Deltagarna på Women´s Boat to Gaza i israeliskt fängelse
Så var det dags igen! Årets Ship to Gaza har bordats på internationellt vatten. Deltagarna har som vanligt förts till fängelse och båten har beslagtagits. Naturligtvis kommer sedvanliga till intet förpliktigande uttalande att göras. Men efter ett tag blir det säkert ”business as usual” precis som tidigare år.
Att alla ombord var kvinnor, två är svenska medborgare, och att Sverige har en feministisk utrikespolitik spelar nog ingen roll. För säkerhets skull så lät, enligt någon uppgift på nätet, Israel kvinnliga soldater gå i spetsen för kapningen. Att en av de arresterade kvinnorna, Mairead Maguire, är en tidigare fredspristagare kan nog också passera, även Obama och några Israeliska politiker tillhör ju också fredspristagarna så det får väl gå jämt ut.
Utvecklingen låter sig nog bäst följas på nätet. Säkrast är nog att börja på Ship to Gazas eller Women's Boat to Gazas egna sidor. Man kan befara lika massiv Israelisk desinformation som vanligt.
Nedan följer några meddelande och texter som var aktuella när detta skrevs den 6 oktober 2016.
red
6 oktober 09:44 på shiptogaza.se
Zaytouna-Oliven fördes i natt till den israeliska örlogshamnen i Ashdod. De kvinnliga aktivisterna ombord transporterades till Givon-fängelset i närheten av Ben Gurion-flygplatsen utanför Tel Aviv. Svensk ambassadpersonal och våra israeliska advokater har ännu inte tillåtits att besöka de fängslade kvinnorna. Enligt uppgift ska advokaterna träffa dem kl 13 CET. Al Jazeeras team, som var ombord, är på väg till London. Vid mellanlandningen i Moskva berättade Al Jazeeras reporter, Mina Harballou, att den nordirländska fredspristagaren Mairead Maguire vägrade skriva på dokument som de israeliska myndigheterna förelade henne eftersom hon mot sin vilja förts till Israel.
6 oktober på vansterpartiet.se
Nu måste Sverige agera för Gazas befolkning och Ship to Gaza
Sent på kvällen 5 oktober nåddes vi av beskedet att Israel har bordat Ship to Gazas fartyg Zaytouna-Oliven omkring 35 sjömil utanför Gazas kust, och gripit de 13 kvinnorna ombord. Två av kvinnorna kommer från Sverige; Emma Ringqvist och Jeannette Escanilla, som är landstingspolitiker för Vänsterpartiet.
– Genom att stoppa ett civilt fartyg på internationellt vatten bekänner Israel återigen färg och visar hur orimlig blockaden mot Gazaremsan och dess 2 miljoner invånare är. Sverige måste nu agera för att de gripna aktivisterna omedelbart frisläpps, att fartyget återlämnas och att blockaden mot Gaza-remsan hävs, säger Hans Linde, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Israel blockerar Gaza-remsan sedan 2007. Drygt två miljoner människor är instängda på en yta som motsvarar den svenska ön Orust. Vänsterpartiet kräver att blockaden ska hävas och har genom åren stött Ship to Gazas solidaritetsarbete. I år deltog EU-parlamentarikern Malin Björk under en tidigare etapp och vid bordningen fanns landstingspolitikern Jeannette Escanilla från Uppsala ombord.
Att rädda skolan kan bli en härlig stridsfråga för S
Vi fick världens mest privatiserade skola och de svenska skolresultaten störtdök i samma takt som privatiseringen tilltog.
Att högern inte vill ha en demokratisk skola med lika möjligheter för alla barn kan te sig begripligt. Men vänstern?
Läget är rätt ljust. Jodå, tänk efter: För om nu skolan kan räddas genom åter-demokratisering, och skolan otvivelaktigt lägger grunden för hela vår nations framtid...
Vilken härlig stridsfråga kan inte det bli för socialdemokraterna i nästa valrörelse: Alla barn i Sverige skall ha samma rätt till demokratisk skolgång oavsett var de bor, oavsett deras föräldrars sociala status.
Jan Guillou, AB 2/10 2016
Lärarförbundet: Skrota skolpengen som ger friskolorna stora vinster
Många skolor och förskolor har svårt att få ekonomin att gå ihop. Samtidigt har de sju största friskolekoncernerna (Academedia, Internationella engelska skolan, Kunskapsskolan, Thoréngruppen, Praktiska gymnasiet, Jensen Education och Lärande i Sverige) en rörelsemarginal på åtta procent – nästan en miljard kronor. Hur kan det komma sig?
Lärarförbundet har undersökt frågan och svaret är: Skolpengssystemet gör det möjligt.
Ju fler elever som kan fyllas på i en skolklass, desto billigare blir läraren per elev. Den som fyller en klass med fler elever ökar intäkterna utan att kostnaderna ökar i samma grad. Och den som tappar elever förlorar intäkter som inte kompenseras med minskade kostnader.
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet, DN Debatt 29/9. Läs mer
PS. Jag påpekade samma sak i Lunds kommunfullmäktige i november 2006. Allianspartierna hade vunnit valet. En möjligen alkoholpåverkad Moderat rev teatraliskt sönder mitt PM framme vid podiet. När Alliansen tog över i januari 2007 började den omedelbart genomföra sin katastrofala skolpolitik. Nu står vi där. Allianspartierna förnekar fortfarande verkligheten. Privatiseringens Titanic fortsätter i full fart trots att kollisionen med isberget rivit upp läckor i skrovet.
När de rödgröna partierna överlämnade Lunds skolor till Allianspartierna var Lund bästa skolkommun. I år har kommunen hamnat på plats 21, trots de utomordentliga förutsättningarna i landets främsta universitetsstad. På tjuguförsta plats i OECD:s mest privatiserade och därför sämsta skolsystem.
Gunnar Stensson, fd ordförande i Lunds Utbildningsnämnd
Vad väntar oss nu?
En mollhimmel med stormsång
Svep om mig en ullfilt!
Karin S
Spårvägskonsekvenser
Äntligen har den kommit - visserligen bara i konceptform - konsultfirman Rambölls utredning av konsekvenserna av kommunens beslut att Den Heliga Spårvagnen ska få köra i upphöjt majestät på S:t Laurentiigatan medan bussar och annan motortrafik hänvisas till stråket Spolegatan – Kung Oskars väg – Getingevägen.
”Inför denna omläggning är det viktigt att analysera dels att kollektivtrafiken får en god framkomlighet, dels hur övriga trafikslags anspråk och framkomlighet kan tillgodoses” – så beskriver Rambölls uppdraget från Tekniska nämnden. (Mina kursiveringar). Det omfattar alltså inte frågan om hur de människor som bor, arbetar och färdas längs gatorna i fråga kommer att påverkas av den ökade trafiken utan enbart trafikflödet och framförallt om bussarnas väl och ve.
Vad har då utredarna kommit fram till? Bland annat att parkeringsplatser på Spolegatan måste bort eftersom antalet bussar på den nya sträckan kommer öka från fyrtioåtta till etthundrafyrtio i rusningstid, flygbussar och turistbussar förmodligen ej inräknade. Alltså två-tre bussar i minuten. I korsningen Spolegatan/Kung Oskars väg nedanför Kung Oskars bro är svängutrymmet så snålt att bussarna riskerar att inte kunna ta sig fram och kaos uppstår. Rambölls förslag till lösning är en minirondell, hur nu den ska få plats. Problemet kan också lindras om en del bussar får köra Karl XII gatan mellan Spolegatan och Kävlingevägen.
Beträffande rondellen i korsningen Kung Oskars väg-Kävlingevägen, en av Lunds mest olycksdrabbade, föreslås att den byggs om till en oval. Det skulle göra det lättare för bussarna att braka på utan att nämnvärt behöva sakta in och som ett extra plus blir det bekvämare för busspassagerarna. Men vad innebär det för de många cyklisterna? På den frågan ger utredningen inget svar. Inte heller berörs problemet huruvida det krävs en ändring av detaljplanen för området innan rondellen kan byggas om.
Snabbehandlad utredning
Den som vill veta mer om utredningens innehåll – och där finns mycket att begrunda - kan försöka kontakta Tekniska förvaltningen. Egentligen skulle den varit klar i våras men har alltså först kommit nu och när detta skrivs ännu inte i sin definitiva form. Det betyder att den måste snabbehandlas eftersom det kommunala mantrat är att spaden ska i jorden strax efter nyår (och motorsågen sättas i de vackra träden längs S:t Laurentiigatan, kan det tilläggas). Redan den 19 oktober ska Tekniska nämnden fatta beslut om alla dessa omfattande förändringar utan att ledamöterna haft en rimlig möjlighet att sätta sig in i vad de innebär och kostar.
Men inte den minsta kommunala information om vad som väntar har sipprat ut till den berörda allmänheten, lika lite någon hållbar motivering för varför bussar och spårvagnar inte kan blandas på S:t Laurentiigatan som de kan i andra städer.
Lunds tekniska förvaltning och politiker har nämligen lagt locket på. Besvärjelsen lyder: ska vi klara framtida kvalitetskrav och kapacitetsbehov fordras spårvagnstrafik. Med andra ord: Lund med sin knackiga ekonomi måste måste måste ha en 5,5 kilometer lång spårväg till ett pris av 1,3 miljarder kronor. Hur mycket blir det per meter?
Infomöte utan politiker och tjänstemän
Det har gått så mycket prestige i frågan att det resulterat i en total ovilja att ta in synpunkter och nya fakta. Inbjudna politiker och tjänstemän har sagt nej till att delta i det informations- och diskussionsmöte om trafikomläggningen som äger rum 10 oktober - nu på måndag- klockan 17.30–19.30 i Pingstkyrkan på Stora Södergatan. Inte heller kom någon trafikansvarig från kommunen till Stadsbiblioteket när professor civilingenjör Sven-Allan Bjerkemo och professor Mats Alaküla från LTH nyligen talade där om utvecklingen av tekniska lösningar för framtida kollektivtrafik. Faktaresistens kallas det.
Hur som helst är trafikomläggningen ett faktum i och med att spaden satts i jorden. Det sker utan att någon av de åtgärder som Rambölls utredning föreslår har hunnit genomföras, utom möjligen borttagandet av parkeringsplatser längs Spolegatan och vid Annes konditori.
Lotte Möller
Tävlingsfråga: Vem ska få äran att sätta spaden i jorden? Skicka in ditt förslag till VB:s redaktör! De(n) som gissat rätt bjuds på en gratis spårvägsresa från Clemenstorget till ESS och tillbaka igen.
Vad händer i Klostergården?
Klostergården ska få en ny hållplats inom sju år, tack vare utbyggnaden av järnvägen med två nya spår. Det är en utveckling av kollektivtrafiken som vi gläder oss åt. Plötsligt ligger Malmö, Köpenhamn och Kristianstad närmare. Järnvägsinvesteringen leder till en framtida utbyggnad av området med nya bostäder.
Utbyggnaden har också nackdelar. Den innebär att Lunds och framför allt Klostergårdens gröna naturområden i närmiljön hotas. Det gröna stråket från centrala Lund till Höje å påverkas av spårområdets breddning och den nya hållplatsen.
Som många gånger förr sneglar stadsplanerarna på möjligheten att bebygga korpfotbollsplanerna.
Man överväger också att dra fram en ny vägförbindelse förbi järnvägen tvärs igenom grönområdet i höjd med Sunnanväg.
Om reningsverket läggs ner, vilket är sannolikt, påverkas dammarna, samtidigt som nya områden öppnas för Lunds framtida tillväxt.
Klostergårdens byalag har de senaste åren genomfört en rad vandringar i närområdet och informerat om planerna och de naturvärden som hotas. Det kommer vi fortsätta med.
Somligt är redan oåterkalleligt som den privatägda St Larsparkens urbanisering med hårdgjorda ytor och stark trafikintensitet.
Magnus Hultgrens artikel i förra numret av Veckobladet sammanfattar några av de risker vi fruktar i framtiden.
På Klostergårdsdagen den 8 september genomför vi Klostergårdsloppet genom de naturområden som berörs av utbyggnaden. Spring för att rädda naturen!
Klockan 15.15 anordnas ett seminarium i Helgeandsgården kring temat ”Vad händer i Klostergården?” för att ge alla kunskap om utvecklingen och säga sin mening.
I förra VB-numret skriver Ulf Nymark, MP, om kommunens miljösatsningar i det program för en ekologiskt hållbar utveckling som kallas LundaEko II och som nu inleds.
En målsättning är att ”engagera flera”, vilket innefattar samtliga som bor och verkar i Lunds kommun. Därför genomför man en serie dialogmöten ”i syfte att involvera kommuninvånarna” under hösten 2016 och våren 2017.
Klostergårdens byalag är inbjudet att delta i ett sådant möte, ett DIALOG-café inför det nya Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun som ska utarbetas.
Dialog-cafét äger rum i Kristallen den 26 oktober klockan 18-20. Där får vi möjlighet att framföra klostergårdsbornas synpunkter.
Det är därför viktigt att så många som möjligt tar chansen till inflytande och sluter upp på Klostergårdsdagens seminarium!
Gunnar Stensson
I veckans nummer
Redaktion
Göran Persson
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Torgmöte om miljön
På lördag är det åter torgmöte med Röda Kapellet.
Kl 11 på Mårtenstorget blir det både glad och allvarsam blåsmusik med anknytning till miljöfrågor av olika slag.
Talare från orkestern och lundavänstern håller appelltal om stadsmiljön, djurhållning, utsläpp, hållbar miljö mm.
Den sammanfattande rubriken för torgmötet är "Är du hållbar, lille vän?" Det är en alludering på tavlan av Peter tillberg från 1972 med en skolklass med rubriken: "Blir du lönsam, lille vän?"
Klostergårdsdagen 8 oktober 2016
Klostergårdsloppet start 13.00. Anmälan för deltagande från 11.30 i Klostergårdens centrum. Startavgift 20 kronor. En cykel och flera andra priser lottas ut
Helgeandsgården 14.30: Jazz- och pop-konsert med Bo Riborg och Carl-Henrik Olsson
Vad händer i Klostergården
Klostergårdens byalag informerar om gröna stråket, järnvägsstationen, fyrspåren och kommunens planer för ny bebyggelse 15.15
Hela dagen: insamling till Barn på flykt via Rädda barnen, loppmarknad och bokbord. Polis och brandkår demonstrerar sin utrustning.
Lördagsmusik
Helgeandskyrkan
8 oktober kl 17
Irene Frisch, orgel och piano
Nytt nummer av politiken
Nu finns ett nytt nummer av Vänsterpartiets tidning.
Hämta Politiken nr 5 2016
Den gamle
66 år i skolan 28. 1973-85:4. Grundskolans – och gymnasieskolans - bästa år
Medlemskapet i VPK innebar att jag kallades till lokalgruppen i Klostergården. Vi träffades på söndagar, under organiserade former. Någon avdelades för att roa och vakta barnen. Det handlade om rätt många barn mellan 2 och 10; vi var i vår föräldraålder.
Kajsa Theander, Sven-Bertil Persson, Jan Svensson och Kent Nilsson ingick bland många andra i gruppen. Vi antogs studera marxistisk grundkurs ur ett fyrkantigt häfte. Jag tror vi var registrerade som studiecirkel i ABF. Göte Bergström representerade Klostergårdens byalag.
Mycket kom att handla om själva stadsdelen Klostergården. På den tiden var Klostergårdens fritidsgård en samlingsplats för musikgrupper från hela Lund men det fanns ännu inget bibliotek, bara en bokbuss som kom ett par gånger i veckan. Ibland stod den i hörnet vid Blidvädersvägen samtidigt som glassbilen signalerade sin närvaro. Glass och böcker. En polisstation låg i den lokal där det nu finns ett apotek. Polisbilen stod intill.
Jag blev invald i styrelsen våren 1977. Demokratifrågan och inflytandet från Sovjetunionen dominerade det året och flera följande år. Vi utformade ett Demokratiskt manifest, inspirerat av Antonio Gramsci och de eurokommunistiska idéer, som diskuterats ända sedan Hermanssons Vänsterns väg kom ut i slutet av 1966. Tio år.
Läs mer »
42:a årg.
Utskriftsvänlig form