Kenneth Hermele ser islamistiska orosmoln

"Jag kommer inte på någon annan lika föraktlig hållning inför ett folkligt uppror än den som Röda armén intog när man lät det polska upproret slås ner av nazisterna i krigets slutskede.” Så kommenterar Kenneth Hermele Carl Bildts beryktade uttalande ”Det handlar inte om att stödja den ene eller den andre.” (Sydsvenskan 29/3)
   Om nu Carl Bildts uttalande är så extremt föraktligt som KH gör gällande borde det väl leda till något mer än det uppgivna ”här får vi leva med skammen”? Från många håll har det kommit krav på Bildts avgång.
   KH:s långa lista med toppolitiker och intellektuella som till helt nyligen besökte Tripoli och Tunis och svassade för Kaddafi och Ben Ali visar att Bildt långtifrån är ensam om skammen.
   KH har tittat på redogörelserna för utvecklingen i Nordafrika i New York respektive London Review of Books. Han finner dem ytliga jämfört med texterna i Le Monde Diplomatique, le Nouvel Observateur och Die Zeit.
   KH drar en snabb slutsats: ”Intresse och prioriteringar verkar alltså följa geopolitik och gamla koloniala band”. Men jämför han inte äpplen med päron?
   Nog är Storbritanniens geopolitiska och koloniala band med Nordafrika bra mycket starkare än Tysklands, vars erfarenheter inskränker sig till episoden med Rommels afrikakår 1941-42.
   Mohamed Bouazizis självbränning blev tändande gnista i Tunisien, men det är bakomliggande politiska, sociala och ekonomiska faktorer som ger upproren deras uthållighet och bredd. Ingen menar på allvar att skottet i Sarajevo orsakade första världskriget.
   Kenneth Hermele rubricerar sitt kåseri ”Hopp och hot”. Han borde kanske bara ha rubricerat det ”Hot”. Framställningen andas inte mycket hopp.
   ”Efter de folkliga upproren hotar alltså fundamentalism”, skriver han och citerar den iranska nobelpristagaren Shirin Esbadi när hon med utgångspunkt från regimen i Iran säger: ”Att bygga sin makt på militärens bajonetter är ett svagare skydd mot folkligt missnöje än att regera på direkt uppdrag av den allra högste befälhavaren, Gud. Risken är att Egypten och Tunisien upprepar Irans historia och byter ut en sekulär diktatur mot en religiös.”
   Men Tunisiens och Egyptens historia är en inte Irans, Ebadi må vara förlåten att hon inte inser det, men knappast Kenneth Hermele.
   Myten om hotet från det muslimska brödraskapet och muslimsk fundamentalism har varit en grundsten i den framgångsrika propagandan för västerländsk imperialism i Mellanöstern och Nordafrika under mer än 30 år.
   Den har möjliggjort ett ohämmat utflöde ur de ändliga oljereserverna på lokalbefolkningens bekostnad från Libyen till Saudiarabien och Bahrein.
   Självklart blir den fortsatta demokratiseringen en mångårig, kanske blodig och smutsig kamp mellan klasser, etniska grupper, religioner och såväl inhemska som internationella intressen.
   Det är den kampen vi måste kritisera och stödja så att den på sikt kan leda till rättvisa samhällen och frigöra människornas sociala, ekonomiska och kulturella utveckling.
   Det gör vi inte genom att varna för muslimsk fundamentalism. Det underblåser bara den växande islamofobin i vårt närområde.
Gunnar Stensson

Sven-Hugo Mattsson
Pensionsmyten 2

Det finns uppenbart en oro för hur pensionerna skall utvecklas i framtiden. Jag hör ständigt att man tror att pensionerna inte skall räcka till och jag läser insändare med samma innebörd. Själv ser jag inte varför pensionerna skulle bli lägre, tvärtom, jag skall nedan redovisa vad jag ser i min kristallkula. Jag benämner det kristallkula eftersom en prognos om framtida pensioner är just prognoser och att förutse pensionerna 40 år framåt, vilket jag i och för sig skall göra, skall tas med en nypa salt. Hur stora pensionerna skall bli har många parametrar.

ATP – Allmän pension
ATP var ett system som var relativt lätt att förstå. Vi lovades 65-70 % av lönen, detta är hyfsat som bas i ett pensionssystem. Detta garanterades oavsett allt annat. Det fanns dock två tekniska fel i ATP. Det fanns inget fördelningstal, högre ju äldre vi blir. Den summa vi tjänat ihop divideras med fördelningstalet och pensionen per månad blir mindre, Men observera att livspensionen inte blir mindre.

Läs mer  

Klostergårdsbladet

"Klostergårdsgruppen” publicerar den 1 april 2011 det absolut första numret av ”Klostergårdsbladet”.
   I gruppen ingår idag Klostergårdsskolan, ABF, Synskadades Riksförbund, Byalaget, Hyres- och Bostadsrättsföreningar, Helgeands församling, Fritidsgården och Bibliotekets stödförening Klostergårdskultur.
   Gruppen arbetar för att samordna, utveckla och främja de aktiviteter som fyller vårt område med liv och innehåll.
   Vi vill informera om allt som sker. Alla föreningar, konstnärsgrupper, körer och enskilda är välkomna att presentera sina program, och vill man deltaga i samordningsarbetet finns det plats för fler.
   Kontakta redaktionsgruppen Hossein Karbassi, eller Bjarne Holmquist,
   Vi planerar att trycka Klostergårdsbladet tre gånger per år med utgivning i april, augusti och november/december.
”Mötesplats Klostergården”

Flygelkören 10 årsfest

Välkommen att vara med på Flygelkörens Jubileumsfest!
   Vi inbjuder alla som någon gång sjungit med i kören att till en kostnad av 100 kr per person få ta del av specialkomponerad festbuffé. Det blir förstås också mycket sång under ledning av kvällens festmusikanter Gösta Petersen & Martin Landgren. Det går bra att ta med en vän!

Vita Huset Uardavägen, bakom ICA Tornet, fredag 15 april kl 18
Kl 18 Festbuffé med sång
Kl 21 Festmusik med Klezmerorkestern Hojfen Balagan
Allmänheten inbjudes att delta i dansen från kl 21. Då blir entréavgiften 60 kr.
Anmälan: senast 10 april via mail: Goesta.Petersen@djingis.se
Välkommen!
Flygelkören
Gösta Petersen, körledare
Ylva Lindskog, körvärd

Affisch