Orättvisa löneskillnader permanentas
Genom utformandet av lärarlönelyftet så bygger man in osakliga löneskillnader i lönestrukturen och splittrar lärarkollektivet.
Mats Olsson, V, i Lunds kommunstyrelse.
Varför inte införa gratis kollektivtrafik?
På bussar, spårvagnar, pendeltåg ska alla kunna åka utan betalning i framtiden. Inga biljetter, månadskort, klippkort, jojokort. Inga konduktörer, kontrollanter, spärrvakter, böter. Låt hela det konstruerade betalsystemet gå i graven!
Tanken dök upp häromdagen när jag tog pendeln mellan Lund och Malmö. Nu är priset på denna tio (10) minuters resa höjt till 48:-. Enkel tur! Priset på resan har ökad med mer än 50 % på några år.
Samtidigt som kollektivtrafikens taxor hela tiden höjs beslutar Lunds kommun att bygga ytterligare en motortrafikled in mot stan till en kostnad av många hundra miljoner kronor (jo jag vet staten betalar en del). Orsak: bilismen ökar och man vill motverka trafikstockningar, sägs det. Med en sådan tankevolt ställs bilism mot kollektivtrafik; bilen ses som prio nummer ett medan kollektivtrafiken bedöms som ett nödvändigt ont. Tänk tvärtom!
Regeringen säger sig vilja/måste minska utsläppen från trafiken med 70 procent till år 2030. På tretton år ska hela vårt transportsystem ställas om… Är det då inte dags att helt omvärdera synen på kollektivtrafiken? Varför betrakta den som tärande istället för en ekologisk/ekonomisk möjlighet?
Gratis kollektivtrafik borde ses som en nödvändighet, en möjlighet inför framtiden.
Lördag den 4 mars är det för övrigt utsedd till Nolltaxedagen.
Marie-Louise Steiner
Framgafflat – om cykel och trafik:
Om vägslitagageavgift och dystra siffror för nybilsförsäljningen
I Sydsvenskans rapportering kring regeringens hantering av utredningen om vägslitageavgift framställs det som att regeringen stoppar det hela i malpåse genom en ny utredning. Enligt vanligtvis välunderrättade källor nära regeringen är det inte alls så. Den utredning som lagts fram är ofullständig, för att inte säja undermålig. Efter att ha fått fram bättre beslutsunderlag kommer regeringen att gå vidare med ett förslag om vägslitageavgiften.
Systemfel i den s k gång- och cykeltrafiken
I Sverige och så också i Lund finns en grov miss, ett systemfel, när det gäller skyltning av det som kallas gång- och cykelvägar. Om en cykelbana inte är skyltad med enkelriktadskylt är det tillåtet att ci båda riktningarna på denna cykelbana Alltså även om det inte uttryckligen anges att det är tillåtet. En cyklist kan alltså cykla på en gångbana på vänster sida av gatan. Då färdas cyklisten i motsatt riktning mot den cykeltrafik som trampar på i den riktning som är påbjuden. Fast kommer en cyklist på fel sida av gatan finns vid cykelbanans respektive gångbanans början i de flesta fall ingen skyltning om att det är en gång- och cykelbana. Det innebär att det inte finns någon vägledning eller påbud över var någonstans gångtrafiken ska färdas och var cyklisterna ska färdas på den delade gång- och cykelbanan. En vit linje eller skilda markbeläggningar mellan den del som är gång- och den del som är cykeltrafik säjer ju ingenting. I synnerhet inte för alla utländska besökare vi har i Lund. Inte heller finns det som regel någon skyltning om var gångbanan finns när om en kommer gående mot trafiken på en för cyklister enkelriktad gång- och cykelbana. När ingen skyltning finns kan det ju heller inte vara olagligt att gå på cykelbanan eller cykla på gångbanan. Detta förhållande visar att Sverige fortfarande är ett u-land när det gäller gång- och cykeltrafik.
Lilla Fiskaregatan – igen
Återigen är ett medborgarförslag om förhållandena på Lilla Fiskaregatan på väg fram till kommunfullmäktige. Förslagsställaren vill att fullmäktige beslutar om att göra gatan till en gågata. Detta för att få bort cykeltrafiken. Jag skrev relativt utförligt om problemen med Lilla Fiskaregatan i VB nr 35 i fjol och tänker inte upprepa innehållet här. Bara konstatera att den nu aktuella förslagsställaren i likhet med så många andra kommuninvånare tror att det är förbjudet att cykla på en gågata. Det är det inte – vilket påpekas åtskilliga gånger i dessa spalter. Cyklister får i normalfallet färdas på en gågata, men hastigheten begränsas till gångfart och cyklisten har väjningsplikt gentemot gående. För övrigt anser jag att det myckna olovliga bilkörandet och dito bilparkerandet alltför sällan observeras i debatten om problemen på gatan.
Fortsatt dystra siffror på bilmarknaden
Årets två första månader på personbilsmarknaden i Sverige var lika dystra som hela år 2016. I fjol såldes rekordmånga nya bilar, 372 000. Det slår år 2015, som också var ett rekordår. Bilförsäljningen har ökat 37 månader i rad! Och år 2017 inleddes alltså på samma lugubra sätt: I januari ökade nybilsförsäljningen med 7,2 procent och i februari 3,2 procent. Och till råga på allt: drygt 52 procent av de nyregistrerade personbilarna 2016 var dieselbilar!
Ulf Nymark
Not: Försäljningsstatistiken ovan är hämtad från Bilsweden, slagskeppet i den mäktiga billobbyns flotta.
Staffan Lindberg
Livläkarens besök – livsfarligt och mot bättre vetande?
I dagarna har P O Enquists pjäs ”Livläkarens besök” gått upp på Hipps tiljor i Malmö. Den fantastiska sjuttonhundratalsstoryn är vi det här laget välkänd genom dess nedslag i text, opera, film och i drama.
Den sjuke kungen, Christian VII, pendlar mellan vansinnet, leken och maktutövning. I det absoluta kungaväldet är kungen den ledarroll som präglar hela statsinstitutionen. Maktens män, grevar och statstjänstemän, måste förverkliga sina intressen genom manipulation av kungen. Anställningen av läkaren Struense för att hålla ’ordning’ på kungen slår dock helt fel. Struense blir vän med kungen och får hans fullmakt att styra det lilla landet i kontinentens utkant. Som upplysningsman och sätter han genast i gång att förändra lagarna i en liberal riktning.
Är det en Trump vi ser på tronen bakom den till synes lealöse kungen? Regissören Johanna Garpe ser likheten med Struense och säger i en intervju ” – Det är bara titta på Trumps första månad på andra sidan Atlanten så ser man tydliga likheter. För livläkaren blev det hans fall. Han lyssnade inte på någon och tog inte råd från någon. I slutändan gick allt åt helvete för honom – och för revolutionen.” (Sydsvenskan 24 februari 2017).
Detta är en liknelse som haltar starkt. Om det är någon Trump liknar är det naturligtvis kungen i dramat. Bakom Trump ser vi det konservativa USA, kapitalägare såväl som evangeliska kristna, som lyckat med det populistiska tricket att framställa Trump som den oskuldsfulla ledaren mot eliten. Man ser ju tydligt pjäsens ministrar Guldberg och Rantzau och änkedrottningen, som omger kungen, och som håller i trådarna med den sprattlande clownen.
Läs mer »
Insamling till böter
Här har jag länge legat
i fosterställning.
Vem orkar föda fram mig
innan det är för sent?
Min tvillingsyster går före
stödd på sin rollator.
Hon har nyss avslutat
en mattväv.
Karin S
Ingen susning i säven
I söndags var det dags
för Per T Ohlsson, Sydsvenskans stjärnskribent att under rubriken ”Utredning utan en susning” ge sitt bidrag till Svenskt Näringslivs och de borgerligas kampanj för fortsatta vinster i välfärden. Vi citerar:
Med all respekt för det tidigare socialdemokratiska kommunalrådet och hans fenomenala insatser för Malmö – som välfärdsutredare har Ilmar Reepalu inte haft en susning. Slutsatsen kan bara bli att Ilmar Reepalu inte har haft en susning om de rättsliga följderna av sina förslag. Reepalu har således inte haft en susning om de ekonomiska konsekvenserna av de förslag han har presenterat. Reepalu har inte haft en susning om den vetenskapliga bräckligheten i utredningens resonemang. Som välfärdsutredare har Ilmar Reepalu inte haft en susning.
Så vitt man kan förstå anser Per T Ohlsson att Reepalu inte har haft en susning. Som gammal uppsatsläsare kan jag meddela att när man ser ett värdeomdöme upprepas så många gånger utan att några argument tillföres så misstänker man att författaren har problem med sin text.
Lucifer
Vad var det vi sa
Utredningen om Sveriges engagemang i Afghanistan publicerades under torsdagen. Det blev en förödande kritik av den svenska politiken. Det är hedrande för svensk politik att en sådan uppgörelse nu har skett.
Under de första åren efter 2002 var enigheten total i Sveriges riksdag. Det var svårt för att inte säga omöjligt att ställa sig vid sidan efter angreppet på World Trade Center. Men i takt med USA:s krigföring vaknade en opinion mot den och ett motstånd mot att Sverige skulle sända militär trupp till Afghanistan. Vänsterpartiet har efter hand tagit avstånd från den svenska truppinsatsen men har ställt upp för den civila hjälpen. Sedan länge har vi motsatt oss ett svenskt deltagande i de militära insatserna i fjäskandet för USA.
Vänsterpartiet vacklade under hysterin mot Libyen där västmakterna i demokratins namn slog sönder ett samhälle. Vi gick aldrig så långt att vi ställde upp för svenskt attackflyg i Libyen, men jag minns inte att vi aktivt motsatte oss de JAS-plan som deltog genom att göra spaningsarbetet inför Natos bombningar. Det borde vi ha gjort. Vi vet nu alla resultatet av bombkriget: ett kaotiskt tillstånd i landet.
För några år sedan bestämde riksdagen att den svenska värnplikten skulle läggas ner. V motsatte sig detta. Nu meddelas att värnplikten ska återupptas från 1 juli.
Jag vill med detta ha sagt att Vänsterpartiet, det parti som haft minst möjligheter att påverka svensk säkerhetspolitik har intagit i huvudsak kloka och välavvägda hållningar i dessa frågor. Vi emotser nu bara ett erkännande för detta från övriga partier.
Sten H.
Sagan om president Rumpa
Det var en gång en president som hette Rumpa. Det var ett bra namn för han såg ut precis som en rumpa. Två feta skinkor runt ett pruttande hål och ovanför hålet en tjock snabel. Ur fettvecken under den gula kalufsen glimtade ibland ett par grisögon fram. Han var president i ett land som hette Först Störst.
Hela dagarna satt president Rumpa och tittade på tv. Så fort han såg något som han inte gillade twittrade han: ”Dom ljuger! Dom ljuger!” President Rumpa kunde inte ljuga. Vartenda ord han sa var en alternativ sanning.
Det första Rumpa bestämde sedan han blivit president var att inga utlänningar skulle få komma in i Först Störst. Och att alla utlänningar som redan fanns där skulle köras ut. De var lätta att känna igen på hudfärgen. Alla som inte var blekansikten måste bort!
Sedan bestämde president Rumpa att rumpnissarna skulle bygga en mur. En stor, stor mur! President Rumpa bredde ut armarna. Den skulle hålla utlänningarna ute. Muren skulle de själva betala för. För om utlänningarna inte hade funnits, så hade ju ingen mur behövts.
Det var President Rumpas följare som kallades rumpnissar. Ibland samlade president Rumpa alla sina rumpnissar på ett torg och ropade ”Först Störst först”! Och rumpnissarna svarade ”Först Störst först!” Sedan ropade president Rumpa: ”Grab the pussy!” ”Grab the pussy!” svarade rumpnissarna. Ett sånt liv och kiv det blev då! Grabbarna jublade och tjejerna skrek.
Det fanns rumpnissar i andra länder också. En var president Putte, och han var mindre än president Rumpa. Han gick på styrketräning men det hjälpte inte. President Rumpa var större och tjockare. Putte brukade slå dem som var mindre än han. Egentligen ville han knocka president Rumpa. Men om det inte gick kunde de kanske bli bästisar? Och slå ner alla andra!
President Rumpa hade ett problem. Landet Först Störst hade lånat alla sina pengar av kineserna. Tänk om Kina ville ha tillbaka dem. Vi betalar inte, vi betalar inte! stönade president Rumpa.
Ett annat land hette Blekinge. Det var ganska litet och låg i Norden. För att känna sig större och starkare brukade alla riktiga blekingar sjunga ”Mandom, mod och morske män.” När de kom till raden ”Nord du jordens jättelem” tog de i extra mycket.
Blekinge hette Blekinge för alla blekingar var blekansikten. Nej, inte alla. Några utlänningar hade flyttat in i Blekinge på sista tiden. De måste köras ut.
I Blekinge fanns en rumpnisse som hette Jimmy. Han hatade utlänningar lika mycket som president Rumpa. Men han kunde inte köra ut dem. Han kunde bara trakassera dem lite. Till exempel sätta eld på husen där de bodde.
Rumpnissen Jimmy beundrade president Rumpa. Därför fick han skriva i president Rumpas tidning Murgats-journalen. President Rumpa blev glad. ”Blekinge, Blekinge!” skrek han. ”Vem hade trott det?”
Svarta damen i Stockholm som trodde hon var klokast i landet, tände på Jimmy. Hon räckte honom sin hand. ”Men inbilla dig inte att det är du som bestämmer”, sa hon kokett. På stockholmska förstås. Då log rumpnissen Jimmy.
Och i slaget om Hässleholm ett par veckor senare segrade rumpnissen Patrik. Svarta damen höll masken.
President Rumpa ville att de rikaste, och framför allt han själv, skulle bli ännu rikare. Därför grävde han upp all olja, all gas och allt kol som fanns i Först Störst. Väldiga vidder föröddes. Floder förgiftades. Det blev orkaner, skyfall, jordskred och översvämningar. Isbjörnarna i Alaska drunknade. Solen slutade skina. Nästan alla rödskinn gick åt. De hade funnits i Först Störst först, långt innan rumpnissarna tog över.
”Nu tar vi kol på den sista mohikanen!” sjöng president Rumpa.
”Skalpera honom! Skalpera honom!” jublade rumpnissarna.
President Rumpa förstod att han höll på att göra sig till ovän med alla utlänningar. Plus de rödskinn som överlevt. Plus de fattiga som de rikaste hade plundrat. Det kunde bli farligt. De måste utrotas allihop, innan det var för sent!
President Rumpa skaffade fler bomber, fler missiler och fler kanoner än som någonsin funnits i Först Störst eller någon annanstans i hela världen.
På tv såg han en bomb som kunde spränga hela jorden i bitar. Vilken jävla smäll! President Rumpas röda näsa stod rakt ut. Den måste jag ha! twittrade president Rumpa.
Mr. Hyde
I veckans nummer
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Lördagsmusik
Helgeandskyrkan
4 mars kl 17
Martina Björk, sång, piano och orgel
Café på Allhelgonagården i Lund
Måndag 6 mars anordnar IKT – Institutet för Kontextuell Teologi - Café på Allhelgonagården i Lund, klockan 19-21.
Vi börjar med en halvtimmes fika (20:-) och därefter utbryter samtalet. Vi har inget bestämt tema, men vårt årsmöte häromdagen beslutade att vi ska försöka samtala utifrån Befriande Bibel på caféerna. Så kanske kommer vi på måndag att utgå inte enbart från det som deltagarna aktualiserar utan också från de ställen i Bibeln där vi hittar intressanta saker om främlingen, den andre. VÄLKOMMEN oavsett vem du är
8 mars - internationella kvinnodagen
På internationella kvinnodagen samlas vi under parollen “Feminism är bra för alla”.
Vi är en rad ideella organisationer som vill uppmärksamma att kampen för jämställdhet fortsätter!
Vi har under den senaste tiden påmints gång på gång om att inga framsteg kan tas för givna när det gäller rättigheter som aborträtten och kriminalisering av våld mot kvinnor. Vi har sett motgångar både internationellt och i Sverige. Samtidigt har vi också fått se att många samlas för att göra motstånd och kämpa för förändring. Vi har fått se styrkan i gemenskap och uppmanar nu alla att delta på 8 mars demonstration i Lund och göra sin röst hörd! Feminism är bra för alla!
15.30 Samling på Stortorget
16.00 Gemensamt demonstration
Återsamling på Stortorget för tal och musik
17.15 Avslutning
17.30-19.00 Panelsamtal om jämställdhet på stadsbiblioteket, arrangeras av Zonta.
Arrangörer: Kvinnojouren Lund, Tjejjouren i Lund, Zonta, Noomi, Tillsammans för Lund, Soroptimisterna, Svalorna Indien Bangladesh, Svenska Kvinnors Vänsterförbund och Freethem.
Läs mer på facebook »
För andra året i rad uppmärksammar nu Mejeriet den internationella kvinnodagen med en helkväll full av kultur som bekräftar och utmanar. Systrarna Bianca och Tiffany Kronlöf kommer tillsammans med kollegan Thom Gisslén till Lund för att prata om humorn i det politiska allvaret och allvaret i att bajsa på sig på Afrikas högsta punkt. Hedda Vitestam kommer med sin fotoutställning ”Tuttar som tuttar” - en utställning med målet att avdramatisera av kroppen genom att framhäva det naturliga på ett icke sexuellt sätt. Det blir också Mejeriet-premiär för stickningsbio på Södran, en feministisk marknad, workshop i dansformen Vogue Femme med Anneleen de Cuyper, livemusik och mycket annat.
8 mars kl. 18:00 – 23:00
Läs mer på facebook »
Sverige idag
Näringslivskorporativism
Sverige är det enda landet i världen där det är tillåtet att skattemedel som avsätts för skolan går till bolag i skolsektorn som sedan gör besparingar på lärarlöner och läromedel för att skapa vinster för aktieägare och för att konkurrera ut idéburna skolor som prioriterar kvalitet...
Det är ett slags korporativism som är absolut livsfarlig för demokratin: låt oss kalla den näringslivskorporativismen...
Frågan om vinster i välfärden har blottlagt en stor brist i vår demokrati. Den bidrar inte bara till att skolan försämras ytterligare. Den har lett till att de som på sin ålders höst skulle få trygghet via sjukvård och äldreomsorg, får se sina skattemedel betalas ut som vinst till aktieägare. Trots det är det tydligt att det finns politiskt handlingsutrymme som väljarna vill se omsättas i tydliga politiska förslag – i motsats till den linje som upprätthålls av S, MP, M, L, KD och SD. Det enda parti som är starkt emot vinster är Vänsterpartiet.
Sten Widman, professor i statskunskap, Uppsala universitet. DN debatt 28/2
Varför tar ensamkommande afghanska barn livet av sig?
Många tillhör folkgruppen hazarerna och har tvingats växa upp som flyktingar i Iran eller Pakistan. De har tagit sig hit ensamma, i hopp om rätt till skola, trygghet och utbildning.
När den hårda lagen om tillfälliga uppehållstillstånd antogs gjordes först ett undantag för dem som kommit hit före den 24 november 2015.
2016 Migrationsverkets beslut att de 16-åriga ensamma flyktingbarnen skulle utvisas när de fyllt 18. Det ledde till depressioner och självmordsförsök.
Vi står inför ett val. Fortsätter utvisningarna kan man förvänta sig fler självmord bland ensamkommande afghanska barn.
Får de stanna, de flesta talar svenska, ger vi dem chansen till trygghet och utbildning
Vilketdera väljer vi?
Referat av artikel av Viktor Banke. DN 28/2
Den gamle
66 år i skolan 44. 1985-97:11.
Det var en annorlunda Eritrearesa. Den här gången ingick jag i en officiell delegation från Lund. Vi mottogs i parlamentsbyggnaden som uppförts efter det att federationen mellan Etiopien och Eritrea etablerats 1952. Larry Andow uppträdde som Lunds borgmästare. Elsa Grip som avgått från stadsbyggnadskontoret hade ansvaret för fördelningen till Eritreas skolor av Operation Dagsverkes insamlade medel. Jag promenerade med Larry på marknaden. Som gammal plåtslagare snackade han sakkunnigt med guld- och silversmeder och med tillverkare av enklare produkter som hackor, yxor och kastruller.
Läs mer »
43:e årg.
Utskriftsvänlig form