har etablerats där invånarna har högre medelinkomster, är bättre utbildade och yngre än 70 år.
Det fria vårdvalet betyder att vårdcentraler i områden med äldre och sjukare invånare läggs ner.
Det fria vårdvalet försvaras av de fyra marknadspartierna M,FP, C och KD därför att det har fått precis de effekter som de eftersträvade.
   Ni har säkert hört dem i radio och tv. De hoppas att de rika okynnesbesökare som gynnas av
Det fria vårdvalet ska försvara sina nyvunna privilegier genom att ge marknadspartierna sitt stöd.
   Vi måste bekämpa Marknadspartierna inom vård, skola och omsorg! De demokratiska partierna S, V, MP och F! måste ta fajten för skolbarnen, de äldre, de sjuka och de medellösa!
Gunnar Stensson

 

 

Veckans cykelhinder

Blockering av cykelbana mitt emot Spyken. Observera att arbetsfordonet står parkerat, ingen verksamhet pågår. Tror någon att föraren av fordonet också skulle kunna ha ställt fordonet så att det spärrat  bilkörbanan på Dalbyvägen?
 

Här, på Lilla Fiskaregatan, har kommunens egen Markentreprenad trott att såväl kärra som rör är att betrakta som cyklar.

 

 

Bertil Egerö
Brzezinski: "Javisst, CIA ingrep i Afghanistan före ryssarna”

Vår nya regering tar över Alliansens Afghanistanpolitik med hull och hår. Nu har försvarsminister Peter Hultqvist meddelat att han vill fortsätta Carl Bildts NATO-orienterade politik gentemot Afghanistan. Det är också UDs linje. Den 6 november lade regeringen en proposition till riksdagen om svenskt deltagande i vad som kallas NATOs utbildnings- och rådgivningsinsats (RSM) i Afghanistan. Vi kommer alltså att för obestämd tid framåt kunna bevittna en fortsatt militär närvaro i detta land, med svensk militär som del av NATO. Har vi gått in i den fälla USA en gång gillrade för Sovjet och för tretton (13) år sedan själv landade i – att föra krig i Afghanistan?
   USAs roll i att Sovjet drogs in i ett krig i Afghanistan är återigen bekräftad. Ett krig som via CIA’s aktiva stöd ledde till en jihad mot Sovjet, en militant islamistisk rörelse som i sin tur blev fröet till den al Queda USA fann anledning att öppna två fullskaliga krig mot – i Afghanistan och i Irak. Krig som nu bidragit till en växande och alltmer extrem motreaktion: IS.
   Den förre säkerhetsrådgivaren till president Carter, Zbigniew Brzezinski berättar i en intervju i Nouvel Observateur den 11 november att USA ville locka in Sovjet i detta krig för att därmed försvaga Sovjetstaten i det kalla krigets militära kapprustning. Föreningen Afghanistansolidaritet har publicerat intervjun:
Läs mer »

Rapport från regionen

Vänsterpartiet fick 2 nya mandat i regionen, bägge tack vare valframgången i Malmö. Det innebär att vi nu har 8 mandat (av 150) Socialdemokraterna och miljöpartiet skall försöka styra tillsammans och vi sitter som vanligt i opposition. Det mesta är fortfarande oklart men tyder på att 15-nämnder kommer att bildas. Vi har endast fått 1 ersättarplats i varje nämnd utom i revisionen där vi har en ordinarie. Även platsen i regionstyrelsen är en ersättarplats som Sara Svensson, ny gruppledare från Malmö, besitter.
   Den ekonomiska situationen i regionen är bättre än förväntat p.g.a. högre skatteintäkter och AFA-pengar. Detta är ju pengar som "blivit över" p.g.a. att sociala försäkringar som arbetslöshets och sjukersättningar monterats ner.
Dock går sjukvården med stora minus. Den är ju nu uppdelad i tre förvaltningar där särskilt Sund d.v.s. Sjukhusen i västra Skåne drar över med ca 160 miljoner. Chefen blev nyligen uppsagd.
Även Sus, universitetssjukhusen i Malmö och Lund och vårdcentralerna i området, går minus liksom sjukhus och vårdcentraler inom förvaltningen i östra delarna, Kryh.
    Ändå är det så att 180 vårdplatser står tomma varav 110 på Sus. Detta p.g.a. att det nu inte går att rekrytera personal och då särskilt sjuksköterskor. Den 28 oktober var det dialogmöte i aulan i Lund. Då talade man öppet om krisen. Om personal som flyr. Inte ens med inhyrd sådan från bemanningsföretag klarar man situationen. Då har man ändå vänt sig till Orange, ett bemanningsföretag som tidigare varit svartlistat då kollektivavtal ej fanns. Nu står 180 vårdplatser tomma i en situation där vårdplatsbristen är skriande.
   Olika strategier diskuterades som tillfälligt lönelyft för de med tyngst patienter. Men hur skall detta bedömas? De flesta har en tung arbetsbörda i vården dess dagar. Det handlar inte heller längre bara om löner utan om arbetsmiljö som är så undermålig att sköterskorna flyr. Uppgivenheten, misstron har befästs. Utlysta tjänster på Sus har 0 sökande. I Malmö har nyligen 20 sköterskor på akuten sagt upp sig. Så har region Skåne vårdat sin viktigaste resurs; personalen.
   Från Lund skall operationer fördelas till andra sjukhus. Inom urologin är det 8 månaders väntetid.
   Detta framkommer inte i regionens delårsrapport som föredrogs inför första fullmäktigemötet den 3 november. Där betonas att det finns lika många anställda i vården som tidigare.
   Funderingar på denna gåta återkommer jag gärna kring.
Saima al Fahoum

 

 

Bertil Egerö 
Vårt förhållande till Eritrea kräver nytänkande

I år är det tretton år sedan den eritreanska regimen fängslade flera eritreaner i ledande positioner och många arbetare i media. Bland de senare fanns en eritreasvensk, Dawit Isaak. Han hade återvänt till sitt land för att delta i bygget av det fria Eritrea. När hans tidning publicerade ett offentligt brev som ifrågasatte presidentens politik blev journalisterna fängslade. Sedan dess lever alla utan rättegång, utan kontakt med omvärlden – om de fortfarande är i livet.
   I tretton år har den svenska regeringen, svenska media och vänner till Dawit Isaaks familj gjort otaliga försök att påverka den eritreanska regeringen att släppa Isaak eller ställa honom inför rätta. Inget har hänt. Senast i slutet av oktober, den dag han skulle fylla femtio år, upprepades kraven på att Sverige skulle på något sätt se till att han blev fri igen. Troligen händer inget nu heller.
   Det största försöket i offentligheten gjordes genom ett stort mediedrev 2009, genom alla de stora tidningarna, Ulrika Messing, då ordförande i Publicistklubben, deltog med stort engagemang. UD gav sitt traditionella besked: ”tyst diplomati” – om vilken vi vet mycket litet utom att den förblivit resultatlös.
   Varför händer inget? Var sitter problemet? Journalisten Donald Boström är kanske den som är bäst informerad. Han har personligen intervjuat president Isayas Afewerki (kolla) och har kontinuerlig kontakt med viktiga personer i regeringen. I en intervju i ETC gav han oss en del att tänka på. Intervjun publicerades den 23 april, och återges nedan.

Läs mer »

 

 

Förintelsen och sveket

Pawel Pawlikowski, Ida, film, visas på Kino.
 

Patrick Modiano, Lilla Smycket, roman, Elisabeth Graste förlag 2014

Jag råkade se filmen Ida en av de dagar då jag höll på att läsa Modianos roman Lilla smycket. Det var en slump som kom mig att inse att de båda huvudpersonerna levde samtidigt och att de två konstverken är besläktade på många sätt.
   Ida i filmen och Therèse i Modianos roman är båda födda vid tiden omkring andra världskrigets utbrott och offer för dess konsekvenser. Deras livsöden har trots stora kontraster många paralleller. De representerar den generation som föddes under kriget.

Anna (Ida) växer upp i ett nunnekloster i Polen på 1940- och 50-talet. Innan hon ska avlägga sina klosterlöften skickas hon ut för att träffa Wanda, hennes enda levande släkting, en syster till hennes mor.
   Wanda, överlevande jude, motståndskvinna, kommunist och efter befrielsen från ockupationen sträng statsåklagare, blir hennes vägvisare i efterkrigs-Polen. Av Wanda får hon veta att hennes riktiga namn är Ida, att föräldrarna var judar och att de, liksom hennes kusin, Wandas son, mördades under den tyska ockupationen, medan Ida av en slump skonades och skickades till klostret som fosterbarn. De båda kvinnorna uppsöker förövaren och tvingar honom att gräva upp offrens kvarlevor. De för dem sedan till en förvildad judisk begravningsplats.
   (Jag upptäckte en sådan utanför Strasbourg i samband med den resa som Gunnar Sandin initierade för något decennium sedan.)

Lilla Smycket, som hon kallades i sjuårsåldern i samband med en filminspelning, heter egentligen Therèse. Hon är arton, eller möjligen 19 år. Det enda hon vet med säkerhet om sin bakgrund är det som står i hennes födelsebevis: att hon föddes i ett litet hotell i Paris och att hennes mor hette Suzanne Cardères och var född 1917.
   Ensam i Paris på 1950-talet drar hon sig fram på tillfälliga jobb som servitris, expedit och barnvakt medan söker hon sanningen om moderns svek och tragiska liv och sina egna traumatiska barndomsupplevelser.

Idas liv berättas i svartvita, oerhört informationsmättade bilder, med få ord. Hennes ansikte speglar känslorna när insikten om den egna identiteten långsamt klarnar för henne. Wanda avslutar sitt liv men Ida har kraften att inleda sitt. Filmen är rak och lätt att förstå, men stannar länge i medvetandet och avger först så småningom sina många innebörder.

Lilla Smycket är en roman i jagform. Therèse berättar med enkla ord och korta meningar. Det är en sorts inre monolog, eller dagbok, under en kris som pågår några höstmånader, kanske 1954.
   Det stora sveket drabbade henne när hon var sju år. Moderns förhoppningar hade krossats i samband med att den tyska ockupationen upphörde. Hon fick det nedsättande öknamnet La Boche, tyskan. Sedan övergav hon Lilla Smycket och försvann.
   Somliga minnen försöker Therèse undertrycka, men de återkommer i hennes mardrömmar. Mycket har hon bara dunkla föreställningar om. Texten redovisar hennes gissningar, drömmar och minnesfragment under metro-resorna i ett höstmörkt Paris.
   Jag har ägnat timmar åt att försöka förstå vad som verkligen hände henne. Det blir t ex aldrig klart om modern faktiskt lever i en förort till Paris eller om hon i 12 år varit död. Therèse vill inte veta. Hon söker två saker: en fast punkt i sitt liv och kontakt med andra människor.

Historien angår oss. I dagarna utkommer ”Vi i Jedwabne” av Anna Bikont, boken om hur polska bybor mördade sina grannar 1941, på Idas tid. Den redovisas i flera viktiga media.
   Också historien om det moraliska förfallet, sveken och fattigdomen i det ockuperade Paris på Lilla Smyckets tid finns det många viktiga vittnesbörd om.
   Krigsgenerationens kvinnor, Wanda och Suzanne, förlorar sina liv. De som tillhör nästa generation, Ida och Therèse, lever vidare. Nu är de ungefär 75 år.

Ida och Therese är inte bara personer ur historien, drabbade av en gången tids ondska. Deras motsvarigheter finns nu, runt omkring oss. I Europa, i Sverige, i Lund. Inte bara som flyktingar eller tiggare med dramatiska och tragiska upplevelser bakom sig och en vardag utan hopp, utan också som till synes vanliga barn och ungdomar.
   Filmen visas på Kino några dagar till. Boken kan man läsa när som helst. Den är en liten billig pocket på 127 sidor.
Gunnar Stensson
 

 

Musiksaga – för barn i förskoleåldern

”Giraffiolen, Röda Ukelelen och Lilla D”
Måndagen 17 november kl. 10.00 i Helgeandsgården
Samarrangemang mellan Limus och Helgeands församling
Berättare: Gertrud Fors
Musikalisk ledning:Gabriele Katthän

 

 

Antirasistiska filmdagar i Malmö

Program för allmänheten

Nu är programmet för allmänheten klart. 

Vi visar film på Babel i samarbete med Doc Lounge tisdag den 18 november. På Inkonst är det ARF visningar torsdag till lördag, 20-22 november. I samarbete med Gatans Bio visar vi film för ungdomar, och på FilmCentrum Syd bjuder vi in till work in progress.

   I år har ARF ett samarbete med Salaam Film & Dialog (Dk), och Film fra Sor (No): Re:view Norden. Vi samarbetar kring nordiska filmer med fokus på perspektiv på den moderna Norden.
Hela programmet »

 

 

EU-representant på besök i Palestina: Palestinierna och världen har inte råd med ett fjärde krig mot Gaza

EU:s nyligen utnämnda Högste representant för utrikesfrågor, Federica Mogherini, besökte i veckan Ramallah och Jerusalem. Mogherini, som efterträder Catherine Ashton, träffade palestiniernas president Mahmoud Abbas i Ramallah, Västbanken, och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Jerusalem. Ett besök i Gaza city var inplanerat men ställdes in till följd av interna stridigheter i området, då Fatah-företrädare skall ha utsatts för attentat. Mogherini poängterade under veckan att hon vill se att en palestinsk stat upprättas innan hennes mandatperiod löper ut om fem år: "Vi behöver en palestinsk stat - detta är det slutliga målet och EU:s inställning". Hon kallade de nya olagliga judiska bosättningarna på Västbanken och östra Jerusalem "ett hinder" för en framförhandlad fred och uttalade sin ambition om att EU, nu när de USA-ledda förhandlingarna har brutit samman, intar en mer framträdande politisk roll i Israel/Palestina-konflikten än tidigare och förhindrar nya väpnade stridigheter
   "Det är inte bara Gazas folk som inte har råd med ett fjärde krig utan hela världen".
   EU är idag den största bist åndsgivaren till den Palestinska myndigheten på Västbanken och Mogherini betonade att hon inte vill att EU:s roll reduceras till att betala för förödelsen till följd av väpnade stridigheter:
   "Du kan inte vara utbetalare utan att vara en politisk spelare. Detta är inte hållbart."

 

 

Tjuvarnas marknad

Gymnasiemässa i Arenan 14-15 november
Med det fria skolvalet vidgades gapet mellan barn till högutbildade föräldrar och barn till lågutbildade, enligt Skolinspektionen. Med det fria valet kom också gymnasiemässan. Det blev nödvändigt att spendera en stor del av skolpengen på PR. Att framhålla fördelar och dölja eller avstå från att nämna brister.
   De flesta som medverkar är inte alls några tjuvar utan lärare och elever som vill presentera sin egen skola – och på det sättet trygga sin egen framtid.
   Men börsbolag som EQT, en av de skattesmitare som avslöjades i förra veckans stora finansskandal där Luxemburg avslöjades som spindeln i nätet, står bakom flera av skolbolagen. EQT är till exempel ägare till Academedia, Sveriges största friskolekoncern med 50 00 elever. EQT gör stora vinster genom att plocka ut många skolpengar ur bland annat Lund och placera dem i skatteparadis i Luxemburg.

Också Lunds stora kommunala gymnasieskolor är representerade på mässan. Att välja något av dem är det friaste valet som skapar den friaste framtiden.
   Ett gymnasium som Polhem innehåller tjogtals valalternativ. Språkliga, naturvetenskapliga, humanistiska, estetiska, yrkes- och idrottsalternativ.
   Där finns alla slags elever med alla slags intressen
   Där finns flera kompetenta lärare i alla ämnen. Det borgar för en allmän kompetenshöjning. Många bra lärare i många ämnen på samma skola höjer den intellektuella nivån. Ett stort gymnasium är i själva verket ett litet universitet.
   I ett stort gymnasium kan man också den egna ramen justera elevers felval.
   Det är annat det än att hamna på ett litet specialiserat gymnasium med okvalificerade lärare, otillräcklig utrustning och osäker ekonomi (pengarna rinner ju hela tiden bort till exempelvis Luxemburg).
   Gå gärna till Gymnasiemässan och studera den nya skolmarknaden och de oändligt många glansiga broschyrerna som bekostats med skolpeng och skattemedel.
Gunnar Stensson

 

 

ji
Lund efter Lund

När man erfar aggressiva andan hos v-folk å poster, vem nu ½ k-råd etc - kring lyx-trikken undrar man än mer över förslagets förhistoria. Samt varför stan anses stå och falla med idiotin och partigemenskapen kring, jämte det forcerade och uppbådet av hjälpredor, samt kontakterna med region och riksnivå i syfte trumfa genom. Är det kronan på ruin-verket sen Lund så grundligt förstörts med i stort sett all förändring sista 10 åren eller så? Nå, rondell-utsmyckningen vid Polhem, på nära väster med etwa hopp- och livgivande för alla säsonger, inte minst de vintertida, blåskimrande änglarna och så lekfulla träkonstruktionerna med scener och sittgrupper mm i trädgården bak Biblioteket, en gång ett av Lunds många försvunna caféer - är få och småskaliga ljusglimtar i ett till synes oavbrutet pågående, självdestruktivt kommunalverke.

Läs mer »

---

VECKOBLADETUtgivet av SFVBBiL