Finn Hagberg har avlidit
Biblioteksföreståndare Finn Hagberg
tillsammans med låntagare.
Lunds stadsbibliotek filial Norra Fäladen 1987
Fotograf: Ingemar D Kristiansen
Finn blev 86 år gammal och använde sina år på ett mycket mångsidigt sätt. Han utbildade sig till bibliotekarie och jobbade som sådan gärna med barn. Under många år var han föreståndare för filialen på Norra Fäladen som då var Lunds barn och invandrartätaste bostadsområde.
Förutom att många kände Finn från biblioteket så var han mycket verksam inom den lundensiska vänstern och dess många internationella solidaritetsrörelser. Han var drivande i Greklandskommitén som bildades efter juntans kupp och sedan framöver i många olika solidaritetsgrupper.
Hans olika aktiviteter inom partipolitiken försökte jag sammanfatta lite kort när Finn fyllde 80 så jag tillåter mig att citera mig själv där.
”Att sätta en etikett på en människa är aldrig lätt, att sätta någon på Finn är omöjligt. Vänstern i Lund, och inte bara vänstern, har känt honom i så många skepnader.
I VB har han varit en synnerligen flitig skribent och redaktör under många år. Under hans mest partiaktiva år hade dåvarande VPK en idrottsförening. Under de år då VPK helst blickade mot Moskva om man nu var tvungen att se utanför landet så lärde Finn ut Mao Tse Tung gymnastik (och en del annat från samma land). Om du gick med i någon av de många solidaritetsrörelser som fanns i Lund på 70- och 80 talet så var chansen stor att en av de första du lärde känna där var Finn.
Otaliga, både gammal- och nyvuxna om man kan säga så kommer ihåg hans hiskeliga (fast ganska ömsinta) spökhistorier från Lönsboda skogarna, undrar om det bara är jag som fortfarande är lite rädd för ”hallongumman”. På 90-talet när min son var i sin mest badlystna ålder så hette hans simhoppslärare Finn. Så här kunde jag hålla på tills jag fyllt VB:s gamla spaltutrymme, det nya elektroniska är ju som bekant oändligt. Tur, för nu kom jag ju på en sak till som måste vara med. Har du hört Röda Kapellet? Ja då har du ofta hört Finn.”
Det är många som har ljusa minnen av Finn så saknaden är stor.
Göran Persson
Bild från Finns 80-års firande
Medan Rysslands krig i Ukraina upptar oss
Den israeliska högsta domstolens beslut att ödelägga åtta palestinska byar i området mellan Jordan och Medelhavet är nu genomfört.
Gideon Levy och Alex Levath ger i Haaretz en upprörande skildring av fördrivningen av palestinska människor och ödeläggelsen av urgammal palestinsk kultur i en lång artikel med titeln ”Devastation, courtesy of the High Court”.
En palestinsk kvinna har skjutits av israelisk militär.
Det är fortfarande möjligt att kritisera den rasistiska apartheidpolitiken i Israel, men landet glider allt längre i auktoritär och nationalistisk riktning.
Ständigt dessa kurder
Syrian Kurds 'drive Islamic State out of Kobane'
PKK åter ett problem i svensk politik. KKP, PYG, YPG. Palme-utredningen. 1986. Terrorklassat 1984. Hans Holmér. Turkiet sabbade. Påstådda uppgifter. Erik Magnusson: Erdogan underkänner förhandlingen.
Gunnar Stensson
Svensk skola var en gång en av världens bästa...
Tack vare grundskolereformen blev svensk skola en av världens bästa. Nästan ingenstans var eleverna så kunniga, lärarna så välutbildade och alla skolor så välutrustade som i Sverige. Skolan var jämlik. Alla hade tillgång till läromedel och skolbibliotek. Även den fattigaste kommun hade samma standard som den rikaste. Staten hade ansvaret och bestämde lärarlönerna.
Den viktiga övergången från mellanstadium till högstadium kunde gå till så här: En dag strax före sommarlovet kom elevernas blivande klassföreståndaren i högstadiet på besök i mellanstadiet för att lära känna klassen. Han pratade med eleverna och deras lärare. När höstterminen började var de väl förberedda. De behöll sedan samma klassföreståndare genom hela högstadiet.
Gymnasiet låg i samma byggnad som högstadiet och klassföreståndaren har en del av sin tjänst förlagd dit. Nu blir han klassföreståndare i gymnasiet. Alla hans tidigare elever hamnar inte i den klassen, men även de flesta som väljer andra studieinriktningar har honom som ämneslärare. När eleverna tar studenten tre år senare har de haft kontakt med samma lärare i sex år. Det känns lite sorgligt att skiljas.
Läs mer »
Träden
Man sa att det stora grå
parkeringshuset
utanför mitt köksfönster
kunde spricka av
trädens rötter.
Träden fick stå kvar över sommaren
De försvarade sina liv
med sin grönska
Jag fridlyste dem
Vi var i förbund
de späda träden och jag.
Sakmänniskorna
ville skydda
plåten och betongen
Träden grävdes upp av
stora maskiner.
Men mitt förbund kvarstår
och nya träd växer
varje år.
Karin S.
Dags igen för kamp mot överexploatering
Nu är det dags igen för ett förtätningsprojekt i centrum av Lund. Det gäller kvarteret Färgaren där EPA/Tempo/Åhlens-huset ligger.
Byggnaden är ingen arkitektonisk pärla, även om fasaden mot Stora Södergatan har varit snyggare än den är nu. Mot Kattesund har man byggt över en liten torgbildning där platsen för en av stadens medeltida kyrkor var markerad i plattläggningen. Jag kan acceptera rivning, men jag är mycket betänksam till det beslutsförslag som presenterats av stadsbyggnadskontoret till byggnadsnämnden möte i nästa vecka. Det innebär att nämnden ger kontoret "i uppdrag att genom detaljplan pröva lämpligheten att uppföra bebyggelse med centrumverksamhet och bostäder". Beslutet, om det tas, innehåller inga villkor eller begränsningar för den nya bebyggelsen.
Fastighetsägaren sedan 2016, Granitor Property Development AB, har för en dialog med stadsbyggnads-kontoret och tagit fram olika alternativ. Inget av alternativen innehåller något jättehögt hus, de har väl lärt sig av kvarteret Galten, men exploateringen är häpnadsväckande. Bebyggelsen föreslås att vara sex till sju våningar, och med en indragning av de två högsta våningarna. Indragningen gör att husen inte upplevs som så höga från gaturummet, ett trix som framgångsrikt användes i Paris på 1800-talet. Sex - sju våningar är lite väl högt, men det skulle jag kunna tänka mig att acceptera, om det trappades ner något närmast Stäket.
Byggnaderna föreslås av fastighetsägaren innehålla bostäder, kontor, butiker, restauranger och galleria på sammanlagt 20 000 kvm. Det är en väsentlig förtätning, men uppges "vara i underkant för att projektet ska vara ekonomiskt genomförbart". Detta innebär tjocka massiva huskroppar tätt, tätt och med gårdsrum överbyggda i tre eller fyra våningar. Inte en kvadratmeter obebygg markyta, och mycket lokaler utan dagsljus. Även för bostäderna räknar man med viss del mörk yta.
Att bygga bostäder helt utan någon markyta att vistas på kan inte anses vara att tänka på barnens bästa. Stadsbyggnadskontoret hänvisar till att barn besöker centrumverksamheterna och att de ska få yttra sig under planprocessen.
Jag har ännu inte diskuterat detta ärende med någon men hoppas att få vänsterpartiets stöd för mina tankar. Förutom nedtrappningen av takhöjden mot Stäkets medeltida byggnad, skulle jag vilja halvera byggnadsytan till 10 000 kvm. Endast så ser jag en möjlighet har forma en anständig miljö. Jag vill se lite markyta på kvarters-marken: någon liten gård med ett träd och möjlighet för barn och vuxna att vistas på utanför de kommer-siella lokalerna, samt att det lilla torgbildningen med kyrkomarkeringen mot Kattesund återskapas.
Ann Schlyter, för v i byggnadsnämnden
Ulf Nymark
Hackat och malet
Lund utsågs till årets klimatstad
Moderaterna: det byggs för många bostäder i Lund!
Rasmus Törnblom (M), moderaternas kandidat till posten som kommunstyrelseordförande, hackar och mal om att (M) nu har brutit betongaxeln. Vilket innebär att (M) nu säjer sig ”prioritera högklassig jordbruksmark framför en offensiv utbyggnad av staden.” Med offensiv utbyggnad menar moderaterna att det byggs för mycket bostäder i Lund. Gällande översiktsplan har planberedskap för 1200 bostäder per år, men det vill nu (M) minska med minst en tredjedel. (M) låtsas som om en satsning på bostadsbyggande med nödvändighet skulle innebära att bygga på jordbruksmark. Så är det förstås inte. Det finns fortfarande gott om överdimensionerade p-platser att bygga på. Och om de stora trafiklederna, Norra Ringen, Södra Sandbyvägen, Dalbyvägen byggs om till gröna stadsgator skapas utrymme för bostadsbyggande.
Politisk majoritet vill inte ha insyn i planeringen för livsmedel på Nova
I förra veckan behandlade Byggnadsnämnden en skrivel-se från undertecknad (MP) om att detaljplaneprocessen för livsmedelsförsäljning på Nova skulle ändras från ”standardförfarande i delegation” till ”utökat förfarande”. (Se VB nr 9!) Enkelt uttryckt: från behandling i slutna rum i Kristallen, till öppen och bred planprocess med slutpunkt i det för allmänheten öppna fullmäktige-sammanträdet. Enbart V och FNL stödde förslaget. Ynkligt och fegt av övriga partier!
Årets klimatstad?
WWF, Världsnaturfonden, har utsett Lund till årets klimatstad i Sverige och till global vinnare i organisationens stadsutmaning. Det sistnämnda tillsammans med Bogotà. Enligt juryn har Lund ”tydliga klimatmål, politiskt ledarskap och brett och transparent åtgärdsprogram”. Visst, kommunen har tydliga klimatmål. Men politiskt ledarskap? Ett ledarskap som bejakar utbyggnad av E22 och öppnar stadskärnan för gratis parkering? Och ett brett åtgärdsprogram? När det till exempel gäller trafikens och jordbrukets utsläpp står det inte att hitta ens tillstymmelsen till ett åtgärdsprogram. Kanske har trots allt WWF:s jury hittat ett. Jag ska försöka kontakta dem för att få tips om var någonstans det går att hitta.
Inget gehör för brottsförebyggande i trafiken
Och apropå trafik. Vid senaste fullmäktigemötet hade jag en interpellationsdebatt med Tekniska nämndens ordförande, Jan Annerstedt (FNL) om att förebygga olaglig biltrafik. (Se VB nr 13!)
Läs mer »
I veckans nummer
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Friday for Future alla fredagar
Preliminär program vid Global strejk den 3 juni, Fridays For Future, Lund
12.00 Inledningstal
12.05 Röda kapellet spelar
12.10 Tal Kerstin Johnsson
12.15 Avmarsch
Under tiden marschen pågår spelar Röda kapellet på Stortorget
12.45 Återsamling på Stortorget, Tal: Martin Jarenmark, Flex For Future
12.50 Tal Polhemsskolans Klimatgrupp
12.55 Jazz For Climate Justice
13.05 Öppen mikrofon: Mina tankar och känslor inför klimatförändringarna. Alla välkomna
13.10 Jazz For Climate Justice
13.15 Öppen mikrofon:
13.20 Jazz For Climate Justice
13.25 Tal Tomas Björnsson, Naturskyddsföreningen
13.30 Jazz For Climate Justice
13.35 Avslutning
Stadens ljud blir orkesterverk | Lunds kommun
Att lyssna till staden
Med projektet Att lyssna till staden - som är en experimentell konsert med olika ljud som plockats upp från Klostergården - blir stadens ljud till ett orkesterverk. Bakom verket står konstnären Maj Hasager och kompositören Ask Kæreby, i samarbete med Kammarorkestern, Kulturskolan i Lund.
Tid: den 3 juni 17.00
Plats: Plaskdammen vid Fontänvägen, Klostergården, vid regn framförs konserten i Helgeandskyrkan
Läs mer »
Tidstankar
Fri tid. Fritid. Högsta värdet. Vad är fri tid? Missuppfattning: Fritid är nödvändig rekreationstid. Det är tid att ägna åt det man vill. Det mesta av utvecklingen drivs av vad vi gör på den fria tiden.
Det är inte tid för lättja. Hynek Pallas, Gårdfarihandlaren, Atlas 2022 har fel.
Gunnar Stensson
Skilda världar
Livet i Framnäs folkhögskola speglade de konfliktfyllda kulturella och ideologiska perspektiven under 1960-talet. Det var en splittrad men samtidigt överblickbar och sammanhållen värld. Karin och jag verkade i den världen, ofta tillsammans, alltid inom synhåll för varandra. Mycket var enkelt och praktiskt. Man kunde lita till skolans resurser. Där fanns alltid tillgång till människor, bostad, mat, barntillsyn.
Ulrikedals familjebostadsområde uppvisade många likheter med en folkhögskola. Karin och barnen, åtta och sex år smälte snabbt in i livet där. Martin trivdes i Vegaskolan. Sara kom så småningom in i studenternas daghem på Biskopsgatan. Jag brukade hämta henne och några andra barn från Ulrikedal på eftermiddagen. Vi samordnade barntillsyn med andra barnfamiljer. Ofta sov andra barn hos oss och vi kunde lita till att våra grannar alltid kunde se till att våra ungar fick mat om det var nödvändigt. Men utanför Ulrikedal levde vi i skilda världar.
Läs mer »
48:e årg.
Utskriftsvänlig form