Äntligen svänger miljöpartiet om friskolorna och vinsten!

Sedan friskolereformen genomfördes har svenska folket sett otaliga exempel på friskolor som vansköts av riskkapitalister vilkas enda syfte är att parasitera på skolpengen, skatteplanera, sälja och köpa  skolor i vinstsyfte och smuggla ut skattemedel till skatteparadis.
   Konsekvensen har blivit att kvaliteten på de svenska skolorna störtdykt så att nu en tredjedel av grundskoleeleverna misslyckas med att nå gymnasiekompetens.
   När Jonas Sjöstedt besökte Malmö i onsdags redogjorde han för vilka frågor han vill driva. ”Den första är riskkapitalbolagen och vinsterna i välfärden. Efter Caremaskandalen är det en gjuten vinnarfråga för vänstern. Sjöstedt vill ha förbud för vinstuttag i privata skolor och vårdföretag.”Sydsvenskan 2/2.
   ”Hittills har MP varit en garant för friskolereformen, som är unik i världen, säger Micaela Valtersson. Därmed har MP ingått i den majoritet som stoppat alla reformer av friskolesystemet.
   Men nu inser miljöpartiets nya ledning äntligen att den nuvarande friskolepolitiken är orimlig och har förlorat allt stöd bland väljarna.
   Språkröret Åsa Romson, den utbildningspolitiske talespersonen Jabar Amin och ordföranden i MP:s friskolekommitté Mats Pertoft sätter ner foten i en debattartikel i DN 1 februari.
De för fram fyra krav
 • Utbildning av hög kvalitet ska vara det främsta syftet. Aktiebolag som driver skolor ska klargöra att det inte sker i vinstsyfte.
 • För att de inte ska kunna fuska trots detta klargörande ska Skolinspektionens certifierade revisorer kontinuerligt granska verksamhet och ekonomi i aktiebolag som driver skolverksamhet.
 • Det ska inte vara möjligt att som nu sker sälja skolor och skoltillstånd över blocket eller på andra sätt till högstbjudande.
 • Skolpengen ska komma eleverna till del. Den får inte gå till att betala lån. Den får inte användas till skatteplanering. Den får inte försvinna utomlands.

Friskoleträsket skulle kanske kunna saneras om man genomförde en  lagstiftning som tillgodoser de fyra kraven. 
   De ekonomiska förutsättningarna är dessutom förändrade. Elevunderlaget minskar de närmaste åren samtidigt som antalet skolor nästan fördubblats. Riskkapitalisterna har kanske redan mjölkat ur den svenska skolan den profit som fanns att få.
   Men miljöpartiet är splittrat.  ”Miljöparteit vill att alla skolor ska lova att de inte har ett vinstsyfte. Samtidigt vill partiet inte ha ett förbud för skolor att ta ut vinster”, skriver Sydsvenskan 2/2.
   Micaela Valtersson säger att hon är jättekritisk  Hon är säkert inte ensam. Som vice vd i Kunskapsskolan är hon emellertid jävig.
   Det hårda motståndet kommer från allianspartierna och de stora ekonomiska intressena bakom friskolekoncernerna. Men det är ett motstånd som kan straffa sig i nästa val.
Gunnar Stensson

 

Vaddå ”cykelkommun”?

Så här ser det ut vid ett av cykelstråken på Norra Fäladen. En taskigt handtextad liten skylt som exakt på den plats där vägen stängts av informerar om att den är avstängd. Ingen som helst förvarning om avstängning, ingen hänvisning till alternativ färdväg. Det är bara att som fotgängare och cyklist vända och bäst man kan via omvägar snirkla sig fram mot det tilltänkta resmålet.

Fallet ovan är ingalunda unikt. Så ser lundacyklistens och fotgängarens vardag ut.. Men om man föreställer sig att t ex Svenshögsvägen skulle stängas av för biltrafik …Tror någon att kommunen då nöjt sej med en blygsam skylt placerad vid själva platsen för avstängningen? Nej, då hade avstängningen varit annonserad i tidningarna i förväg, då hade det meddelats i radio, då hade stora skyltar om förvarning och alternativa färdvägar varit uppsatta runt halva Lund. Men här gäller det ju bara en gång- och cykelväg. Och Lund är ju, när allt kommer till kritan, en bilkommun.
Ulf Nymark

PS. Varför skriver jag nu om detta gång- och cykelproblem i stället för att ta upp frågan om den nästan allestädes närvarande bristande halkbekämpningen på gång- och cykelbanorna efter snöfallet häromveckan? Synpunkter på snöröjning och halkbekämpning utlovas efter nästa snöfall. DS

 

Överklass-safari till Solsidan

Ett av Fredrik Reinfeldts återkommande argument i riksdagsdebatterna med  MP, V och S är att oppositionen lovar ”allt åt alla”.
   Argumentet innebär att Reinfeldt insinuerar att oppositionspartierna urskillningslöst går alla särintressen till mötes, vilket förstås vore destruktivt för ekonomin.
   Men högerns tolkning är inte självklar. Organisationen ”Allt åt alla” har en annan.
   ”Allt åt alla” innebär att alla tillgångar delas lika mellan alla människor. Oavsett om de är stora eller små.
   Hur var det Wigforss sa: Fattigdomen är lättare att fördraga om den delas lika av alla.

”Allt åt alla” är en lös, halvt underjordisk riksorganisation. Den gör aktioner i Stockholm, Göteborg, Malmö och andra städer.
   I Lund representeras den av ”Virvelvinden”, ett kvarter i Klostergården. ”Virvelvinden” har de senaste åren då och då satt upp politiska affischer och deltagit i demonstrationer.
   I söndags anordnade ”Allt åt alla” i Stockholm en Överklass-safari till Solsidan i Saltsjöbaden. Safarins taleskvinna var Anna Svensson. Safarin fick stor medial uppmärksamhet. Paroller som ”Odla ditt klasshat” väckte ursinne i Timbros ”intellektuella” ledning.
   Safarin till Solsidan är en motsvarighet till liknande ”överhets-safaris” som i flera år besökt Rosengård, Seved och Rinkeby för att titta på invandrare och muslimer.
   Överklass-safarin handlar om att resa  till höginkomsttagarnas och mångmiljonärernas segregerade bostadsområden för att se hur överklassen bor och lever. 
   Idén uppstod först hos Göran Greider som gjorde en sådan safari i ett inslag i litteraturprogrammet Babel i höstas för att fokusera på den växande boende- och skolsegregationen.
   ”Klasshat” uppmanade ”Allt åt alla” till. De mindre verbala överklassligisterna svarade med äggkastning på samma sätt som deras motsvarigheter då och då gör i Rosengård.
   ”Allt åt alla” kommer att arrangera flera ”Överklass-safaris”. Efterfrågan är stor.
   Jag kan föreställa mig ett par tänkbara safari-mål i det segregerade Malmö. Det är svårare i Lund. Men man kunde kanske resa till  något segregerat rikemansboende i Lomma eller Staffanstorp.
   ”Allt åt alla” representerar en internationell trend i bostadsbubblornas och finanskrisernas
västvärld. Deras motsvarighet i USA är Occupy Wall Street med slagordet ”Vi är de 99 procenten”.

KD-toppen Patric Rylander funderar på att ordna en ”underklassafari” för att titta på ”socialbidragstagare och skrikande ungdomar”.
Gunnar Stensson

 

Gunnar Stensson
Ekonomin i Lund, Sverige och EU

2012 vill borgarna i Lunds kommunfullmäktige skära ned inom vård, skola och omsorg för att slippa höja skatten.
   Effekten blir färre undersköterskor, färre lärare och sämre omsorg. Sedan kan borgarna peka på de missförhållanden i den kommunala verksamheten som blir konsekvensen och använda det som ett argument för att fortsätta privatisera.
   Nedsskärningarna är långsiktiga. De fortsätter 2013, 2014, 2015. De finansierar politikernas arvodeshöjningar.  
   Åtstramningarna påskyndar den ekonomiska nedgången. Arbetslösheten ökar. Särskilt ungdomsarbetslösheten.
   2011 var ett svårt år. 2012 blir etter värre
Så är det i Lund, men så är det också i Sverige och EU.
Läs mer »

De nödvändiga kompromisserna

Valet av Stefan Löfven till ny socialdemokratisk partiledare inbjuder till fortsatta kommentarer. Om man har en vänsterhållning och vill att politiken i Sveriges ska vridas åt det hållet, ska man då hälsa valet med tillfredsställelse eller tvärtom?
   För talar följande; Sverige behöver en livskraftig opposition och en stark socialdemokrati. Vänsterpartiet är ju en utbrytare till S, en korrektionsrörelse som håller fast vid en del ideal moderrörelsen tonat ner eller övergivit, så vi har anledning bry oss. Löfven har hälsats med varma ord i S och har goda chanser att återställa förtroendet för S. och det är viktigt också för oss andra icke-borgare.

Kärnkraft och vapenexport

Mot: Löfven förefaller ställa sig bakom ett antal ståndpunkter och hållningar som S var på väg att lämna, men som med honom får en förnyad styrka. Exempel är positiv hållning till kärnkraft, positiv hållning till Euron och acceptans för överstatliga inslag i EU. S vände på en femöring om europakten när Löfven ersatte Juholt. Han jobbade tidigare på vapentillverkaren Hägglunds, numera brittiskägt under namnet BAE Systems och storsäljare av stridsfordon och artilleri (Bofors). Det förefaller som om han i sin roll som Metallordförande var en pådrivare inom vapenexportlobbyn. Av sådana skäl finns det anledning tro att han kommer att stödja det nya JAS Gripen-projekt som är vara på väg genom exportaffären till Schweiz och som kommer att kosta oss dyrt.
   Slutligen: Löfven verkar höra hemma bland LO-traditionalisterna när det gäller kvinnolönerna, även om det är lite oklart. Det räcker i varje fall inte att säga ”jag är feminist”.

Hur bäddar man för resultat?

Ja, det finns förvisso mer att tillägga, men där är några utgångspunkter och de är inte så muntra. Men man kan också tänka i andra banor. Politik är framför allt en fråga om kompromissernas konst. Det är något man lätt glömmer när man har präglats av kommunalpolitik i Lund. Den borgerliga majoriteten här har aldrig på något sätt visat kompromissvilja och då har alltså resultatet blivit konfrontation i nästan alla lägen.
   Även i V:s förhållande till S har det mest handlat om strid. Det tog många år för S i Lund att erkänna V:s existens och dess existensberättigande. Den tiden är lyckligtvis förbi och i dag samarbetar de röd-gröna bra.
   Om vi ska kunna samarbeta S, V och Mp i framtiden behöver vi var för sig mejsla fram våra ståndpunkter som då kan appellera till skilda grupper. Det är uppenbart att det finns en stor grupp människor som har förtroende för klassisk socialdemokratisk politik för social rättvisa och tillväxt inkl. en positiv hållning till t.ex. kärnkraft och vapenexport. Det måste vara bättre att denna grupp lägger sina röster på S än på M vilket annars skulle ligga närma till hands. Och då är det helt enkelt bättre med en halvdålig S-politik som vi kan kompromissa med än en oproblematisk S-politik som väljarna förkastar.
   Ja, det är inte precis några originella tankar som formuleras här, men kanske det ibland behöver sägas också bland oss i vänstern. Det finns lägen då man måste hålla på sin ståndpunkt in i det sista. Men det finns också, och det är vanligare, lägen då det är rimligt att kompromissa för att gemensamt nå större styrka och kanske rentav resultat.
Lucifer

 

Erik Kågström
Det nya samhället

6. Kall fusion – löfte eller hot?

När jag slutade skriva om Peak Oil för att ägna mig åt det nya samhälle som skall växa fram ur ruinerna av det nuvarande när oljan blir för dyr, så var det ett energisnålt samhälle jag tänkte mig. Det är inte så säkert längre att det måste bli så.
Läs mer »

 

Måste kulturen vara vänster?

Det pågår sedan en månad en egendomlig debatt på rubrikens tema, inledd av författaren Bengt Ohlsson. Hundratal inlägg har framförts från alla håll.
   Frågeställningen är rimlig endast om den gäller fördelningen av kultursidornas innehåll just nu. Många debattörer är också främst ute för att beklaga sig över att de själva får för lite utrymme och att alltså diverse skitstövlar får för stort.
   Hur kan frågan om kulturen och vänstern besvaras i ett längre perspektiv?
   Ser man till 1900-talets svenska litteratur finner man förstås att arbetarförfattarna, klassiska och moderna, är vänster. Flertalet klassiska borgerliga författare beskriver sig också helst som vänster.
   Till och med de som med tilltagande senilitet utvecklades till reaktionärer som Verner von Heidenstam gjorde i sin krafts dagar vänsterinsatser: ”Det är skam. Det är fläck på Sverges banér att medborgarrätt heter pengar.” I frågan om allmän rösträtt stod han på samma sida som August Palm.

Finns det läsvärda fascister och nazister?
Frågan är kontroversiell, men måste besvaras jakande. Visst gör det det. Ett aktuellt exempel i Anders Breiviks Norge är Knut Hamsun, som skrev romaner som ”Svält”, men senare kom att hylla Hitler och efter kriget straffades som krigsförbrytare. Jan Troell gjorde en film om hans liv.
   Andra exempel är europeiska författare som den poetiskt nyskapande imagisten Ezra Pound (”Cantos”), som hyllade Mussolinis fascism, och den franske romanförfattaren Louis-Ferdinand Celine, socialt engagerad upphovsman till proletärromanen ”Resa till nattens ände”.
   Båda undgick med knapp nöd att avrättas för antisemitism och nazism efter andra världskriget.
   I senare tid har vi Per Olof Sundman, centerpolitiker, tidigare nazist, som skrev ”Ingenjör Andrés luftfärd”,  filmatiserad av Jan Troell.
   För att inte tala om alla läsvärda katoliker. Graham Greene, Francois Mauriac, T S Eliot.
   Om Balzac skrev Jan Myrdal, att han visserligen var reaktionär men genom sin minutiösa samhällsbeskrivning kom att främja revolutionen. En uttalad reaktionär som i praktiken blev vänster, alltså.
   Duktiga författare blir ofta vänster, vare sig de vill eller inte.
   Bengt Ohlsson, som initierade debatten, har tagit upp traditionen efter Hjalmar Söderberg. Under de senaste åren av sitt liv bodde Hjalmar Söderberg i Köpenhamn och ägnade sig åt modig kritik av Hitler och nazismen. Vänster alltså.
Gunnar Stensson

PS.  Centerns Annie Lööf har den amerikanska författaren Ayn Rand som idol. Enligt många är Ayn Rands samhällssyn facistisk. Hennes böcker har jag inte läst.

 

Fagersta i världen

Den fransk-tyska public service-kanalen Arte besökte Fagersta en hel vecka för att skildra arbetet med integration. Här nedan finns en länk på reportaget (12 minuter) som kan höras på franska eller tyska.
Stig Henriksson
ARTE Reportage »

 

Ulf Nymark
Politisk diversehandel

Bilen som (M)änsklig rättighet
Karin Svensson Smith har i Tekniska nämnden bland annat föreslagit att det ska skapas bilfria zoner runt skolorna. Detta för att föräldrar som skjutsar sina barn till skolan inte ska utsätta (sina och andras) barn för trafikolycksrisker. Moderaterna säjer nej till detta. Inte särskilt förvånande, egentligen. Att köra bil och att utsätta oskyddade trafikanter, inklusive barn, för hot om krockvåld tycks för de flesta moderater vara något av en (m)änsklig rättighet.

Fritt fram för biltrafik i Tre högars park
Nu är den detaljplan som ska släppa fram biltrafik genom parken på Linero på väg till kommunstyrelse och fullmäktige. De borgerliga och sossarna som gemensamt backar upp planen kallar det för att ”öppna” bussgatan. Men nog är det mera korrekt att tala om att man stänger; man stänger parken för gående och cyklister. Trots allt fagert tal om att prioritera de miljövänliga trafikslagen så fortsätter Lund att permanenta sig som bilkommun. (Apropå bilkommun – se även annan plats i detta nummer av VB).

Sjuk M-humor
Region Skåne säjer nej till biltullar. Regionstyrelsens ordförande Kinhult (M) har inte förmärkt någon bilträngsel i Skånes städer.
Läs mer »

I veckans nummer
Helgeands församlingsgård
Kulturtips
Äntligen svänger miljöpartiet om friskolorna och vinsten!
av Gunnar Stensson
De nödvändiga kompromisserna
av Lucifer
Vaddå ”cykelkommun”?
av Ulf Nymark
Måste kulturen vara vänster?
av Gunnar Stensson
Det nya samhället 6
av Erik Kågström
Överklass-safari till Solsidan
av Gunnar Stensson
Fagersta i världen
av Stig Henriksson
Ekonomin i Lund, Sverige och EU
av Gunnar Stensson
Politisk diversehandel
av Ulf Nymark
Mr Njet, most welcome...
av JL
Redaktion
Göran Persson
Utskriftsvänlig form
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
 

 

Helgeands församlingsgård

Café Torsdag 9 februari kl 13.00
Salomon Schulman: Mitt Lund: Tankar kring staden och tiden.
Hur står det egentligen till med den en gång så kulturella metropolen? Är stadssjälen intakt eller lyckas Jätten Finn att slutligen riva domen? Generationer av mer eller mindre tillfälliga lundabor har alla en personlig relation till den miljö som på ett eller annat sätt präglat dem. Trots förskingringen lever minnena kvar och till Lund återvänder man alltid på ett eller annat sätt.

Torsdagskväll 9 februari i Helgeand 19.00
Film; Babel
En film med Brad Pitt som fått många belöningar, där flera historier sammanvävs. Ett amerikanskt par på semester i Marocko, två pojkar som av misstag avlossar ett gevär, en papperslös mexikansk hushållerska på tröstlös vandring i öknen tillsammans med två barn… Babel handlar om den värld vi lever i idag, där beroendetrådarna löper kors och tvärs över jorden och där brist på kommunikation och förståelse är det vanligaste av allt.
Hela vårens caféprogram »
Hela vårens kvällsprogram »

 

Kulturtips

Palladium Baroque 2012 - BAROQUE ENCOUNTER
På Palladium 3 februari kl. 19:00
Läs mer »

Acoustic Blues Night 2012
Oförglömlig akustisk blueskväll med våra svenska och danska favoriter. På Malmö Brygghus 4 februari kl 20:00.
Läs mer »

Elektra
Elektra är ett psykologiskt familjedrama där heder, besatthet, hat och kärlek duggar tätt i kulisserna. Spelas 31 december- 29 februari på Månteatern i Lund.
Lör 04 feb kl. 19:00. Läs mer »

Sexteto Mayor
På Moriska Paviljongen 4 februari kl 21.
Läs mer »

JESPER THILO möter JAN LUNDGREN + trio
på Ribersborgs Kallbadhus 5 februari kl. 18:00. Läs mer »

TRÄD GRÄS OCH STENAR med Thomas Tidholm. DJ: Rickard Daun
Träd, Gräs och Stenar har sedan starten med bandet Pärson Sound 1967, varit konsekventa med sitt trans-psych-folk-proggrock sound. På Inkonst 5 februari kl 19:00. Läs mer »

Henry Rollins - The Long March 2012 - Spoken Word
På Palladium 6 februari kl 19:30.
Läs mer »

Ida Sand
På Palladium 7 februari kl. 19.30
Läs mer »

Middag med... Maria Sveland
på Moriska Paviljongen 7 februari
Tis 07 feb kl. 18:00 och 19:00.
Läs mer »

Den Starkare
Teaterhögskolan i Malmö spelar Strindberg på Café Simpan. Endast 3 föreställningar, 8-10 februari
Ons 08 feb kl. 20:00. Läs mer »

Oslipat premiär
Säsongspremiär för ståuppklubben där du inte behöver vara full för att ha roligt. Med bl a Thomas Järvheden, på Babel 8 februari kl 20:00. Läs mer »

Anna Ternheim
På Palladium 9 februari kl 19.30.
Läs mer »

Travelling Light
direktsänt från National Theatre på Spegeln ocj Kino 9 februari kl 20:00.
Läs mer »

Matkaravan
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Tor 09 feb kl. 16:00. Läs mer »

Hela kulturcentralens program »

 

Mr Njet, most welcome ...

Ja, här skriver man, mest till självterapi halvtaskigheter för en värld med föga hopp om bättring. I media en oavlåtlig ström sk nyheter kap'kulturenligt avsedda skapa en illusion av rörelse och framsteg med alldeles för långt mellan klokheterna. Ävenså "stammens ande och öron" eller storstammens där normspridning eller enhetligörande samt handlingssuggerering är både avsikt och ryggmärg. Numera verkar listigt persuasiva tekniker ersatt mer öppna och grova systempropagandan, skiftet är helt färskt och kan följas bäst å textTV. " Vad krävs för få situationen i Syrien att ändras" frågar Cec. Strömberg i P1:s morgonblock sina gäster, Atarodi från TFI eller Stenberg från MÖ-inst. härstädes samt en exilsyrier på plats i USA i okänt syfte. Nog vara Obamas administration behjälplig lägga ännu ett land under spiran alt. påverka FN-palatset i samma riktning där am. UM:s närvaro på SQ-mötet skvallrar imperiell offensiv.
   Nå, rarare utsikt än Clintons egensaksäkra diasporatjeck, eller vad nu med stabbiga lår under östmurreklänningar, och fetstripigt hår. Men även Hillary ser småhärjad ut, tär på krafterna erövra världen tydligen samma futila strävan andra självförälskade maktprojekt, eller blott våldscyniska lagt i dagen genom historien. Och samma sorgsna sus i sinom tid bland halvrivna ruiner och vittrade segerinskriptioner, sen framgångens musa den nyckfulla hittat en färskare idiot att rulla ambitiösa nationskretsens gemensamma Sisyfossten. Nå Ryssland, nyss grundlurat på obegripligt sätt med Libyen kör demonstrativ långbänk medan kryptiska bulletiner varslar tillspetsat läge. Gorbatjov skänkte bort halva kungariket och Kreml skrotfärdigt om inte Iran kan värnas. I en värld där väst haft vargrollen sen 1000-talet knappt gäller ständig vaka för samlade fårflocken.
   Om nu ändå blir krig där nere må hoppas att globala oljeförsörjningen massivt och långträckande demoleras med ek. och politiska sammanbrott i följe. Världen kan då hämta andan och alternativen ges en chans medan dinosauriekadavren fördoftar. Måtte hemstaden drabbas efter förtjänst och ur spillrorna kan den där bättre världen månne, månne födas. Alf W Johansson, mörkblå sosseprofessor emer. och inrikes världskrigsspecialist värjde sig emot processbeskrivningen samhällsupplösning, för samtida västkulturerna där liberalismen tydligen är om inte utopisk till sin karaktär så ivf konstruktiv och progressiv samt får antas permanenta legitime globale hegemonen. "Biografins tröst" är månne en mer krasst sanningsenligare karakteristik av Roms förstfödda efterföljarcivilisation, nu med utförslöpan i sikte.
JL