Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Lucifer
Kreativ förstörelse på Ideon
Allt som är fast förflyktigas, som det heter hos Marx och visst kan man komma att se Astra Zenecas nedläggning i Lund som ännu ett exempel på kapitalismens välsignade kreativa förstörelse. Pharmacia i Uppsala köptes upp av det amerikanska Upjohn, vilket visade sig vara ett katastrofalt misstag – ett toppföretag skulle nu underordnas ett företag med lite enkla patentmediciner. Pharmaciadelen styckades då upp och såldes i omgångar till höger och vänster och i dag har de resulterande mindre företagen fler anställda än någonsin det ursprungliga. Den allmänna förhoppningen i Lund tycks vara att det ska gå så här också.
Tja, det gör det kanske. Också i det här fallet var samgåendet med Zeneca en historia som i först hand var motiverad av ledningens och Wallenbergs allmänna lust att få ut fräscha pengar i en internationellt gångbar aktie. Men om detta är det tyst. Jag häpnar över fackets allmänna medgörlighet och vilja att ställa upp på Londonledningens beslut. Men rent faktiskt har facket ingen möjlighet att sitta med i de centrala besluten. Så är det med globaliseringen, Astra Zeneca är ett brittiskt företag och där får inte facket vara med. Fackets styrelserepresentant hade som kommentar att hon var glad över att i varje fall AZ i Mölndal skulle få leva vidare. I blygsammaste laget kan man tycka.
Spåren förskräcker
VB har tidigare återgett några av de krönikor som Stig Henriksson i v-Fagersta skriver för VLT. Hans senaste krönika, om det järnvägselände som regering och riksdag försöker skylla på vintern förtjänar att återges även på VB:s sydliga breddgrader detta kylslagna år.
Rubriken syftar inte på skidtävlingarna i Vancouver eller helgens Vasalopp utan på de problem med framförallt spårbunden trafik som många fått erfara djupt in på den frusna kroppen.
SJ och Banverket är var mans niding, regeringen är missnöjd och militären ska mobiliseras. I alla fall de rester som finns kvar. Men ovädret var faktiskt inte orsaken till problemen och inte heller är det SJ som är skyldigt till vädret.
Snarare borde detta vara det slutgiltiga kvittot för hur illa det går när ett sammanhållet system som järnvägen systematiskt bryts ner, kommersialiserats och förses med orimliga avkastningskrav.
Tanken var att få maximal effektivitet genom att stycka upp och konkurrensutsätta.
Så vi fick ett bolag för spåren, ett annat för själva tågen, ett tredje för fastigheterna, ett fjärde för godstrafiken. Var och en ska tjäna ihop till sina egna kostnader och utsättas för konkurrens. Nu skyller alla på någon annan vilket underlättas när underhållet styckas upp i smådelar och säljs ut till lägstbjudande.
SJ har i vårt glesbefolkade, avlånga land bland de högsta avkastningskraven av Europas alla tågbolag. Sveriges riksdag har med stöd av alla partier utom ett, som min blygsamhet förbjuder mig att nämna vid namn, beslutat att SJ ska avkasta hela 13%.
Resultatet av detta blev att det t ex idag finns kanske en tredjedel av de 30 snöplogningslok som fanns innan järnvägstrafiken blev en lekstuga för avreglering och konkurrensutsättning.
Vi har nu 1500 färre järnvägstekniker som arbetar med att förnya och underhålla järnvägarna, antalet avisningslokaler har minskat drastiskt. Avkastningskravet tvingar SJ att i normalläge pressa utnyttjandet av vagnar maximalt och skära ner personal till minimigränser. Det är därför kaos uppstår när sk ”sällanhändelser” som snörika och kalla vintrar kommer. Detta har gjorts trots att alla vet att vårt land, som ju är en utväxt på den sibiriska halvön, med ojämna mellanrum drabbas av vinterväder.
Men de verkligt ansvariga, regering och riksdag, är upprörda över att det inte fungerar. Eftersom medicinen med avkastningskrav, uppstyckning och konkurrensutsättning gett detta resultat är nu svaret - en total avreglering. Kära medresenär; många frusna timmar på perronger och utkylda, stillastående tåg ligger framför oss – ta fram skidorna!
Stig Henriksson
"Det enda sättet att hinna med ett tåg är att missa det föregående"
G K Chesterton
Gå ur monarkin!
Konstnären Carl Johan De Geer, republikan, konstnär och filmare (och med rötter i den skånska adeln) har formgivit ett utträdesbrev där innehavaren kan uttrycka sin personliga önskan att lämna monarkin.
Om inte monarkin lämnar medborgarna så får väl medborgarna lämna monarkin och med ett republikanskt utträdesbrev på väggen kan man åtminstone göra sitt eget hem till en republikansk frizon, säger Carl Johan De Geer.
Det tjusiga utträdesbrevet kan laddas ner på http://www.repf.se/ga-ur. Skriv ut det, signera, rama in och du har åtminstone ditt hem befriat från monarkin!
Bengt Hall
Hebron - 6 aktuella notiser ur 3500 års historia
1. ”Abraham flyttar till Hebron”. Gud ger honom följande löfte: ”Se, från den plats där du står, mot norr och söder och öster och väster. Ty hela det land som du ser skall jag ge dig och din säd för evig tid.” (1 Mosebok, 13).
2. I Hebron begravs de tre patriarkerna Abraham, Isak och Jakob. Också profeten Muhammed räknar Abraham som sin stamfader.
3. Den USA-födde bosättaren Baruch Goldstein stövlar den 25/3 1994 in i den 700-åriga al Ibrahimi-moskén i Hebron. Den är fylld av muslimer som firar minnet av profeten Muhammeds födelse. Baruch Goldstein kastar handgranater och mördar med sitt automatvapen 29 av dem. Hundratals såras. Goldstein sitter sedan dess i fängelse, men många bosättare vill ha honom frigiven.
4. Måndagen den 22/2 2010 utfärdar premiärminister Netanyahu ett påbud. Patriarkernas grav ska bevaras som en del av Israels nationella arv. Följande torsdag demonstrerar 300 muslimer och 30 israeler i Hebron mot påbudet. Demonstranterna uttrycker också sorg över massmordet i Al Ibrahimi-moskén 16 år tidigare. (Haaretz 26/2)
5. En grupp ortodoxa judar i Hebron firar Purimfesten, beskyddade av ett långt större antal israelisk polis och militär. Festen bevarar minnet av hur perserkungens judiska drottning Ester avslöjade en komplott för att utrota judarna. Tack vare hennes ingripande fick judarna kungens tillstånd att dräpa sina fiender i Persien. ”De dräpte 75000 av dessa sina motståndare.” (Esters bok).
6. Hebron besöks i mars 2010 av deltagarna i en studiecirkel om Mellanöstern-konflikten,
arrangerad av Demokratisk vänster.
Gunnar Stensson
Pressgrannar
Johan Lönnroths hat trick
”Johan Lönnroth, docent i nationalekonomi och en gång riksdagsman för Vänsterpartiet, virkade i riksdagen och lyckades på en gång spränga könsvallen och mota bort föraktet för händernas arbete och uppfattningen att den som handarbetar inte respekterar dem omkring sig.”
Heidi Avellan, Sydsvenskan 27/2
Kritisk kortslutning i Sydsvenskan.
Per Svensson kritiserade i Sydsvenskan Susanna Alakoskis roman ”Håpas du trifs bra i fengelset”. I den negativa recensionen skrev han bland annat ”litteratur som vill det goda är inte alltid bra litteratur”.
Magnus Svensson kommenterar detta i Aftonbladet (3/3).”Det är symptom på en gammal myt som ofta mobiliserats för att svartmåla arbetarlitteraturen, nämligen att politisk radikalism är litteraturens nemesis.” – ”Att vissa kritiker uppfattar Alakoskis försök till estetisk förnyelse som ett brott med det estetiska visar att dagens litteraturkritik i såväl estetiskt som politiskt avseende är långt mindre radikal än samtidslitteraturen och detta riskerar att leda till kritisk kortslutning.”
Gunnar Stensson