Motståndets lilla katekes
Spetsa öronen efter farliga ord
Var uppmärksam på hur orden extremism och terrorism används. Var vaksam på de ödesdigra begreppen nödläge och undantag. Slå hårt mot det lömska bruket av patriotiska ord och uttryck.
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.
8 mars
Bild från 8 mars demonstrationen 2017
Vad som händer internationella kvinnodagen i Lund tänkte VB berätta om. Om man söker sin info via nätet så kan man bli något konfunderad. Ung Vänster och Vänsterpartiet kallar till samling på Stortorget kl 17:30-19.00 för manifestation/demonstration och tal.
Feministiskt initiativ manar till samling för demonstration på samma torg kl 17 med tal av F!-politiker från Malmö och Lund.
Man verkar inte helt samstämda men Stortorget verkar vara platsen för utomhusaktiviteter den 8 mars. Nedan följer info om en rad inomhusevenemang denna dag.
— — —
Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter
8 MARS 2018 | 10.00 – 16.00 | SOL HÖRSAL | HELGONABACKEN 12 | LUND
1922 fick Sveriges riksdag sin första kvinnliga ledamot och 92 år senare är hela 43,6 procent av riksdagsledamöterna kvinnor. Vi har sålunda ett parlament som får sägas vara i balans. 2014 fick vi dessutom vår första feministiska regering. Hur har då allt detta påverkat kvinnors villkor och möjligheter i politiken?
Forskningen visar att kvinnor oftare får avgå än sina manliga kolleger i samband med politiska skandaler, hur kommer det sig? Förväntas kvinnor ha en annan moralisk kompass än män i politiken?
Vi har och har haft flera kvinnor som partiledare, några är kvar andra har fått avgå – är det svårare att få stöd i sitt ledarskap inom det egna partiet om man är kvinna?
2018 är det valår i Sverige och vi vet ingenting om utgången, mer än att vår nästa statsminister kommer att vara en vit, medelålders man. Den 30:e i ordningen sedan allmän rösträtt infördes 1921. Det är dessa frågor seminariet Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter ska handla om. Vid seminariet får vi möta och lyssna till en rad namnkunniga politiker och forskare.
— — —
8 MARS 2018 Internationella Kvinnodagen
Välkommen att lyssna på panelsamtal med tema jämställdhet på arbetsmarknaden!
Fokets Hus i Lund, Kiliansgatan 9. Den 8 mars kl 18.30.
I panelen:
Markus Blomberg (moderator) - LO, Anna-Lena Hogerud - Regionråd (S), Agnes Kauranen - SSU, David Westlund - Region Skåne (S), Karina Cubilla - S-studenter, Kerstin Nilsson - Riksdagsledamot (S)
— — —
Internationella kvinnodagen
8 mars kl. 18:00 – 19:00, Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Jämställdhet – hur mycket bryr sig de politiska partierna? Frågor och svar inför valet 2018. Frågar gör Zonta i Lund.
— — —
Ny visning lyfter fram Domkyrkans kvinnor
Framstående kvinnor saknas inte i Lunds domkyrkas långa historia. På internationella kvinnodagen den 8 mars 2018 har vi glädjen att berätta om några av dem – från 1100-talet fram till i dag – i en alldeles ny guidad visning: Kvinnokraft kring katedralen.
– Domkyrkans högaltare är faktiskt tillägnat både Sankt Laurentius och jungfru Maria, så man kan säga att kvinnornas historia i Lunds domkyrka börjar redan där, 1145, säger Melissa Isla Venegas, arkeolog och guide i Lunds domkyrka.
– Domkyrkans historia är långt ifrån klar, den pågår hela tiden och fler kvinnor, och män, kommer att skiva in sig i dess tidslinje, säger Melissa Isla Venegas.
Tid och plats: Visningen ges vid två tillfällen, torsdag 8 mars kl 16.00 och lördag 10 mars kl 14.00. Samling i Domkyrkan. Fri entré och ingen föranmälan.
Vägtrafikens utsläpp av klimatgaser minskar alldeles för långsamt
Klimatmålet för vägtrafiken är i fara – det säjer Trafikverket i samband med redovisningen av de samlade utsläppen från trafiken under förra året.
År 2017 minskade utsläppen visserligen med nära 2 procent. Men för att nå målet, 70 procent minskning till 2030 jämfört med år 2010, fordras en minskning på 8 procent varje år för att klara målet.
Det är elbilarna som står för fjolårets minskning. Bensin- och dieselbilarna ökade sina utsläpp. Stora förhoppningar har av billobbyn ställts till att nya fossildrivna bilar ska bli mer och mer koldioxidsnåla. Men enligt Trafikverket var skillnaden mellan nya bilar från 2016 och 2017 ändå knappast märkbar. Dessvärre ökar ju också nybilsförsäljningen. Under förra året registrerades mer än 70 000 fler personbilar jämfört med år 2014.
Trafikverket konstaterar att det fordras stora förändringar i samhället och i transportsystemet. Städerna måste byggas tätare och möjligheterna att resa med kollektivtrafik, cykel och gång behöver förbättras. Gamla och bränsletörstiga bilar måste användas mindre eller skrotas och ersättas av nya bränslefria – och framför allt utsläppsfria – fordon.
Ulf N
Idag är det en sån dag
då endast tomten är vaken
och jag är ju ingen tomte.
Mars – vårmånad,
Jaha.
Karin S.
Staffan L.
Solidariskt medborgarskap och fördjupad välfärd, del 2
Alla kan delta i visionsarbetet. För min del finns det ytterligare några saker som jag vill ta upp. Det är inget uttömmande, bara lite tankar under ett antal kilometrar i skidspåren i norra Värmland. Det handlar om ”den stille sne”, som Piet Hein så fint uttrycker det, där finns det utrymme för nya tankar.
Just nu befinner vi oss i upptakten till valkampen. Det är symbolpolitik som hårdare straff, stopp för invandring och flygskatt. Fler som ska få a-kassa, mer personal i vården, osv. Det kan inte vara lätt för väljarna att kryssa sig igenom dessa nedslag.
Kanske en paroll för fler än Piratpartiet?
Vill man påverka är visioner viktiga i valkampen. De ska väcka väljarna! Om inget parti får majoritet blir det efter valet samtal medan likasinnade, förslag och kompromisser. Det handlar om demokratins kärna: Visioner, kamp och sedan kompromisser.
Skolan: hur många generationer barn och ungdomar ska vi offra på valfrihetens högaltare. Vilket blodigt offer krävs härnäst? Kanske är det som i krig. Generationer offras för friheten? Det är bara fråga om vilken frihet.
Skolan handlar inte om valfrihet utan om att värna om den viktiga principen om valfrihet och alla andra medborgarrättigheter och plikter. Det är en viktig skillnad.
Bara en nationell grundskola kan fostra nya generationer till frihet i solidarisk gemenskap. En skola i området, inget annat, knutet till lokalsamhället. Blandade klasser. Det krävs ett totalt återtåg och nyskapande som det en gång var med grundskolan efter andra världskriget. Innan dess fanns ju folkskolor, realskolor och diverse friskolor. Hur detta ska gå till vill jag inte fördjupa mig i. Men vinstdrivande, religiösa och politiska friskolor ska förpassas till kvällarna.
Denna ”revolution” kan nog inte ske direkt men troligen först när den politiska generation som förstörde skolan sitter på äldrehus och endast gläds över ärtsoppan.
Läs mer »
Central park i Lunds Manhattan
Från början var det tänkt att ett enda långt skidbackehus, sluttande 
från Arenatoppen i norr till uthoppet i söder, skulle byggas vid Arenan. Så blev det inte. Skid-backehuset styckades. Och Arenatoppen blev några våningar lägre än det först var tänkt. ”Central park” kallas nu kvarteret där bygget av de två lägsta husen i det styckade skidbackehuset inleddes i tisdags.
Parkeringsplatsen söder om Central park, där korvkiosken som sålde ungersk korv låg innan den brändes ner i höstas, ska också bebyggas. Lunds tidigare ordförande i kommunfullmäktige, Larry Andow, S, drömde för något årtionde sedan om en skyskrapa där. Ett Andow Tower kanske. Nu blir det kanske en Abelsson Building.
Björn Abelsson, byggnadsnämndens ordförande, S, var där, när bygget av Central park startade. Han var förstås glad över alla de nya bostäderna och framhöll att den blivande Klostergårdsstationen - som han kallade Lunds Södra – ligger bara på en eller två minuters avstånd från Central park. Hans bedömning var mer optimistisk än byggföretagets som i sin reklam talat om fyra minuters avstånd.
Apropå Klostergårdsstationen så glunkas det om höga hus på fjärrvärmeverkets tomt. I den film Trafikverket visade vid presentationen av stationsbygget syntes ett och annat högt hus. Lunds Manhattan är inte färdigt än.
Lunds riktiga Central park är förstås Klostergårdsparken med plaskdammen. Klostergården är Haarlem. I söder flyter Lunds Hudsonflod – Höje å.
Jag stod vid plaskdammen i onsdags och pratade med en god vän, en av 1960-talets arbetskraftsinvandrare från Istrien i forna Jugoslavien. Han berättade om köldchocken när han tillsammans med de nyrekryterade invandrarna steg ur planet på Bulltofta flygplats en vinterdag för mer än 50 år sedan. Vi tog förstås upp Central park. Han var arg för att de nästan tusen nya bostäderna längs Finalgatan var insatslägenheter, dyra och oåtkomliga för unga och låginkomsttagare. ”Klassamhället!” fnös han.
Barnen åkte skrattande och skrikande tefat på kullen intill och solen skymtade genom snöröken.
Gunnar Stensson
I veckans nummer
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Årsmöte i Vänsterpartiet
På lördag den 3 mars mellan klockan 10.00- 17.00 är det dags för både årsmöte samt medlemsmöte för att att fastställa den kommunala listan till höstens val.
Plats: ABF Kiliansgatan (lokalen nere i källaren.)
Lördagsmusik
Helgeandskyrkan
3 mars kl 17
Saxofonkvartetten ”Crew Cut”
Albina Veisland, orgel
Klosterkyrkan
3 mars kl 18
Helgsmål med musik: Kören Svart på vitt under ledning av Diana Nunes och Lasse Beijbom
Händer i Lund
Digitala medier och demokrati
Var 
femte över 65 saknar digital teknik: Är det ett problem? Digitaliseringen i samhället drivs på för att effektivisera verksamheter och öka servicen till allmänheten. Men minst 20 % av Sveriges befolkning saknar helt apparater som gör internetanvändning möjlig. För dessa är livet som före datorn och internet. Vilka konsekvenser får det? Tobias Olsson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Tid: 2018-03-06 18:00
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Gröna finanser och lokala valutor
För att komma till rätta med koldioxidutsläpp, miljöförstöring och klimatförändring krävs att ekonomin förändras. Hur kan det finansiella systemet bidra till en sådan ”grön” omvandling? Vilken roll kan lokala valutor spela i en sådan transformation? Och vilka exempel finns det historiskt och i nutid, både i Sverige och omvärlden?
Föreläsning och diskussion med Ester Barinaga, professor i socialt entreprenörskap vid Copenhagen Business School och Anders Ögren, docent i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet.
Tid: 2018-03-07 18:00 - 19:30
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Det röda Lund 1968
Lund framstod 1968 som en nästan lika revolutionär brännpunkt som Paris, Berlin och Chicago – ur Piteås perspektiv.
Bakgrund: I USA växte revolten mot Vietnamkriget. Martin Luther King och Robert Kennedy mördades. Efter medborgarrättsrörelsen kom Black Power.
Russell-tribunalen om USA:s krigsförbrytelser i Vietnam ägde rum i Stockholm, mot regeringen Erlanders vilja.
Min svåger Nisse Sjödén, som gjorde vapenfri tjänst på Arlanda flygplats, genomförde en aktion mot utvisningen av ett av tribunalens vittnen. Han straffades genom att förvisas till flygplatsen i Skellefteå. Vintern 1967-68 tillbringade han helgerna hos oss, i Sveriges Sibirien - Norrbotten.
I Stockholm stormade polis med hästar och batonger publiken som strömmade ut efter ett solidaritetsmöte för Vietnam. Axel och Greta Höijer drabbades. De var två socialdemokrater med högt anseende. Jan Myrdal fick sina glasögon sönderslagna.
I februari 1968 demonstrerade Olof Palme sida vid sida med Nordvietnams ambassadör mot USA:s krig. USA kallade hem sin Sverige-ambassadör.
Samtidigt inledde FNL Tet-offensiven som blev en vändpunkt i kriget.
Läs mer »
44:e årg.
Utskriftsvänlig form