”Cykelkommunen”

På annat ställe i detta nummer av VB skildras hur de borgerliga vill ta bort bussgator och bilhinder och göra bilväg genom parken på Linero. Hinder i cykelbanor har man däremot tydligen ingenting emot, om man nu ska döma av hur det ser ut på Råbylund  (bilden ovan). Vaddå cykelkommun?!
Ulf Nymark

 

 

Lucifer
Libyen

Vad ska man säga om det som har skett i Libyen. Behöver vi inte bry oss? Så klart vi måste, inte minst därför att Sverige har hundra man på en NATO-bas i Italien och har bidragit efter förmåga till NATO:s krigföring, med stöd av alla partier.

Khaddafi var värd att falla
Man skulle kunna börja med att säga att det är bra att Khaddafi störtades. Han var diktator i ett gammaldags stamsamhälle, med armé och säkerhetsapparat enbart ansvariga inför honom. Han höll igång sitt styre under halvt operettmässiga former. Han var så klart chanslös i längden, Det är förstås alltid utmärkt att en diktator försvinner.  Men betyder det att vi ska applådera det sätt på vilket han besegrades? Nej, och särskilt inte i detta fallet.

Läs mer  

 

 

 

 

Rädda Solhällans koloniområde!

Byggnadsnämnden har, som VB tidigare berättat om, i planprogram för ett nytt bostadsområde öster om Solhällans koloniområde föreslagit att en bilväg ska dras genom koloniområdet och att ett antal kolonilotter ska asfalteras. Planen förutsätter också att biltrafiken på den smala Fritjofs väg kraftigt ska öka. Denna gata är redan i dag hårt drabbad av en genomfartstrafik, inklusive lastbilstrafik, som den aldrig varit avsedd för.
   Kolonisterna har förstås protesterat mot stympningen av koloniområdet. Nu tar de boende också strid för sin närmiljö. I en skrivelse som i dagarna lämnats in till Byggnadsnämnden säjer de boende bestämt nej till skövling av koloniområdet och den föreslagna kraftiga trafikökningen på Fritjofs Väg. Skrivelsens 61 undertecknare representerar 42 hushåll, dvs ca 90% av de ca 48 hushåll som finns i det aktuella området. Dessa siffror visar att det finns ett brett stöd i hela bostadsområdet för att bevara kolonierna.
   De boende kräver att det fortsatta planarbetet utgår från aktuella trafikflöden, inte från de förlegade trafikräkningar som redovisas i planen. Vidare framhålls det självklara i att kommunen ska göra en gedigen barnkonsekvensanalys (någon sådan finns inte i planförslaget).
   Skrivelsens förslag till trafikförsörjning av det nya bostadsområdet sammanfaller i allt väsentligt med den lösning som förespråkas av kolonisterna, dvs trafikförsörjning från Dalbyvägen via Fritjofs väg i söder. Vägen till bostadsområdet kan då dras utanför koloniområdet. Fritjofs väg stängs i norr vid Hj Gullbergs väg och den kvarvarande, lokala trafiken norrifrån på Fritjofs väg får väjningsplikt gentemot trafik till och från nya Solhällanområdet. Detta förslag skonar koloniområdet och minskar motortrafiken på Fritjofs väg och det tar tillvara barnens behov och intressen.
   Än så länge saknas besked från de styrande i Lund om att koloniområdet kommer att bevaras från asfaltering och motordriven genomfartstrafik – kampen går därför vidare!
Ulf Nymark, boende vid Fritjofs väg

 

 

Hur lägger man ner USA?

Jo, man börjar med att öka statsutgifterna, förslagsvis med ett antal dyrbara militära krigsinsatser, utan att öka inkomsterna. När skuldbördan blivit så stor att den blivit besvärande, fortsätter man att motsätta sej skattefinansiering av statens utgifter. Det enda som då återstår är att skära ner på den statliga delen av det civila samhället. Man kan behöva skära i det militära också, men det får det vara värt.
   Attackerna mot den amerikanska staten som kulminerade i och med tepartyrörelsens blockering av den amerikanska budgeten är resultatet av en lång tids enträget politiskt arbete. Det är den politiska linje som presidenterna Reagan och Bush I och II stimulerat och byggt sina framgångsrika presidentvalskampanjer på. Men varför har de utnyttjat stämningar som är fientliga mot den amerikanska staten för att bli statchefer för samma stat? Och vad för slags politiska riktningar är det fråga om? Ibland talar man om neokonservatism, ibland om nyliberalism, men man kan också tala om anarkism eller högerpopulism.
   Även om det kan verka egendomligt, får man väl säja att alla de nämnda politiska etiketterna är berättigade. Man är liberal eller anarkistisk i den bemärkelsen att man vill minimera eller eliminera statsmakten. Man är konservativ i den bemärkelsen att man hämtar sitt samhällsideal från en tid långt tillbaka, när det inte fanns någon nämnvärd civil stat att tala om, en tid när staten väsentligen var en militär institution. Man är populistisk i den bemärkelsen att man bortser från stora delar av verkligheten och kör med en grovt, eller gravt, förenklad syn på samhället.
   Att människor på 1700-talet inte ville betala skatt till kungen av England, det är en sak, men att människor nu inte vill betala skatt till en egen demokratisk stat, det är faktiskt någonting helt annat! I ett väsentligt avseende är fientligheten mot staten konservativ snarare än liberal, eftersom den frigörelse för individen som skett i västvärlden, ifrån det tryck man förr kunde utsättes för av t ex släkt och grannar, den frigörelsen bygger på att vi lagt över viktiga ekonomiska skyddsnät på staten.
   I den förenklade synen består samhället väsentligen av ett antal självständiga ekonomiska enheter, kärnfamiljerna, som köper och säljer på ett antal marknader. Om man skulle vidga perspektivet, till lite större och stabilare ekonomiska enheter, så hamnar man i en liknande konservativ tradition, klansamhället.
   Att människor i Afghanistan eller Somalia tyr sej till klanerna, det kan man förstå, eftersom det som funnits av ansatser till stat har brutits ner av långa tider av inbördeskrig stimulerade av stormakternas konkurrens. Klanerna är den samhällsstruktur som har funnits av hävd, och som fortfarande återstår. Det alternativ som kommer därnäst är det islamistiska, den religiösa gemenskapens samhällsstruktur.
   Men att människor som har erfarenhet av en demokratisk civil stat vill lägga ner väsentliga delar av en sådan stat, och inte förstår att man gör sej av med något väsentligt och i vår tid livsnödvändigt, det verkar inte riktigt klokt! Det är det naturligtvis inte heller. Det man kan undra är hur långt förfallet ska gå innan det  stoppas, eller hur långt det skall gå, innan det är för sent att stoppa det, och USA har reducerats till en tekniskt avancerad version av Somalia.
   En möjlig väg är naturligtvis den som aktualiserats av Cameron, när det kommersiella samhällets inneboende anarki bröt igenom i London, att återuppliva den repressiva militära staten, med kraftigare polisinsatser och ökad övervakning av det civila samhällets kommunikationsmedel. Då är vi, frånsett de tekniska detaljerna som mer påminner om dagens Iran eller Kina, snarast tillbaka i det 1600-talets England som de första amerikanska nybyggarna flydde ifrån. Om man i USA skulle föredra en repressiv stat framför en demokratisk, civil stat, så finns det inte många kontinenter kvar att ge sej iväg till och bygga nytt på för dem som inte står ut längre. Det får väl bli Antarktis!
Lars-Åke Henningsson

 

 

Ann Schlyter
Staden och framtiden

Framtiden, staden och naturen var temat på årets stadsträdgårdmästarkongress som ägde rum I Lund. Som politiker i tekniska nämnden fick jag lov att vara med och lyssna. Det är intressant att höra hur Lund och Lunds parker och natur beskrivs för utomstående. Det är stolthet över den 100 åriga stadsparken och det är stora visioner om en Världspark som binder ihop Brunnshög med Kungsmarken.

Visst är det härligt med visioner, och det är ju i samband med jätteprojekt som Brunnshög som oväntade saker kan hända, även positiva sådana. Den allmansrättsliga naturen i tätorten Lunds närmiljö är begränsad. Det kan bli fint med en stor park som varieras med växter från olika delar av världen och som når till Kungmarken, även om den inte är tillgänglig för allmänheten.

Läs mer  

”De mördade tillhör den norska motsvarigheten till Hitler-Jugend.”

Påståendet har fällts av mormonen Glenn Beck, tidigare nyhetsankare på Fox News.
Glenn Beck besökte den 24 augusti Israel tillsammans med en grupp politiker från Republikanska partiet och ledare för de sionistiska evangeliska samfunden i USA. Flera av dessa kristna fundamentalister tror att ett nytt holocaust är nödvändigt för Jesus återkomst. Ändå välkomnas Glenn Beck till Israel av nationalistiska rabbiner.
   Huvudledaren i Haaretz den 25 augusti har rubriken ”The extreme Israeli rights alliance with lunatics”. Men det handlar inte om några maktlösa högerextremister. Bland dem som inbjudit Beck återfinns Israels vice premiärminister Moshe Ya´alon och det styrande partiet Likuds världs-ordförande Danny Danon.
   Med regeringens godkännande höll Glenn Beck ett tal på Tempelberget. Ett par tusen anhängare deltog i mötet. En handfull demonstranter från Peace Now protesterade.
   Haaretz konstaterar att Glenn Becks framträdande var ytterst provokativt och påminner om att Israel nyligen vägrade fredsaktivister tillträde till Israel.
Gunnar Stensson

 

 

Marknadens sammanbrott

Föreställningen att globaliseringen urholkar statsmakten är en myt. Det avslöjar de finansiella  kriserna 2008 och 2011. När länder konkursar, banker kapsejsar och arbetslösheten stiger dramatiskt, vem kan då hjälpa oss?
   Då finns helt enkelt bara staten. Det är allt vi har. Endast den demokratiska staten står till svars för medborgarna – och de för den.
   Det är Tony Judt som konstaterar detta i sin bok Illa far landet, Karneval 2011.
”Politiken förblir nationell även om inte ekonomin gör det.”

Den värsta fienden
I början av 1900-talet vände sig liberala reformvänner till staten för att tackla marknadens brister. Det var ju marknaden som från början skapade den ”sociala frågan”.
   Marknaden är sin egen värsta fiende. Tony Judt citerar liberalen Karl Popper: ”en fri marknad är paradoxal. Om staten inte ingriper så kan andra halvpolitiska organisationer som monopolföretag, truster, fackföreningar etc. göra det och reducera marknadens frihet till en illusion.”
Samhällets behov kan inte fyllas genom vare sig marknaden eller frivilliga organisationer.

Ojämlikhetens konsekvenser
För att staten ska fungera behövs demokrati och ömsesidig tillit mellan medborgarna. Det förutsätter framför allt jämlikhet.
Idag ser vi i hela världen en rörelse mot ökad ojämlikhet. Stora delar av det som var gemensamt privatiseras.
   I Sverige har vinstdrivande aktiebolag fått möjlighet att parasitera på skolan. Effekt: färre än någonsin når behörighet.
   Järnvägarna har sålts ut. Den progressiva skatten ersätts med platt. De allra rikaste är i praktiken skattebefriade.
   Den sociala rörlighet vi hade för 40 år sedan är avskaffad, framför allt i Storbritannien och USA. I de nordiska länder existerar den fortfarande, framför allt därför att utbildningssystemet till största delen ännu inte privatiserats.
   Hälsorelaterade och sociala problem  växer med ojämlikheten. Storbritannien är ett av de värsta exemplen. Det förklarar kravallerna under augusti. Ett skäl är att människorna förlorat tron på möjligheten att agera politiskt. De tror inte längre att det är möjligt att göra skillnad genom att rösta. De tillämpar principen om kreativ förstörelse och privatiserar genom plundring. Det är beskedligare  än att privatisera tillgången till vatten som bolagen gör.
   Den konservativa regeringen hämnas med hårda straff, polisbrutalitet och övervakning. Kravallerna kommer att fortsätta.
   Med ökande ojämlikhet ökar kriminaliteten och den psykiska ohälsan.
   Fri sjukvård är en förutsättning för hälsa och livslängd. Den måste vi betala gemensamt. Men somliga köper sig förbi. Och prioriterar lägre skatt och ökat lidande.

Privatiseringens tillkortakommande
Ett drastiskt exempel på marknadens oförmåga är privatiseringen av de brittiska järnvägarna som Judt ägnar ett helt kapital. Han är helt överens med Gunnar Sandin och Ulf Adelsson.
   En förutsättning för jämlikhet och fungerande offentlighet är höga och progressiva skatter. I praktiken försämrar många borgerliga väljare sin egen ekonomi genom att rösta på partier som förespråkar skattesänkning, vanskötsel och taxehöjningar.
   Rikedomarna måste omfördelas för en mer ändamålsenligt fungerande marknad och för en förnuftig konsumtion.
   Vad efterfrågar den som har miljoner? Lyxyachter och lyxbilar. Bättre att öka konsumtionen av Christiania-bikes. Judt är helt överens med Sven-Hugo Mattson. Alla länder som drabbas av krisen har i årtionden tagit ut för låg skatt.

Exemplet Lund
I Lund är skatten för låg. Vi har alltså – mögelskolor  – biblioteksnedläggning i Järnåkra – höjd busstaxa (snart kostar det en tjuga att åka till Lunds centrum). Och på regionnivå allt sämre sjukvård. Fortsätt uppräkningen!
   Vem drabbas? Ja i varje fall inte den som privat kan betala bästa utbildning för sina barn, som köper böcker i stället för att besöka bibliotek som åker mercedes oftare än buss och som köper privat sjukvård. Egoismens elit drar sig tillbaka til gated societies.

Den ekonomiska ”vetenskapens” falska generaliseringar
Vi kan hoppas att Håkan Juholt läser boken. Mona Sahlin lär ha gjort det. Tony Judt är socialdemokrat. Han tänker sig en delning av makten mellan staten och kapitalet.
   Hans bok redovisar det ekonomiska tänkandets utveckling från 1900-talets början.
   Bland annat får du veta hur de av nyliberaler firade tänkarna Hayek och Schumpeter formulerade sina teser om ekonomins oberoende av staten med utgångspunkt från ett mycket speciellt historiskt perspektiv.
   De utgick från erfarenheterna av det kortlivade försöket med planekonomi i Österrike 1918 som  följdes av de fascistiska och nazistiska kommandostaterna.
   Speciella erfarenheter från en speciell historisk situation ligger alltså till grund för de generaliseringar som vi nu ser haverera.
Gunnar Stensson

 

 

 

Borgerlig miljöpolitik:
Biltrafik genom Tre Högars Park

I Tre Högars Park på Linero finns en bussgata som förbinder Östra Linerovägen med Kämpagränden. Skyltningen vid bussgatan ser ut så här:

Jodå, skylten står så här starkt lutande. Det symboliserar förmodligen att denna trafikreglering är på väg att upphöra. För borgarna är det en styggelse att sätta upp bilhinder och att omöjliggöra biltrafik. Därför har nu borgarna i Byggnadsnämnden beslutat att gatan ska byggas ut och trafikregleringen slopas. Fritt fram för biltrafik genom parken!
   Denna stimulans till ökad biltrafik motiverar man med att den handfull villa- och radhusägare som bor norr  om parken inte klarar av att gå, cykla eller åka buss till Linero Centrum. De klarar inte, anser borgarna, ens av att  köra bil på den ytterst bilvänliga Vikingavägen till denna målpunkt. Centrats framtida existens hänger enligt detta synsätt på att bilisterna norr om parken får några meters kortare körväg. Men i själva verket handlar slopandet av bussvägen om att släppa på genomfartstrafik från berörda delar av östra Lund, dvs Mårtens Fälad och Östra Torn.
   Demokratisk Vänster, som inte har rösträtt i Byggnadsnämnden, lämnade följande anteckning till protokollet:
   ”DV anser att förslaget till detaljplan ska avslås med hänvisning till att planen syftar till att öka biltrafikens attraktionskraft i förhållande till den miljövänliga trafiken, samtidigt som bilar släpps in i ett hitintills för biltrafik fredat parkområde. Prioritering av biltrafik strider mot Lunds miljömål.”
   MP och V röstade emot förslaget till detaljplan, medan S nöjde sig med en  något kryptisk protokollsanteckning där man ställde sig positiv till biltrafiken genom parken, men att gatan borde vara en lokalgata för undvika genomfartstrafik. (Till saken hör att en lokalgata inte i sig hindrar genomfartstrafik.)
   Först släpper borgarna på biltrafik genom Stadsparken (bilvägen till det nya p-huset), sedan lägger man fram en plan som ska dra en bilväg tvärs igenom ett koloniområde, och nu öppnar man för genomgående biltrafik i Tre Högars park – så ser den borgerliga trafik- och miljöpolitiken ut.
   Alla miljövänner torde känna en stark bävan inför vad nästa steg kan vara ….
Ulf Nymark, Demokratisk Vänster

I veckans nummer

Kulturtips

”Cykelkommunen”
av Ulf Nymark

”De mördade tillhör den norska motsvarigheten till Hitler-Jugend.”
av Gunnar Stensson

Libyen
av Lucifer

Marknadens sammanbrott
av Gunnar Stensson

Rädda Solhällans koloniområde!
av Ulf Nymark

”Upp flyga orden…”
av Stig Henriksson

Hur lägger man ner USA?
av Lars-Åke Henningsson

Börsen
av Sven-Hugo Mattsson

Borgerlig miljöpolitik: Biltrafik genom Tre Högars Park
av Ulf Nymark

Tony Judt läser Sydsvenskan
av Gunnar Stensson

Staden och framtiden
av Ann Schlyter

Redaktion

Göran Persson

Utskriftsvänlig form

 

Tipsa om Veckobladet

Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?

Kulturtips

Gondwana (Chile/reggae)
på Moriskan 27 augusti kl 22:00.
Läs mer

Nine Parts of Desire
Teater Foratt presenterar Nine Parts of Desire av Heather Raffo. Spelas 27 augusti - 11 september på Teaterhuset Bastionen. Lör 27 aug kl. 19:30
Läs mer

Sport, glädje & motivation - Idrottsmässan för tjejer!
Den första unika mässan som är helt koncentrerad på tjejer och idrott. På Atleticum lördag 27 augusti 10.00-17.30
Läs mer

Carron & Widlund
På Palladium 28 augusti kl. 15.00
Läs mer

Red Hot Chili Peppers - exklusiv livekonsert!
Visas exklusivt på Biograf Spegeln den 30/8 kl 21.00.
Läs mer

MACK 30/8 Lena Frisk & Robin Paulsson
Stand-up på Ribban 30 augusti kl 20:00.
Läs mer

Matkaravan med Hanna och Linda
med Hanna Tunberg och Linda Dahl
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Ons 31 aug kl. 16:00, Tor 01 sep kl. 16:00. Läs mer

Hela kulturcentralens program



”Upp flyga orden…”

(först publicerad i VLT 23 aug)

Här får du Livstid. Så står det på infartsskyltarna till Fagersta. Omdiskuterat och nyligen det direkta upphovet till en hel bok om kommunslogans. Boktiteln lyder ”Var femte invånare är en häst”.
   Tanken bakom Fagerstas formulering är förstås att erövra ett negativt ord och få det att betyda något annat. Att man lyssnar på ordet och nybrukar det helt enkelt.  Samt att väcka uppmärksamhet förstås!
   Världens första reklamslogan lär ha varit för glass: ”I scream, You scream, We all scream for Icecream.” Gör sig bäst i tal och sämre i skrift. För övrigt tvärtemot Blandarens rimmade varning. ”Akta skogen, akta skogen, tänd inte på med fotogen”.
   Att byta ut, erövra eller ladda ord med en positiv eller neutral betydelse finns det annars många exempel på.  Inom politiken är detta standard, om än sällan genomfört med så stor konsekvens och snabb framgång som av ”det nya arbetarpartiet.”
   Vänsterns försök att omdöpa det varma ordet ”arbetsgivare” till det mer krassa och verklighetsnära ”arbetsköpare” har aldrig trängt igenom. Inte ens det mer blygsamma försöket att låta ”den offentliga sektorn” bli den ”gemensamma” har anammats.
   Däremot skällsordet ”bög” har erövrats så det nu kan användas i vardagssvenska, allt  tack vare att aktivister själva började använda ordet helt skamlöst.
   ”Skamlöst” är förresten ett negativt laddat ord som jag tycker borde omvärderas. Skämmas bör man göra ibland och skuld ska man känna när man gjort fel, men skam – nej. Låt oss vara skamlösa!
   Hur viktigt språket är för tanken visste redan August Strindberg. ”Vilka revolutioner är lagliga? De som lyckas.” Översatt till idag: ”Vilka terrorister är frihetskämpar? De som vinner.”
   Vi ser bara de blommor vi kan namnet på. Och vi väljer våra epitet. Breivik – är han ”en kristen terrorist”? Hustrumisshandel på lördagskvällen ”en kristen sedvänja”? För inte så många år sedan var det sistnämnda ”lägenhetsbråk” vilket dolde verkligheten ganska bra. Så var rädd om orden.  Men i Fagersta får du livstid!
Stig Henriksson  

"Man bör undvika främmande ord om man har en adekvat inhemsk vokabulär disponibel."
okänd

 

 

Sven-Hugo Mattsson
Börsen

För 50 år sedan var den svenska börsen en relativt stillsam mötesplats. Börsen gick upp en procent, hausse, eller ner en procent, baisse, men mest gick den upp. Uppgången drevs av att bolagen i stor utsträckning producerade varor för att tillfredställa basala behov. Vi hade en regering som hela tiden höjde skatter eller införde nya, som momsen, det gick utmärkt eftersom människor trots det kunde fylla på sina egna plånböcker. Skatten användes för att vi skulle få bättre sjukvård och läkemedelsbolagen kunde tälja guld med kniv. Skatten användes för att subventionera byggandet, detta gynnade byggbolagen men även de som producerade varor för att fylla lägenheterna med. Utbyggnaden av den gemensamma sektorn innebar att företagen var säkra på att få beställningar. Satsningen på den offentliga sektorn skapade jobb, den reala arbetslösheten var nära noll och människor kände sig trygga. Ekonomin var stabil, vi hade inte ens någon statsskuld, trots att vi hade tillgångar i form av infrastruktur, skolar och statliga bolag. Vi producerade själv det mesta av våra basala varor.

Ekonomin blev skakig
Så förändrades det mesta. Vi fick olika borgerliga regeringar som alla ställt till oreda. Importerad energi flödade allt mer, vi tog till och med till oss atomkraften trots att vi hade/har massor av egen energi. Allt som kunde avregleras, avreglerades. 

Läs mer  

 

 

 

Gunnar Stensson
Tony Judt läser Sydsvenskan

Judt har gått bort men han är inte död Sålunda sitter han i sin stickade tröja i Lunds stadsbibliotek och läser Sydsvenskan denna fuktiga sommartorsdag. Han ser skymten av Gunnar Sandin och tycker sig känna igen honom, men minns inte i vilket sammanhang.

Sydsvenskans ledare: ”Politiker måste våga ta en öppen diskussion om medborgarkontraktet. Vilken vård kan befolkningen förvänta för skatten som tas ut. Ska prioriteringarna bli hårdare eller behövs ett högre skatteuttag?”
   Judt: ”Högre skatt behövs, förstås. Men den där högerkvinnan Kinhult satsar givetvis på prioriteringar. Ja, det ser jag ju här på sidan 6. Som hemma i GB. Ve de bortprioriterade!

Sid 13. Ny partiledare i Centern. ”Lööf är bäst. Hon är valvinnare, går genom rutan,.är kommunikativ och ett strå vassare.”
   Judt: ”Dammit, men vad står hon för? Är hon inte en sorts nyliberal tomboll?”

Sid 17. Daniel Rydén: I väntan på Libyens nya roll: ”De internationella oljebolagen räknar med att återuppta produktionen inom sex månader.”
   Judt: ”Ja, det tror fan. Kaddafi var bra för dem. Nu får de fixa nåt nytt. Vinsten hägrar. Den privata.”

Daniel Rydén: ”Arabvärlden bevittnar hans fall med blandade känslor.”
   Judt: ”Arabvärlden. Han menar förstås storfinansens klientdiktaturer. Allihop sitter med stöd utifrån och nu har ännu en fallit. Klart dom är oroliga.”

Läs mer