Ship to Gaza – en humanitär aktion som förändrar

Från många håll kritiseras Ship to Gaza. En meningslös provokation, heter det. Ett i grunden antisemitiskt stöd till internationell terrorism. Några okunniga individers försök att få publicitet. Uppräkningen kunde fortsätta. Hatpropagandan pendlar mellan hån mot förment naivitet och anklagelser för ondska.
   I seriösa sammanhang respekteras Ship to Gaza. Initiativet har gjort blockaden av Gaza synlig. Israels ödesdigra attack mot den lilla flottan sista maj förra året riktade uppmärksamhet – och internationell kritik – mot Israels våldsanvändning.
   Nu förbereds en ny Frihetsflottilj. Den väntas styra färden mot Gaza i slutet av juni.
   I Lund förbereds en stödmanifestation på Mejeriet den 25 maj. På Kino pågår just nu en palestinsk filmvecka. I den ingick också visning av den dokumentär som fick första pris vid filmfestivalen i Göteborg tidigare i år, Tears of Gaza. Jag skriver ingick, eftersom filmen bara visades ett par eftermiddagar på Södran.
   Jag rekommenderar att den tas upp igen. Här är inte platsen att recensera den, men en sak måste påpekas. Filmen är det starkaste vittnesbörd jag sett av tunga bombers effekt när de urskiljningslöst fälls i tätbefolkade och tätbebyggda områden.
   Efteråt samlas lealösa och dammgrå trasdockor upp i de drabbade lägenheterna. Det är barnkroppar. Filmen visar också arten av skador på de överlevande som forslats till överfyllda sjukhus, barn och vuxna.
   Och på gatorna brinner klibbiga klumpar av vit fosfor. Delar av publiken till den föreställning jag såg grät och höll för ögonen.
   I Lund förbereds alltså just nu Ship to Gaza som på andra håll i världen. Och aktionen är inte verkningslös.

 

I en artikel i Al Jazeera 20 maj analyserar Noura Erakat, professor i Center for Contemporary Arab Studies i Georgetown University, Israels möjligheter att förhindra att blockaden bryts.
   Hon understryker det internationella stödet för kravet att bryta blockaden mot Gaza. I synnerhet efter Israels raid mot Ship to Gaza i maj 2010. Till och med USA beskrev då Israels blockad som ohållbar.
   Vita huset har inte motsatt sig Egyptens beslut att öppna gränsen utan tvärtom utlovat diplomatiskt stöd och ekonomiskt bistånd.
   Även om det inte är omöjligt, så är det osannolikt att USA i framtiden kommer att motsätta sig Egyptens beslut att öppna gränsen mot Gaza.
   Med tanke på det breda internationella stödet för den gemensamma Hamas-Fatah-regering som inom kort bildas i Palestina, missnöjet med Gaza-blockaden och stödet till den nya egyptiska regeringen är det osannolikt att Israel kan förhindra att gränsen öppnas vid Rafah.
   Man skulle visserligen kunna tänka sig att Israel väljer att svara på öppnandet av gränsövergången med militärt våld. Men inte mot Rafah.
   Aktionen kommer i så fall rikta sig mot Ship to Gaza som avseglar i slutet av juni. Men det skulle ytterligare försvaga Israels redan försvagade legitimitet.
   Till slut återstår för Israel endast att vädja om amerikanskt stöd. Den amerikanska kongressen har redan visat sig villig, men frågan är hur Obama-administrationen kommer att ställa sig.
Gunnar Stensson

 



Ship to Gaza seglar till midsommar

Den internationella styrkommittén för Freedom Flotilla 2 har idag avslutat sitt planeringsmöte i Paris. Nästa Frihetsflotta kommer att avsegla från olika europeiska hamnar, däribland Marseille, under den tredje veckan i juni. Vi är mycket glada över att kunna tillkännage att Frihetsflottan nyligen fått tillskott av ett schweiziskt-tyskt fartyg. I juli 2010 antog Bundestag en resolution som uppmanade Israel att häva sin blockad av Gaza.
   Ett antal av våra respektive regeringar har uttalat detsamma. Den undersökningskommission som tillsattes av FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter slog fast att Israels blockad mot Gaza är olaglig. Internationella Röda Korset har uttalat att Israels måste upphöra med sin olagliga blockad.
   Ändå framhärdar Israel i att trotsa internationell lag och ignorera det internationella samfundets uttryckliga vilja. Om inte kraftfulla diplomatiska åtgärder vidtas för att genomdriva internationell rätt och försvara det palestinska folkets mänskliga rättigheter, så kommer Frihetsflottan att avsegla men också andra internationella initiativ att vidtas.
   Vi välkomnar beslutet från den nya egyptiska regeringen att öppna gränsövergången vid Rafah. Men precis som egyptierna stannade på Tahir-torget och vägrade lämna det innan den förra regimen försvann, kommer inte vi att acceptera något mindre än ett fullständigt upphävande av den illegala blockaden av Gaza.
   Om en vecka har 63 år förflutit sedan Nakba, när det palestinska folket började fördrivas från sina hem. Nästa månad är det 44 år sedan ockupationen inleddes av Västbanken, Gaza och Jerusalem. I juli är det fyra år sedan belägringen av Gaza började. Frågan är inte varför vi seglar för att bryta blockaden utan varför det har tagit det internationella samfundet så lång tid att handla. Vi uppmanar världens folk och stater att upprätthålla internationell lag i Palestina och att stödja Frihetsflottan.
   Medlemmar av Freedom Flotillas styrkommitté kommer nu att resa till Strasbourg för att i möten med ledamöter i Europaparlamentet diskutera detaljer i Frihetsflottan och deras aktiva stöd. Fram till att vi sätter segel intensifierar vi överläggningar med regeringstjänstemän, FN och andra internationella organ för att försäkra oss om stöd för denna aktion från det globala civilsamhället som syftar till att försvara mänskliga rättigheter och internationell rätt, och att häva Israels illegala blockad mot Gaza.
Ship to Gaza-Sverige

 

 

Scener kring reningsdammarna

I söndags hörde jag en gök för första gången i år, i morse näktergalen. Nu förestår stora events. Något rör sig under vattnets sidenyta bland grågröna flottar av pollen. Ringar, böljor. Det förebådar karparnas lek, mörka blanka fiskkroppar tumlande om varandra i skummet.
   En grön padda vandrar sakta mellan de unga kaveldunen. Snart kommer den stora knarrande grodsymfonin. En enda gång har jag sett en snok. Ålar är vanligare. Tre svanpar har i veckor legat på sina ägg som är färdiga att kläckas. Sen kommer de att simma omkring med nykläckta ungar på ryggen. Ett nytt par har just funnit varandra. Honan bygger på sitt rede medan hanen försvarar reviret med hela sin manliga aggressivitet. Vaksamheten är motiverad. Minken som bor bland björnbärsbuskarna har lämnat äggskal efter sig på stigen. Moln av minimala insekter svärmar i solskenet. Det är tid för ladusvalorna och tornseglarna att dyka upp (ur vattnet där de enligt Linné övervintrar). De lär ha siktats i Skanör. De är fräckast av alla. Med sin fulländade flyg- och navigeringsförmåga susar de förbi öronen på bara någon centimeters avstånd.
    Annars är fågellivet mindre rikt än i vintras. De hundratals bläsänderna har gett sig av till fiskrika vatten vid Kolahalvön efter svältkosten i Lund. Också de flesta gräsänderna är borta. Gässen är på väg mot Kebnekajse med Akka i spetsen. Men ett gåspar häckar, kanske lockat av den gamla gås som lever här sedan åratal på grund av bristande flygförmåga. Lite oroande är att inga hägrar synts på länge. Men de kommer nog tillbaka när dammarna fylls av grodyngel och småfisk
    Häggen, plommonen och körsbären är överblommade, men äppleträden, kastanjerna och syrénerna - vita och violetta - blommar rikt. Endera dagen börjar den vackraste blomningen. Hagtornen. De metallglänsande grenarna och kvistarna är översållade med små runda vita knoppar. Avvaktar gör också de många flädersnåren. I juni kan blommorna skördas och i juli bären.
   Djungeln mellan stigen och Höje å börjar redan bli svårgenomtränglig. Ytorna täcks av frodiga fält med mörkgröna nässlor. Hundkexen är snart meterhöga och de första har börjat blomma. Dungar av maskrosor lyser som eldar i skuggan under de blekgröna salixsnåren. De tre meter höga brunvissnade tistlarna ersätts med nya skott.
   Fälten runt dalen som nyss var svarta lyser nu gröna av vårvete. Och över alltihopa lyser moder sol från en disig blå himmel.
Gunnar Stensson

En moderat riksdagsmotion

Ibland kan man få oväntade inblickar i politikers kunskaps- och tankevärldar. Såg ni nyheten i veckan om en riksdagsmotion av två moderater, Finn Bengtsson och Ulrika Karlsson (Motion till riksdagen 2010/11 U316) ”Sveriges relation till Kuba”.

  

Där talas naturligtvis om den hårda diktaturen på Kuba och vikten av att ”skärpa den utrikespolitiska dialogen med Kuba”. Mera specifikt krävs: att ”det tillsätts en oberoende internationell granskning av förhållandena på det kubanska fängelset på Guantánamo.”
   Vad ska man säga? Man blir helt enkelt mållös.
Sten H.

 

 

 

Oppfinnar-Jockar

Vi har nog inte sett det sista försöket att stoppa Lunds spårvagnar med hänvisning till fantastiska nya uppfinningar och extrapolerade kurvor för teknikutvecklingen. Och just när det gäller den traditionella fordonsindustrin – personbilar, lastbilar, bussar – gödslar regeringen och statliga organ som Vinnova med forskningsmedel.
   Mina egna tankar går till Wenner-Grens Alwegtåg som på 1950-talet skulle revolutionera spårtrafiken men bara har fått en enda överlevande tillämpning i hela världen. Eller fransmännens Aérotrain vars övergivna pelarbana man fortfarande kan se rester av i terrängen utanför Paris. Eller Maglevsystemet som japaner och tyskar lagt ner många miljarder på men som bara resulterat i 31 kilometer mellan Shanghai och dess flygplats. Eller Volvos spårtaxivisioner från 1970-talet eller balkbanan som skulle sätta Hofors på världskartan eller försöket  med Stockholms vätgasbussar som deformerade gatorna med sin tyngd, för att inte tala om deras energiineffektvitet. Eller de många franska experimenten med fordon som är något mitt emellan spårvagn och buss som kan summeras som att priset för de fasta installationerna närmar sej spårvagnens och att fordonen sällan fungerar problemfritt. Eller elbussarna i Trieste för tio år sen som även de skulle hämta kraft underifrån men som lär ha avvecklats i tysthet.
   Än så länge är det konventionell, beprövad spårteknik som gäller. Lyckligtvis är detta den realistiska uppfattningen hos Anders Almgren (S), Mats Helmfrid (M) och Karin Svensson Smith (Mp). Så det finns hopp om spårvagnar i Lund 2015. Men räkna med många tvivlande insändarskribenter och förhoppningsfulla Oppfinnar-Jockar dessförinnan.
Gr

 

 

 

Ulf Nymark
Cykelfrämjandets granskning av kommunernas cykelpolitik

Så har då Lunds kommun återigen placerat sig högt upp i Cykelfrämjandets granskning av kommunernas cykelpolitik, den s k Kommunvelometern.
Denna gång på andra plats, medan Malmö intar tätplatsen. Hur går denna höga rankning ihop med min lilla artikelserie om Lund där jag hävdar att Lund är en bilkommun? Vad är förklaringen till så vitt skilda bedömningar? Det beror helt enkelt på vilket perspektiv man anlägger, vad man jämför med och vad man, precis som i alla enkäter, frågar efter.

Hyfsat program på bilismens villkor
1. Cykelfrämjandet (CF), där jag för övrigt är medlem, har ett hyfsat program för cyklismen, inom biltrafiksystemets ramar. Att CF outtalat accepterar biltrafikens överordnade roll framgår t ex av CF:s 11 punktsprogram (Se CF:s hemsida!) när det gäller trafikregler som inte tar upp en av de mest gentemot cyklismen mest diskriminerande trafikreglerna: att cykelföraren alltid har skyldighet att lämna företräde gentemot annan fordonstrafik, i praktiken motortrafik, när cyklisten lämnar en cykelbana, alltså i princip i varje gatukorsning på cykelbana längs väg som inte är huvudled.  

Läs mer  

 




Gunnar Stensson
Slumpen?

President Jimmy Carter skickade 24/4 1980 en specialstyrka för att frita de 52 ambassadtjänstemän som tagits som gisslan på den amerikanska ambassaden i Teheran. Försöket misslyckades.
   Fiaskot uppfattades som en bekräftelse på Carters tillkortakommande som ledare. I november samma år valdes republikanen och cowboyhjälten Ronald Reagan till president.
   Per T Ohlsson påminner i sin krönika 8/5 om det misslyckade fritagningsförsöket 1980
   Carter gjorde fiasko. President Obamas raid mot Usama bin Ladin lyckades. – We got him, sa presidenten. Obamas handlingsutrymme ökade, liksom hans chans att vinna presidentvalet nästa år.
   Visar fiaskot 1980 att Carter var ”vek och handfallen”?
   Bevisar Obamas framgång 2011 hans kompetens?
   I båda fallen finns stora inslag av slump. Slumpen avgjorde. Men hur hamnade de båda presidenterna i en situation där de var utlämnade åt slumpen?

Läs mer  

 

 

 


bin Ladins skugga

Osama bin Ladin är förmodligen skyldig till tusentals människors död, men är inte det verkligt skrämmande med bin Laden, som Adam Curtis häromdagen skrev i The Guardian, att han förenklade världen?
   bin Ladin, mer myten än människan, var ett argument för det "globala kriget mot terrorismen", odefinierat och därför evigt. Med övervakning och undantagslagar hotar det i sig den liberala ordningen i Väst. Det som var bin Ladins mål.
   bin Ladin, denna länge gäckande skugga, var även argument för tre allt annat än kalla krig, som bringat förödelse och död i Afghanistan, Pakistan och Irak.
   Det är därför lätt att stämma in i Rakel Chukris ord i torsdags om dem som allt som oftast glöms, när bin Ladin nu vänds ut och in på. Samtidigt saknar jag något: Obama sa inte ett ord om Irak och Chukri nämner själv inte Afghanistan. Det är en olycklig glömska.
   Många såg från början det galna med Irakkriget men Afghanistan tycks vara sinnebilden för det goda kriget. Den gick Obama till val på.
   I Afghanistan började den brygd röras ihop, vars viktigaste ingredienser nog är fundamentalismer, vår som deras. Det hade inte behövt gå så.
   Efter en veckas bombanfall mot mål i hela Afghanistan, upprepade talibanerna erbjudandet att lämna ut bin Ladin till rättegång i tredje land. I Vita huset var president Bush bestämd: Vi vet att han är skyldig. Det finns ingenting att diskutera. (A. Buncombe, The Independent den 15/10 2001) Bombattackerna och kriget fortsätter, skördar tusentals liv.
   bin Ladin är nu död. Jubel i New York och på många fler håll i världen medan människorna i Irak, Pakistan, Afghanistan och många fler länder, även framöver tvingas att leva och dö. Därför att vi låter den dualism, som präglade både bin Ladin och Bush styra våra ord och handlingar: svart-vitt, ont-gott, fiende-vän.
   Nu är den ene död, människan, men myten lever. Och det är vi som håller den vid liv. Som dockor i händerna på marionettmästarna, insnärjda i tankemönster från före upplysningen. Vilka nyttiga idioter vi är.
Anders Davidson

 

 


”Det var rätt att döda bin Ladin”

"Dödandet av bin Ladin har på sina håll följts av bryderier om huruvida allt gick rätt till…bin Ladin har under de senaste åren haft gott om tillfällen att lägga ut texten om jihad och judehat. Vi har hört nog av honom. Det är tillfredsställande att den monologen äntligen kommit till punkt.” Per Bauhn i Sydsvenskan 7/5.
   Med de orden sällar han sig till de hämndlystna som i förakt för alla rättsprinciper triumferande dansar på bin Ladins grav.
   Det obehagliga är att han inte, som man skulle kunna tro, är representant för Sverigedemokraterna utan professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet.
   Olle Lönnaeus noterar 10/5 att ännu ett politiskt mordförsök genomfördes bara ett par dagar efter attacken mot bin Ladin. En CIA-drönare sprängde en bil i luften i södra Jemen. Det avsedda offret undkom men två andra personer (anonyma) dödades.
   Lönnaeus påminner om att mordet på bin Ladin alls inte är någon isolerad händelse. Sedan George W Bush förklarade War on Terror för snart tio år sedan har hundratals avrättningar av det här slaget utförts runt om i världen. ”Offrens identitet har inte alltid gått att fastställa.”
   ”När lagstyret sätts åt sidan och terrorhotet tillåts legitimera utomrättsliga avrättningar så ersätts rätt med makt och godtycket får spelrum” Sydsvenskans huvudledare 9/5.
   Bravo!
   Men varför är urvalet av de personer som bereds utrymme på Sydsvenskans opinionssidor så uppseendeväckande ensidigt ända sedan Israels Gaza-anfall?
Gunnar Stensson

I veckans nummer

Händer på torget

Stödfest

Välkomna till två dagars politiska diskussioner och samvaro i den skånska bokskogen 21-22 maj

Kulturtips

Ship to Gaza – en humanitär aktion som förändrar
av Gunnar Stensson

Ship to Gaza seglar till midsommar
av Ship to Gaza-Sverige

En moderat riksdagsmotion
av Sten H.

Cykelfrämjandets granskning av kommunernas cykelpolitik
av Ulf Nymark

Oppfinnar-Jockar
av Gr

Kommer demokratin att överleva detta århundrade?
av Bertil Egerö

Slumpen?
av Gunnar Stensson

bin Ladins skugga
av Anders Davidson

”Det var rätt att döda bin Ladin”
av Gunnar Stensson

Scener kring reningsdammarna
av Gunnar Stensson

Redaktion

Göran Persson och Kajsa Theander

Utskriftsvänlig form

 

Tipsa om Veckobladet

Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?

Händer på torget

Demokratisk Vänster har torgaktiviteter på Mårtenstorget på lördag 14/5 mellan 11.00 och 12.00. Tal, flygblad mm.

 

 

Stödfest

Den 25 maj ordnar vi (Ship to Gaza-gruppen i Lund) en stödfest för Ship to Gaza (som kommer att segla igen i maj-juni i år) och Palestinas folk. Vi upprörs över blockaden av ”världens största utomhusfängelse”  och kan inte stillatigande se den nöd som drabbar Gazas befolkning.
   Tillsammans med ett antal organisationer i Lund inbjuder vi till en helkväll på Mejeriet med många fina inslag. Bifogar affisch som visar vad som händer. Sprid gärna affischen elektroniskt till dina vänner och bekanta och skriv gärna ut den och sätt upp den på lämplig anslagsplats!  Kort information om syftet med Ship to Gaza. Mer information finns på www.shiptogaza.se.

Vill du vet mer så hör gärna av dig!
Bengt Hall  046-39 72 89, 0733-64 90 70
Bertil Egerö 070-949 70 77

 

 

Välkomna till två dagars politiska diskussioner och samvaro i den skånska bokskogen 21-22 maj

Alla medlemmar och sympatisörer i Vänsterpartiet Skåne inbjuds till två dagars spännande diskussioner och trevlig samvaro med Vänsterpartiet Skåne på Gamlegården i Torna Hällestad 1,5 mil öster om Lund vid vacker bokskog.
   Anmäl dig så snart som möjligt och senast måndag 16/5 till skane@vansterpartiet.se.
Välkomna med era anmälningar
Olof Norborg, Vänsterpartiet Skånes studieutskott

Hela programmet  

 

 

 

 

Kulturtips

Eddie #14
Syret, vattnet och födan börjar ta slut. Vi kommer mycket snart sluta fungera. När jag skriver detta, så inser jag, att detta redan är skrivet. Inte av mig, utan innan, av människan. Teater InSite spelar på Bastionen 15 april - 14 maj.
Fre 13 maj kl. 19:30. Läs mer

Krasch - en återvinningscirkus som bjuder på konster i en akrobatisk krock
På Karavan 30 april - 14 maj.
Fre 13 maj kl. 20:00. Läs mer

Kulla-Gulla, Fassbinder och Jag
Arena Baubo återvänder till Inkonst för att undersöka den dans som uppstår när vi inte lärt oss ta ansvar för våra egna känslor. Ett nordiskt samarbete mellan Kjersti Vetterstad, Outi Condit, Maria Stiernborg, Kajsa Wadhia, Katja Seitajoki och Lina Benneth initierat av Arena Baubo, på Inkonst 13-15 maj.
Fre 13 maj kl. 19:00. Läs mer

Rosamunde
Avdelning14 ger Elfriede Jelineks Rosamunde på Teatr Weimar 13-29 maj kl 19.30. Läs mer

Skivrelease Alla Fagra (Sverige)
13 maj kl.21.00 på Kong/Klaffbron
Läs mer

Valkyrian av Richard Wagner
Direktsänt från The Met på Biograf Spegeln och Kino lördag 14 maj. Repris söndag 15 maj. Läs mer

IAMX (UK) LIVE
På Babel lördag 14 maj kl 20:00.
Läs mer

MACK på Casinot - Anna-Lena Brundin och Elin Nordén
Standup 14 maj kl 20:30 på Casino Cosmopol. Läs mer

Exploding Brass
Øresund Brass Band under ledning av Jonas Nydesjö. På Tangopalatset 15 maj kl 17:00. Läs mer

Säsongsavslutning Mix Musik: Antonio Rey & Barullo (Spanien)
15 maj kl. 19.00 på Kong/Klaffbron.
Läs mer

Kærlighed og lidenskab - Vårkonsert med Lunds Studentsångare
På Palladium 17 maj kl. 19.30.
Läs mer

Malmö By Foot - Historisk vandring
Turen tar dig genom Malmös spännande historia från medeltiden till modern tid. 17 maj - 2 juli.
Tis 17 maj kl. 17:15. Läs mer

Matkaravan med Hanna och Linda
med Hanna Tunberg och Linda Dahl
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Ons 18 maj kl. 16:00 Tor 19 maj kl. 16:00
Läs mer

MORITZ VON OSWALD TRIO
På Inkonst onsdag 18 maj kl 20.00.
Ons 18 maj kl. 20:00. Läs mer

Hela kulturcentralens program

 

 

Bertil Egerö
Kommer demokratin att överleva detta århundrade?

Jordens befolkning ser ut att öka mer än beräknat, meddelade FN i början av maj. Nu väntas det finnas tio miljarder på vår jord i slutet av detta sekel, en ny miljard ovanpå de nio som varit standardsiffran ett tag. Jag blir inte så förvånad – siffrorna är inget mer än framskrivningar baserade på dunkla antaganden om hur barnafödande och överlevnad ska utveckla sig i vart och ett av jordens alla länder. Och 90 år är en lång period i sådana sammanhang.
   Det är mycket som är problematiskt med detta slags siffror. Fortsatt folkökning i vissa regioner balanseras mot väntad minskning i andra. Faktiskt är skillnaderna i tillväxttakt större än någonsin. En klar spegling av de förhållanden under vilka människor lever – både materiellt och i fråga om trygghet och förväntningar om framtiden. I många afrikanska länder värdesätts helt rationellt släkten som den enda säkra tryggheten. Många barn är släktens trygghet i nästa generation.
   I Europa väntar vi oss knappast något materiellt stöd från barn eller andra släktingar om vi skulle behöva det. Släktträden minskar till smala stammar utan just några syskon- eller kusinförgreningar. Då är det inte så lätt att fixa jobb åt sitt barn med hjälp av släktkontakter. Det är andra länkar som gäller.

Läs mer