Läslov och skrivlov
Sällan har en VB-redaktör blivit så tagen på orden! Efter en veckas uppehåll så är VB tillbaka på det svenska läslovets sista dag med ett ovanligt fullmatat nummer. Håll till godo!
red
Veckans sanning
Arbetstidsförkortning är att omfördela rikedom och ge människor möjlighet till ett bättre liv och mer tid till familj och fritid.
Martina Skrak och Hanna Gedin, V
Veckans citat
Det handlar om demokrati. Var går gränsen?
Ceta, frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, gick igenom härom veckan. Avtalet innehåller en punkt om ”investeringsskydd” som ger företag rätt att stämma enskilda stater om de fattar beslut som hotar företagens vinst. Det kan t.ex. handla om miljölagar. I en kommentar skriver Anne-Marie Pålsson, M. ”Var gränsen ska gå mellan företagen/marknaden och demokratin är ju helt centralt för demokratins räckvidd.”
SDS 31/10
Hat
En av årets viktigaste böcker Det svenska hatet av Gellert Tamas har inspirerat Gunnar Stensson till tre artiklar om hat och de mänskliga handligar och tillkortakommanden som hatet pressar fram.
VB presenterar dom här som ett sammanhållet block.
red
En berättelse om Lund
Kent 
och Ted kunde redan läsa när de började skolan i Halmstad. Efter ett par år i Halmstad hamnade de på Lerbäckskolan i Lund, återvände sedan till Halmstad, men flyttade tillbaka till Lund och Lerbäckskolan när de skulle börja i högstadiet.
De hade hanterat datorer sedan nioårsåldern och kom att vistas mycket i Lerbäcksskolans datorrum. Kent var den ledande. Vid ett tillfälle överlät hans lärare undervisningen på honom. Hon lyssnade utanför dörren. Han ledde lektionen och det var tyst i klassen.
1997 kom tvillingarna in på Katte, ungefär samtidigt som min sondotter. De tog studenten 2000.
Så långt hade de lyckats bra, trots extrema åsikter, en del konflikter och viss social isolering. Men efter studenten kände de sig vilsna. Det fanns mörka krafter som tog hand om dem.
De var präglade av Europas 1900-talshistoria. Deras judiska mormor flydde undan Auschwitz sedan båda hennes föräldrar dödats. I Polen drabbades hon åter av antisemitisk förföljelse under 1970-talet och flydde till Sverige tillsammans med sina döttrar. De första åren bodde hon i Rosengård. En av döttrarna, tvillingarnas mor, lärde sig snabbt svenska och utbildade sig till läkare. En prestation!
Det handlar om Kent Ekeroth och hans bror Ted. Det handlar också om Lund och om den svenska främlingsfientligheten. Tvillingarna Ekeroth gick i Lerbäcksskolan under en tid då jag hade ett särskilt ansvar för den. När de gick på Katte satt jag i Utbildningsnämnden och sammanträffade ofta med lärare och annan personal där. Inga problem. Både Lerbäck och Katte var utmärkta skolor
Vi vet hur det gick. De anslöt sig till den svenska hatrörelsen. Kent Ekeroth kom in i riksdagen 2010 och blev Sverigedemokraternas rättspolitiske talesperson.
Jag har hämtat uppgifterna ur Gellert Tamas bok Det svenska hatet – en berättelse om vår tid. Boken dokumenterar de senaste decenniernas växande rasism och främlingsfientlighet inte bara i Sverige utan i hela den västliga världen.
I berättelsens centrum står Kent Ekeroth, uppvuxen här, i Lund, med dess svarta historia alltifrån 1930- och 40-talens nazism till 30 november-demonstrationerna på 1990-talet.
IDAG, den 4 november 1995, mördades Yitzak Rabin
Mordet på Israels premiärminister Yitzak Rabin blev en vändpunkt för fredsprocessen, skriver Anita Goldman i DN 11 november.
En månad före mordet, den 6 oktober, genomfördes en stor högerdemonstration i Jerusalem. Demonstranterna ropade ”Död åt Rabin! Död åt Rabin!”
På en balkong med överblick över folkhavet står Netanyahu, Yitzak Shamir och Ariel Sharon.
Mordet utfördes av Yigal Amir som indoktrinerats i de högerextrema miljöerna. Israels nuvarande justitieminister och utbildningsminister växte upp i samma miljö.
Den man som står i förgrunden på balkongen och lyssnar på demonstranternas rop är nu sedan tio år Israels premiärminister.
Mordet på Yitzhak Rabin var en högerkupp som lyckades. Sedan dess omformas Israel efter de nya makthavarnas ideologi.
Inom kort har dokumentärfilmen ”Rabin – den sista dagen” premiär. Då kan vi med egna ögon se den högerextrema hetsen och mordet.
Jag minns bestörtningen i klassrummet för 21 år sedan när vi behandlade mordet och dess konsekvenser. Vi förutsåg en kris men kunde omöjligt inse omfattningen av den katastrof som under årtionden skulle plåga israeler och palestinier.
Mordet har också påverkat utvecklingen i Europa och Sverige. Kent Ekeroth och andra högerextrema ledare besöker ofta Israel och hyllar Netanyahus högerregim för dess skoningslösa kamp mot palestinier och andra muslimer. Det finns dokumenterat i Gellert Tamas bok Det svenska hatet. Så förgiftas opinionen också här, samtidigt som förintelsen pågår i Mellanöstern.
Kommunalrådens nya kläder och kramen vid kommungränsen
En dag, när de tre kommunalråden fiffige Philip, grabbige Christer och förnumstiga Inga-Kerstin läste Sydsvenskan, fick de veta, att Lund inte hade någon plan mot våldsbejakande extremism.
Ingen plan mot extremism, utropade Philip. Vålds-bejakande extremism, rättade Inga-Kerstin. Vi måste skriva en!
Nej, det får tjänstemännen göra! grymtade Christer. Han var entreprenör och brukade låta andra göra jobbet, Själv tog han förtjänsten.
Så de befallde tjänstemännen att skriva en plan mot våldsbejakande extremism, särskilt vänsterextremism.
Tjänstemännen skrev en plan. Philip, Christer och Inga-Kerstin undertecknade. De dunkade varandra i ryggen. En för Alliansen, ropade Philip. Alliansen för en, svarade Christer.
Ett halvt år senare blev de upprörda igen. De tittade på den ryska nyhetskanalen ET och fick höra, att i Lund fick återvändande islamister gratis bostad och körkort samt skattelättnader.
Alla andra svenskar och särskilt de som bor i Lund insåg att detta var en rysk propagandalögn. Men inte de tre kommunalråden. De tände direkt.
Detta är helt oacceptabelt! sa Christer. Helsjukt! sa Inga-Kerstin. Det är säkert V som har bestämt det! sa Philip och flinade. Nu ska dom få! Han fixade själv rubriken:
”Skrota generösa stödprogram för hemvändande terrorister.”
Det märks att du är medietränad, sa Christer. Ted Ekeroth kunde inte uttryckt det bättre!
Jag har mer, sa Philip. Hör här:
”Samtliga delar som anspelar på särskilda satsningar på exempelvis jobb och bostäder för hemvändande jihadister måste strykas.”
Du är inte dum, du, fnittrade Inga-Kerstin. Philip myste och anlade predikoton:
”Många flyktingar som kommer till Lund kan ha flytt IS halshuggningar, våldtäkter och tortyr. Ska vi då se dem i ögonen och säga att deras förövare ska tas emot med en kram vid kommungränsen och få förtur till bostad och jobb?”
Kram vid kommungränsen! Vad får du allt ifrån? Du är ju en riktig poet, utbrast Christer. Där fick vänstern så den teg, sa Inga-Kerstin och knep ihop munnen.
De tre kommunalråden slog sina kloka huvuden ihop och skrev och skrev. Nu skriver vi själva, sa Inga-Kerstin. När de skrivit färdigt gick de tillsammans till Rådhuset och lämnade in skrivelsen. Tjänstemannen som tog emot den utbrast förvånad:
– Generösa stödprogram? Vad får ni det ifrån? I handlingsplanen står ingenting om hemvändande terrorister. Det vet ni väl! Det var ju ni som ville ha den. Och som synade den. Och röstade igenom den . Och undertecknade den. I den står ingenting om jobb och bostäder för jihadister!
Ingenting alls? hickade Philip bestört. Jävlar i helvete! stönade Christer. Inga-Kerstin bara snyftade.
Förfärade såg de tre kommunalråden på varandra. Ni är ju alldeles nakna, sa Inga-Kerstin. Du med, sa Philip. Hur ska vi komma härifrån? Vi är ju mitt i stan, stönade Christer. Var finns kommungränsen? Vid Höje bro, flämtade Philip. Kom, vi springer!
Källa: Reportage av Kalle Knivilä, SDS 21.10
P.S. Sverigedemokraternas representanter i fullmäktige Hans-Olof Andersson och Ted Ekeroth tog givetvis över deras tankar och skrev en egen insändare i Sydsvenskan under rubriken ”Finns risk att kommunens medel gagnar terrorn?”
SDS 26/10
Trump har fått skamgränser att överskridas
I söndagsprogrammet God morgon världen, den 23/10, gav Göran Rosenberg oss sin syn på vart USA – och Sverige – är på väg. Här liksom där ”har rädsla och hat har blivit högoktanigt bränsle”, även här ”har de bildliga högafflarna och facklorna tagits fram”. Att Trump inte vinner är han övertygad om, men problemet är inte längre Trump utan de många miljoner som är beredda att lägga sin röst på honom.
Perspektiven skrämmer. Hur ska vi klara att åter höja skamgränsen, åter skapa tillit och samverkan där hatets budskap florerar allt mer öppet?
Här kan man läsa och höra Rosenbergs krönika i sin helhet.
Bertil Egerö
Staffan Lindberg
Mer mod än pengar?
Vad ska Malmö göra för att bli en hel stad?
Malmös väg in i framtiden är inte skriven ännu. Staden har de senaste 25 åren genomgått en dramatisk övergång från industristad till tjänstestad med många högkvalificerade jobb men också med väldigt många lågkvalificerade jobb. 15 procent är arbetslösa, dubbelt så många som i hela landet. Allt detta skildras förtjänstfullt i en stor artikel i Sydsvenskan den 26 juni 2016. Heidi Avellan har nyligen anknutit till denna förståelse av Malmös situation i en krönika i samma tidning (29 oktober). Där pläderar hon för att Malmö behöver hjälp och förståelse, men vad är det för hjälp Malmö behöver och hur kan Malmö lyfta sig självt?
Det stora problemet för Malmö just nu är att staden har flest invandrare i Sverige i förhållande till sin folkmängd. Staden ’svämmas över’ genom EBO, dvs. att det är fritt för flyktingar att bosätta sig hos släktingar - kallat eget boende. Det blir billigare för staten, som står för kostnaderna, men mycket dyrt för Malmö. Något måste göras!
Malmö kommun håller samtidigt infrastruktur och service för många företag vars högavlönade anställda bor i rika kranskommuner som Vellinge, Skurup och Lomma och betalar skatt där. Malmö är en fattig kommun i förhållande till de sociala behoven. Skatteutjämning i all ära, men en kommunsammanslagning vore det självklara. Det verkar inte stå på den politiska dagordningen. Den borde göra det.
Malmö är framtidsstaden med nya uppfinningar, ny teknik, nu snart med eget universitet, ett blomstrande kulturliv (teater, musik, konst, litteratur) och med imponerande nya byggnader och institutioner, Turning Torso, Malmö Live…
Läs mer »
1944
En kall kväll
snö i Rak-in
Pappa gick före.
Vi var tysta.
Snart var det jul.
Då skulle jag vara
överraskad och glad
över de hemstickade
strumporna
som kliade
och luktade
får och talg.
Det var krig.
Karin S
Historiskt hög nivå av klimatgaser i atmosfären
I förra veckan rapporterade Meteorologiska Världsorganisationen (WMO) att den kritiska 400 ppm-gränsen (miljondelar) för klimatgaser i atmosfären är passerad. År 2015 var det första år där koncentrationen genomsnittligt på helårsbasis låg över 400 ppm. Nya toppnivåer kommer att nås under 2016 då nivåerna ständigt förväntas ligga över 400 ppm. Ett faktum som ofta förbises i diskussionerna om växthusgasutsläppen är att koldioxid ligger kvar i atmosfären i tusentals år. Även om vi omgående skulle lyckas stoppa ökningen av utsläppen kommer sålunda koldioxidhalten i atmosfären att öka fram till dess vi är nere på utsläppsnivå noll.
Samtidigt meddelar US National Oceanic and Atmospheric Administration att januari-september 2016 var den varmaste period som uppmätts globalt sett. Genomsnittstemperaturen för årets första nio månader uppmättes till 0,89 grader Celsius över 1900-talets genomsnitt på 14.1 grader.
Här i Lund fortsätter vi bygga nya motorvägsavfarter och Trafikverket satsar på motorväg från Bjärred. Detta för att stimulera till ökad biltrafik och därmed också ökade utsläpp. Och vem såg de stora tidningsrubrikerna och de andfådda nyhetsinslagen i TV om WMO:s oroväckande rapport? ”Den kokande grodan”-syndromet är fortfarande förhärskande.
Ulf N
Sten H.
På spex
Jag var på spex härom lördan, på AF. Varför? Jo, spex är väl den enda sceniska konstart där Lund har gjort sig gällande och då får man som lundapatriot hålla lite koll. Ur spextraditionen växte ju också Hasse och Tages artisteri som förnyade svensk underhållning, och det räcker ju långt.
Med kritisk blick
Men när det är sagt finns det all anledning att se på spex med en kritisk blick. Det klassiska spexet hör hemma i en åldrande manlig studentikos tradition, nu passerad sedan mer än hundra år. Där fanns inga kvinnor, alltså lät man män spela kvinnor och så har man låtsat som om det var en särskild finess. Innehållet var hämtat ur historien och anslaget var den vänliga parodin. Det hela var självklart färgat av klassbundenhet till borgerliga professioner som jurist, läkare etc, och det har levt vidare i spexvärlden även när verkligheten har ändrat sig. För mig har det gjort att spexen har känts gammalmodiga och nattståndna.
Läs mer »
Nidhögg
Fångat i flykten
En gammal bekant flyger idag förbi Lund igen. Det var länge sen sist, nästan som mellan två kometpassager, men visst kommer red ihåg. Den här gången har han ägnat sig åt att tjuvlyssna, ganska hyggligt av honom. Vi vet ju hur drakar brukar agera. Skönt att få en drakes sanning om en av lundapolitikens största mysterier på senare tid. Kan ej förstås av människor, de kan bara ironisera över det, vilket även görs i detta VB. Men drakar har andra metoder.
red
Tea Party-trojka
PF: T
jena grabb … kolleger! Välkomna - trevligt att träffas igen för ett litet Tea Party!
CW och I-KE: Hej! Hej!
PF: Ja, idag ska vi först utvärdera vår framgångsrika kampanj mot den rödgröna röran och deras ”Handlingsplan mot våldsbejakande extremism” – därför bjuder jag idag som omväxling på IS-te – och sedan ska vi diskutera hur vi går vidare i samma anda.
I-KE: Jamen, deras plan är det väl inte, vi röstade ju alla för den … och framgångsrik … vi avslöjade ju att vi inte läst planen, och att det över huvud taget inte stod något om hemvändande jihadister och …
CW: Dumheter!! Klart den var framgångsrik! Mitt parti fick där en hel binge SD-röster! Och tänk sån uppmärksamhet vi fått i massmedia! Till och med den där mallgrodan Mellin i Aftonbladdret har tagit upp det.
I-KE: Men det står ju faktiskt inget om lyxliv och körkort – planen handlar ju om förebyggande arbete …
PS: Spelar väl för fan ingen roll vad det står i planen! Tror du folk läser den …
Läs mer »
Betyg ingen självklar garanti för kunskap!
Så har det återigen besannats, betygssättningen på åtskilliga av de fristående gymnasieskolorna är skild från elevernas faktiska kunskaper. I ett reportage i Sydsvenskan den 27 okt visar Emma Leijnse hur i vissa kurser, frfa matematik, på vissa skolor hundra procent av eleverna fått ett högre betyg än vad deras prestation på det nationella provet i samma kurs svarar mot.
Det gemesnamma för dessa skolor är att de alla är fristående gymnasier. Det betyder inte att alla fristående gymnasieskolor fuskar med betygen, inte alls. Däremot att betygssättningen i ett system, som tillåter vinstdrivande verksamheter, riskerar att bli ett medel i konkurrensen om eleverna.
Så läggs ytterligare en faktor i vågskålen som talar mot de vinstdrivna skolorna. Där återfinns sedan tidigare bl.a. tilltagande segregation, lägre lärartäthet, lägre lärarlöner och dåligt utrustade bibliotek. Det bygger ingen skola som ger eleverna de kunskaper och färdigheter som får dem att växa och som lägger en god grund för vårt framtida svenska samhälle!
Per Almén(s) i Lund
Det går ett upprop genom Sverige – som borde vara ett uppror
Medan jag deltog i att snickra ihop en text till upprop mot regeringens beslut att utvisa tusentals asylsökande ungdomar, fick jag del av en dansk tidningsartikel där polisens grymma grepp för att utvisa en (ja en) asylsökande dokumenterades. Polisen misslyckades.
Till den starkaste kritiken mot utvisningsbeslutet hör att många av de hotade kommer att gå under jord, försvinna in i ett illegalt Sverige där de lätt blir exploaterade, lätt hamnar i kriminalitet etc. Redan lever flera tusen så i vårt land.
Ett mycket akut hot gäller asylsökande ungdomar från Afghanistan. Det förekommer att de av migrationsverket kallas in, klassas upp till rätt ålder, och därmed över natt avvisas från sina boenden och sina bidrag. Vi som arbetar med att hjälpa dem in i Sverige finner det totalt oacceptabelt. Av flera skäl.
Dessa ungdomar har lyckats komma igång i svensk skola. De jobbar med språket och med alla ämnen de måste klara av för att komma vidare. De bär på en framtidstro att de ska kunna avsluta en god utbildning, och då kanske bli en del av återuppbyggnadsarbetet i sina hemländer.
Det svenska biståndet till Afghanistan är mycket stort. Vore det inte en självklarhet att se dessa ungdomar som en del av biståndet? Men nej, det tycks handla om två världar som inte kan mötas.
Helgens många manifestationer mot beslutet visar hur starkt motståndet är, runtom i landet. I måndags – FN-dagen - genomfördes en manifestation i Lund av föreningen Tillsammans för Lund. Där återfann jag flera av de hotade asylsökande pojkar jag nu blivit bekant med, tillsammans med många Lundabor. Oron sprids in i våra boenden, påverkar livet och studierna…
Och uppropet? Det sprids med hjälp av vänner och bekanta, sociala media etc., och har nu samlat mellan 3000 och 4000 namn. Fler behövs. Läs uppropet här, sätt dit ditt namn och sprid det så långt du kan.
Bertil Egerö
Framgafflat - om cykel och trafik: Förarlösa bilar – de oskyddade trafikanternas mardröm
Förarlösa bilar är en framtidsdröm för billobbyn. Det ska bli så mycket trafiksäkrare och (den f.d) föraren skulle kunna syssla med helt andra saker under färd. Det har dock visat sig att möjligen kan den självkörande bilen bli säkrare för den eller de personer som åker i bilen. Men inte för medtrafikanterna, i synnerhet inte för oskyddade trafikanter. I en biltidning berättar Mercedes säkerhetschef att om bilen står inför valet mellan att rädda föraren eller någon på gatan kommer den alltid att välja att rädda livet på dem inuti fordonet. ”Om du vet att du kan rädda åtminstone en person, rädda den personen. Rädda personen i bilen”, säjer säkerhetschefen. Det innebär alltså, till exempel, att den förarlösa bilen, för att rädda minst en person inne i bilen, kommer välja att köra rakt in i en grupp barn som väntar på skolskjuts. Billobbyns framtidsdröm blir en mardröm för oskyddade trafikanter.
Lund - en liten stad förutan gågata
Återigen har massmedia skrivit om Lilla Fiskaregatan som om den vore en gågata. Det är den som bekant inte. Huvudproblemet med Lilla Fiskaregatan är vad gäller relationen gång-cykel är att gatans utformning inte ger stöd för regelverket och vice versa. Gatan ger ett synintryck av att vara gågata. Trottoarerna är inte upphöjda i förhållande till fordonstrafikens del av gatan, de många uteserveringarna är legio och sträcker sig ända ut till fordonens körbana.
Men regelmässigt är det som vilken annan gata som helst i staden, bortsett från att motorfordonstrafiken har vissa begränsningar. Det innebär alltså att fotgängare ska gå längs gatans sidor och korsa gatan endast om det kan ske utan fara för fordonstrafiken i körbanan. Maxhastigheten är 30 km/tim. Vore det en gågata så skulle fordon ha väjningsplikt mot gående och maxhastigheten vara gångfart.
Cykelöverfarter
Lunds kommun har under året byggt 7 cykelöverfarter, vilket är synnerligen välkommet. Ja, alltså de nya cykelöverfarterna där bilister har väjningsplikt gentemot cyklister. Det som förut var cykelöverfarter heter som bekant numera cykelpassager. Cykelöverfarterna är för korsande bilister skyltade med detta vägmärke.
Tyvärr är det vid en del cykelöverfarter svårt för cyklister att i god tid se skyltningen. Vid sådana överfarter borde det finnas någon form av ”förskyltning”, så att du som cyklist är säker på vad som gäller. ”Hajtänderna” i gatan – som för korsande fordonstrafik markerar att de ska lämna företräde - ger i sådana fall inte tillräcklig information. Men i förordningen finns inget utrymme för ”förhandsskyltning” för cyklisterna, såvitt jag förstår.
Bilen och livspusslet
Från billobbyn, inte minst från många bilister, hävdas ofta att bilen behövs för att klara det så kallade ”livspusslet”. Så är det kanske. För ett fåtal bilister. Jag hyser dock en stark misstanke om att många börjar med att först lägga bilen i sitt pussel. Och självklart kommer då detta att styra hur resten av pusslet kan läggas. Dvs. bilen blir en utgångspunkt för hur en organiserar sin vardag och sitt liv.
Ulf Nymark
I veckans nummer
1944
av Karin S
Hat
av Gunnar Stensson
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Samtal om Fred i Mellanöstern
Arr. Tro och Solidaritet i Lund och ABF
Tisdagen den 8 november kl 19-21 i stora salen
Folkets hus, Kiliansgatan 9
Konflikterna och krigen i Mellanöstern är vår tids största tragedi. Ända sedan 1960-talet har konflikterna präglat relationerna i denna del av världen och den har succesivt dragit in allt fler delar av världen i en låsning, som inga krafter tycks rå på. Terrorn, kampen mot terrorn och massflykt är den senaste fasen i denna förbannelse, som skapar ett lidande utan motstycke i andra delar av dagens värld.
Hur ser blockeringarna ut och hur kan de förklaras? Vilka är de krafter och historiska skeenden som är viktigast för att förstå konflikten? Utåt sett verkar den som en konfrontation mellan olika religioner, islam mot judendomen, islam mot kristendomen. Men hur viktig är religionen för att förklara konflikterna? Om inte, vilka är då huvudorsakerna till den hopplösa låsningen?
Vilka är de största ideologiska och sociala hindren för samarbete och försoning? Vad kan utgöra en gemensam grund för samtal kring samarbete och försoning i regionen? Hur kan vi utforma det praktiska fredsarbetet?
Lunds förening för Tro och Solidaritet har i samarbete med ABF inbjudit tre forskare med bakgrund i olika religiösa traditioner för att samtala om dessa frågor.
Talare, som inleder med 15 minuter var kring sina perspektiv på problematiken. Sedan följer en helt öppen diskussion:
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet och ordf. för Tro och Solidaritet i Sverige
Kenneth Hermele, universitetslektor i globala studier vid Göteborgs universitet och medlem i föreningen Judar för Israelisk - Palestinsk Fred (JIPF)
Anne Sofie Roald, professor i religionsvetenskap, Malmö Högskola
Samtalsledare: Jan Hjärpe, professor emeritus i Islamologi
Organisatör: Staffan Lindberg
Affisch »
Alternativ till Nato
Valter Mutt, riksdagsledamot (MP) och Natomotståndare, samtalar om hoten mot freden. Han berättar varför han tycker det är en dålig idé att ansöka om medlemskap i en kärnvapenallians och tar även upp vad vi skulle kunna göra istället.
Tid: 11 november kl. 18.00-20.00
Plats: Folkets Hus i Lund, Kiliansgatan 9 (källarlokalen)
Fika kommer att finnas till självkostnadspris. Gratis inträde.
Affisch »
Konstutställning
Ann Schlyter ställer ut akvareller med Skånemotiv på Martas café, Stadsbiblioteket. Utställningen pågår hela november.
Regionbussdepå flyttar till Maskinvägen
Regionbussarna, alltså de gula bussarna, som nu har sin depå vid järnvägen strax norr om Kung Oskars bro ska nu flytta till längst västerut på Maskinvägen i sydvästra Lund. Ägaren till denna fastighet, Höjelyckan Lund AB har sökt bygglov för bussdepå med verkstad för 66 bussar. Vid sitt sammanträde den 20 oktober beslutade Byggnadsnämnden att bevilja bygglov.
På andra sidan Maskinvägen, lite längre österut, ligger Palettskolan och förskolan Målarstugan. De boende i området har protesterat mot placeringen av bussdepån. Protesterna har främst gällt de ökade trafikolycksrisker för barnen – bland annat har Palettskolans rektor protesterat – men även mot höjda bullernivåer. Höje å vattenråd har påpekat risk för försämrad vattenkvalitet i Höje å.
Märkligt nog fanns vid nämndssammanträdet ingen barnkonsekvensanalys med i beslutsunderlaget för ärendet. Enligt kommunens egna regler ska en sådan alltid finnas när barn berörs av ett beslut. Men Stadsbyggnadskontoret ansåg att det inte behövdes någon barnkonsekvensanalys. MP och V yrkade på återremiss av ärendet för att beslutsunderlaget skulle kompletteras med en barnkonsekvensanalys, men fick inte stöd för detta från något annat parti.
Bygglovsansökan är helt i enligt med gällande detaljplan (som är från 1969). Enligt Stadsbyggnadskontorets tjänstemän skulle det därför vara lagstridigt att avslå ansökan. Det påpekades också från tjänstemännen att frågan om buller och vattenkvalitet inte berördes av bygglovet, utan var en fråga för Miljönämnden. Byggnadsnämnden beviljade alltså bygglov efter att förslaget om återremiss hade röstats ned. Miljöpartiet reserverade sig till förmån för sitt återremissyrkande.
Ulf N
Moderat skolpanik
Nu är moderaterna rädda. Deras skolpolitik har rivit upp läckor i det svenska skolskeppet. Vattnet forsar in.
Kapitalismen strävar ständigt efter att öka antalet områden där ett inköp och en försäljning kan ske. I det offentliga rummet gäller det nu vård, skola och omsorg, påpekar Nina Björk.
Marknadens logik har visat sig katastrofal när den tillämpas på skolområdet. Resurser avsedda för undervisning och lokaler hamnar som vinst hos skolkoncerner och utdelningar till aktieägare som skickar pengarna vidare till skatteparadis. 80 procent av väljarna ser det och ogillar det. Också majoriteten av moderatväljarna. Därav moderatpolitikernas panik. Som för resten delas av de övriga allianspartierna. Och Sydsvenskan (ledare 2/10).
Som alltid kringgår man det verkliga problemet. Moderaterna försöker rädda skolan genom byråkratiska tvångsingripanden. De vill skapa ett kontrollsystem med anmärkningar, tvångsförvaltning och indraget tillstånd för de skolhuvudmän som inte sköter sig.
Om det sker tvingas staten att anställa tusentals byråkrater för att tillämpa reglerna, medan skolkoncernerna svarar genom att anställa tusentals jurister för att kringgå dem. Så skapas nya marknader med nya kostnader för samhället - och vinster för företagen.
Medan skolskeppet sjunker allt djupare.
Gunnar Stensson
Den gamle
66 år i skolan 31. 1973-85:7. Grundskolans – och gymnasieskolans - bästa år
Erik Nilsson, ombudsman i vpk, skjutsade mig till Malmö i distriktets röda Volvo som testamenterats av en partikamrat. Erik skulle till distriktskontoret på Bergsgatan och själv skulle jag till Heleneholmsskolan. Solen gick upp över Uppåkra kyrka när radions nyhetsuppläsare meddelade att Ronald Reagan besegrat Jimmy Carter i det amerikanska presidentvalet. Vi insåg båda att en ny historisk era hade inletts.
1980-talet: Ayatolla Khomeini släpper den amerikanska gisslan i Teheran. Saddam Hussein startar Iraks USA-stödda krig mot Iran som pågår till 1988. Olof Palme får FN:s uppdrag att medla.
Palestinier inleder en intifada mot Israels ockupation av Västbanken. PLO accepterar tvåstatslösningen.
Sovjetunionens invasion i Afghanistan fortsätter – och kör fast. USA och Sovjetunionen kapprustar. Amerikanska kärnvapen utplaceras i Europa.
USA-finansierade contras försöker störta sandinistregeringen i Nicaragua.
Läs mer »
42:a årg.
Utskriftsvänlig form