Återupprätta Lunds rådhus – för demokratins skull
Motion till Lunds kommunfullmäktige 2018-10-22
Sedan 
medeltiden har Lunds stads styre befunnit sig vid Stortorget. Det är ingen tillfällighet, styrets synlighet och tillgänglighet är en viktig förutsättning för dess legitimitet. Det nuvarande rådhuset byggdes på 1830-talet och har i 185 år fungerat som nod och kontaktpunkt mellan styre och medborgare och har sedan den allmänna rösträttens införande tillika varit demokratins högborg.
Men sedan september 2018 har kommunkontoret och de förtroendevalda kommunalråden försvunnit från Rådhuset. De återfinns numera i hyrda lokaler på femte och sjätte våningen i det nybyggda tingshuset. Ingången är en låst anonym dörr ut mot spår 6. För att komma in och träffa en levande människa måste två låsta spärrar passeras, likaså måste den som vill passera ut från kommunkontoret be om hjälp av personal. I interna meddelande på kommunkontoret talas det om ”Ytterdörren – vårt skal mot omvärlden”, att ”tyvärr har det redan förekommit att obehöriga har kommit in i trapphuset” och att vi måste ”se till att skalet håller tätt” (2018-09-28). De ”obehöriga” är alltså medborgarna, som till varje pris ska hållas ute.
Jag har i kommunstyrelsen det senaste året vid flera tillfällen försökt få klarhet i planerna vad gäller rådhuset, men mötts av tystnad eller undvikande svar. Man kan på goda grunder fråga sig vem som har beslutat att avveckla Lunds rådhus, nedläggningen har i alla fall inte föregåtts av något politiskt beslut i kommunstyrelsen.
Jag föreslår
att rådhuset omedelbart återupprättas som säte för Lunds politiska ledning och som kommunkontor.
Mats Olsson, Vänsterpartiet
Noterat: Himalayas glaciärer smälter
Skulle ismassorna smälta helt kan konsekvenserna bli katastrofala för en miljard människor. ”Om glaciärerna försvinner kan vi räkna med brist på färskvatten”, säger Bhardway, forskare i atmosfärkunskap vid Luleå Tekniska Universitet. TT
I skogkanten/Vanaprashta
Ingen tror på ”apokalyps” i vår tid
Det är väl bara Jehovas vittnen och andra sekteristiska extremister som tror att världen ska gå under. Vi andra är för upplysta och sekulariserade för det.
Klimatförnekarna blir visserligen färre och färre. Men el-bilar och fossilfri omställning går inte fort nog för att stoppa den globala uppvärmningen. Nu får vi rikta in oss på de skador som uppstår och kan uppstå. Det blir till uthärda och göra så gott vi kan. Översvämningar, torka och höjning av havsytan. Var ska vi göra av alla miljöflyktingar från tropikerna?
Det här orkar man inte tänka på utan att bli halvt galen. Det är kanske mer begripligt att vi inte förstår finanskapitalismen med dess snabbt ökande ekonomiska ojämliket, som undergräver demokratin och är kopplad till miljöförstöringen. Vi har det ju bra i världens minst fattiga land, nya bilar, sommarstugor och restaurangmiddagar.
Läs Therborns bok Kapitalet, överheten och alla vi andra! Lägg till kunskapen om den växande småföretags-/ egenföretagssamheten och vad den gör med facket. Detta är en nödvändig civilisationskritik.
Staffan Lindberg
Se Therborns presentation »
Läs bokens förord »
Ojämlikhet hot mot demokrati och klimat
Global 
ojämlikhet. Nya perspektiv i globaliseringens tidevarv är titeln på en aktuell bok av Branco Milanovic, utgiven på Daidalos.
Ojämlikheten ökar i nästan alla stater. Ojämlikheten mellan staterna ökar. Ojämlikheten ökar i Sverige.
Branco Milanovic varnar för att ojämlikheten kan förvandla demokratiska stater till plutokratier, stater styrda av de rika i de rikas intresse. Han menar att detta redan skett i USA och att vi kan se vad det innebär.
Ojämlikhet kan också leda till populism. Ett av Milanovics exempel är att Sverigedemokraterna under 2000-talet har vuxit från ett par procent till dagens närmare 20 procent. Tendensen i Sverige är starkare än i många andra europeiska länder.
En förutsättning för att vi ska klara klimatkrisen och krisen i världssystemet är att vi minskar ojämlikheten.
Flera andra ekonomer oroas av växande klyftor. Thomas Piketty varnar för följderna av de snabbt ökande förmögenhetsskillnaderna i Kapitalet i tjuguförsta århundradet. Utvecklingen hotar inte bara den demokratiska välfärdsstaten utan också den liberala marknadsekonomin.
Staten måste korrigera marknadens löne- och förmögenhetsuppdelning skriver
Per Molander i Condorcets misstag. Hoten mot staten och demokratin. Weylers.
Löneskillnaderna kan minskas genom progressiv löneskatt. Det kanske överraskar, men USA hade faktiskt fram till 1980 höga marginalskatter på hög lön utan negativa effekter, påpekar Piketty.
Förmögenhetsklyftorna kan minskas genom arvsskatt, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Både Piketty, Milanovic och Molander rekommenderar att man använder sig av dem.
Men under 2000-talet har den svenska staten avhänt sig instrumenten för att skapa jämlikhet.
Det har gjort Sverige till ett av de länder där skillnaderna i inkomst och förmögenhet ökar snabbast. I Sverige blir människor numera förmögna utan att det står i någon som helst proportion till deras förmåga eller arbetsinsats.
Hur har det gått till?
Det gamla högerkravet att avskaffa arvsskatten aktualiserades faktiskt av Göran Persson som lade fram ett förslag att avveckla den och fick stöd från Vänsterpartiet sedan han ställt ultimatum till Lars Ohly.
När högern kommit till makten 2006 avvecklades också fastighetsskatten och förmögenhetsskatten. Arvsskatten togs bort helt.
Internationellt är det mycket ovanligt att avskaffa arvsskatten. Normalt brukar nivåerna ligga på 30 till 40 procent.
Dessutom minskade skatten på värdepapper.
Brancovic skriver: ”Ett intressant fall är Sverige, där medelklassens andel av förmögenheten minskade obetydligt men där de översta fem procenten blev mycket rikare och såg sin andel av inkomsten öka med tre procentenheter. Den ekonomiska maktförskjutningen från medelklassen mot de översta fem procenten påverkar de totala konsumtionsmönstren. De rika konsumerar mer lyxartiklar än medelklassen, såsom dyra bilar, semestrar, restaurangmåltider och smycken. Det innebär att producenterna har skäl att inrikta sig på den typen av varor och tjänster.”
Ett aktuellt exempel på de rikas prioriteringar är Cum-ex, storsvindeln mot europeiska banker. De som genomförde den var högutbildade män, från de främsta universiteten, med de högsta betygen.
Vad fikade de efter? Två villor i Mallorca. Flygning i business class. Privatplan. Futtiga önskemål för en gränslös girighet.
Tyskland lurade de på 50 miljarder genom fusk med återbetalning av skatt på aktieutdelningar.
Ett annat exempel är 
Handelshögskolan i Stockholm. Handels. Maktelitens skola av Mikael Holmqvist ”beskriver högstatus-skolan som en plats där studenterna snarare förväntas stå på god fot med företag och sponsorer än att hålla intellektuell kritisk distans”, skriver Anneli Jordahl i en replik till Handelshögskolans rektor Lars Strannegård. (SDS 25/10).
Hon citerar en student som jublar första dagen på Handels: ”Den STORA överraskningen under lunchen var att BMW lottade ut en bil till en student – hur coolt? Handels med alla dess kontakter och partnerföretag. Självklart vann man den inte men coolt ändå.”
Lite oroande är att även finansminister Magdalena Andersson är utbildad i denna miljö.
Gunnar Stensson
Cum-ex skandalen
Läs mer »
I veckans nummer
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
USA-bolag vill bygga vid Höje å
Promenad från St Lars vårdcentral till St Lars begravningsplats
Samling söndagen den 28 oktober klockan 14.00 vid St Lars vårdcentral
Byalagsmöte i ABF-lokalen, Sunnanväg, måndagen den 29 oktober klockan 19.00
På dagordningen:
• Gårdagens promenad till St Lars begravningsplats och det amerikanska investmentbolaget Starwood Capital Group som vill bygga på åkermarken mellan begravningsplatsen och Klostergården.
• Lunds översiktsplan och arbetet med den kommande detaljplanen för Källby-områdets utbyggnad.
Gunnar Stensson
Arbetarrörelsen och den Svenska Modellen
Tid: Söndag 11 November 15:00
Lokal/sal: ABF Huset Malmö, Lilla salen
Adress: Spånehusvägen 47, 21158, Malmö
I den politiska debatten är det idag få begrepp som är så omhuldade som "den svenska modellen".
Från vänster till höger säger man sig vilja värna den svenska modellen, men vad är det egentligen som man säger sig stå upp för? Finns det en gemensam definition eller är den svenska modellen idag endast ett begrepp som ideologiskt fylls med det som för stunden passar? Roy Karlsson, gymnasielärare och tidigare fackligt aktiv metallarbetare bosatt i Västervik kommer att ge ett historiskt perspektiv på "den svenska modellen" utifrån arbetarrörelsens olika ideologiska riktningar och diskutera dess politiska betydelse av idag.
Arrangörer: Svenska Clartéförbundet och ABF Malmö
Bengt Hall
En korrupt statsministerkandidat
Centern och Liberalerna hävdar med emfas att de helst vill se Ulf Kristersson som ny statsminister. Är han en omdömesgill kandidat till posten? Under valparollen ”Lika för alla” ville Ulf Kristersson skapa ett samhälle där ingen går före i kön och där alla människor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Hur har han själv levt upp till dessa paroller?
Mellan 2006 och 2010 var Kristersson socialborgarråd i Stockholm. Han genomdrev då omfattande utförsäljningar av offentliga verksamheter och kommunala bolag för priser långt under marknadsvärdet. Bara under ett år (2008) slumpade han bort verksamheter värda minst 81,7 miljoner kronor för 3,4 miljoner kronor. Enligt både Statskontoret och Regeringsrätten var utförsäljningarna olagliga. Redan hösten 2007 ifrågasatte Sveriges Kommuner och Landsting avknoppningarnas laglighet. Medborgarnas förluster på utförsäljningarna – 78,3 miljoner kronor – motsvarar kostnaden för 6 552 301 Toblerone.
De nya ägarna gjorde sedan vinster på 65 miljoner kronor på bara tre år. Kulturkrabatens förskolor i Årsta såldes till exempel för 635 000 kronor. Under år 2013 hade förskolechefen tagit ut 9 miljoner kronor i vinst och låtit bolaget köpa en gård för 2 miljoner kronor. Vantörs hemtjänst såldes för 69 500 kronor och de nya ägarna gjorde en vinst på 5,4 miljoner kronor redan efter nio månader.
”Stöld från folket”
Riksdagsledamoten Teres Lindberg (s), tidigare borgarråd, menar att Kristersson ägnade sig åt ”stöld från folket”:
Läs mer »
44:e årg.
Utskriftsvänlig form