• Hem
• Senaste numret
• Arkiv
• Lämna material
• Kontakt
• Galleri Goja
• Manne i VB

Inte längre de sämsta företagen?

Lagen om offentlig upphandling har ofta lett till att de sämsta företagen med låga löner, dåliga arbetsvillkor och miljöskadlig verksamhet tagit hem anbuden. Det vill regeringen ändra på. Därför lämnade den in förslag till reformer i en lagrådsremiss den 19 maj.
Gunnar Stensson

 

 

Nils Schwartz 1944-2016

Tidningarnas kultursidor har sedan en vecka varit fyllda med lovord om Nils Schwartz, kulturjournalist i Expressen. Till detta har vi inget att tillfoga. Han var en elegant, saklig och personlig skribent, en av Sveriges bästa litteraturkritiker. Och han skrev mycket – legenden säger att han varje år samlade sina urklipp i ett kuvert och vägde det för att kolla att han höll uppe produktionstakten.
   Vad som inte har nämnts är att han var en stöttepelare i VPK Helsingborg (tillsammans med Leif Andersson) åtminstone fram till början av 1980-talet. Varför förtigs det? Är det fortfarande skamligt att en kulturgestalt är aktiv i den smutsiga politiken och därtill på vänsterkanten? Heder åt en litteraturvetare som inte nöjer sig med en roll som skönande utan vill bidra till samhällsbygget också via politiken.
SH

 

 

Lunds budget 2017-19

I förra veckans VB så presenterade Ulf Nymark den styrande S + Mp koalitionens budgetförslag. I veckans nummer kan vi presentera vänsterpartiets förslag.
 

---

Vänsterpartiets kommunala budget 2017­2019

Vänstermiljarderna
Vänsterpartiet lägger ut “Vänstermiljarderna” så att de kan ge reella förbättringar (inte bara för priser och löner) inom skola och omsorg. Vi fördelar Lunds 42 miljoner på följande sätt:

●	Utbildningsnämnden	7 miljoner
●	Barn­ och skolnämnderna	20 miljoner
●	Vård­ och omsorg	15 miljoner

 

Större välfärdssatsningar
Jämställda löner: Vänsterpartiet fördubblar S­Mp­satsningen, till totalt 7,5 miljoner 2017 och 10 miljoner 2018 och 2019
Avskaffa delade turer: Kommunfullmäktige har beslutat att avskaffa de delade turerna, men finansiering krävs. Vänsterpartiet lägger 15 miljoner.
Prova 6 timmars arbetsdag: Vi vill prova på två äldreboenden. 12 miljoner avsätts för detta.
Mindre barngrupper: Utöver Vänstermiljarderna lägger vänsterpartiet 7 miljoner på att minska barngrupperna i förskolan.

Färdtjänsten: Vänsterpartiet vill ha en beställningscentral i egen regi. Det finns 5 miljoner budgeterat för detta i budgeten.

Socialförvaltningen: Vi utökar S­Mp­satsningen på socialförvaltningens personal från 1 miljon till 3 miljoner

 

Investeringsbudgeten
●   Stryka motorvägsavfarterna (“sparar” 223 miljoner)
●   Utökning av medel för markförvärv för att skapa ett grönt bälte (223 miljoner)

 

Övrigt
●   Ingen dubbelbeskattning av LKFs hyresgäster. Vänsterpartiet tar bort den utökade vinstutdelningen från LKF till kommunen på 10 miljoner.
●   Ingen sammanslagning av barn­ och skolnämnderna i detta läge. Det krävs rejäl utredning och diskussioner innan nämndsförändringar görs. Vi vill behålla praxis om att detta diskuterats av partierna innan varje val.
●   Ingen uppdelning av socialnämndens budget på det sätt som föreslås av S och Mp. Försörjningsstödet är underbudgeterat och en uppdelning riskerar att resurser flyttar från det förebyggande arbetet till att täcka försörjningsstöd och andra lagstyrda kostnader.

 

Skattehöjning
+ 35 öre. Ger 91 miljoner.

Mindre satsningar

Politisk ledning: Habo gård, personalförstärkning, 800 000 kr

Kommunkontoret: Ingen resa till almedalen, 700 000 kr
Ingen resa till Mipim i Cannes, 300 000 kr
Minskade bidrag till jippon och företagsstöd, 2 miljoner kr

Byggnadsnämnden: Personalförstärkning bygglov och detaljplaner, 1 miljon kr

Teknisk nämnd: Trädplantering och utveckling av parker, 500 000 kr
Upprustning lekplatser, 2 miljoner kr
Förstärkt gatu­ och parkunderhåll, 2 miljoner kr

Kultur­ och fritids: Fri simundervisning för skolan, 1,5 miljoner kr
Kulturskolan: Prova på och avgiftsänkning, 1 miljoner kr
Idrottssatsning: Prova på och föreningsstöd, 3 miljoner kr
Bibliotek: Öppettider och program, 1 miljon kr

Socialnämnden: Utökning av kommunala sommarjobb + 100 st, 800 000 kr
Hela budgeten »

 

 

Hans Bergström och Sverigedemokraterna, hjärta, sant!

Vem är Hans Bergström?
Chefredaktör på DN 1995-2000, ansvarig utgivare 2001-2003, Liberal. Gift med grundaren till friskolekoncernen Engelska skolan.

Varför är han ihop med Sverigedemokraterna?
Han vill fälla regeringen och behålla det lukrativa systemet med vinster i välfärden, främst skolan. Hans frus friskolekoncern Engelska skolan är en vinstmaskin. Kenan Habul, AB 17/5.

Angår detta Lunds kommun?
I högsta grad. Engelska skolan i St Larsparken drar in betydande vinster från Lunds skattebetalare.
Gunnar Stensson

 

 

Den gamle
66 år i skolan 17. 1963-69:1. Framnäs

Livet i klassrummet är ett ständigt flöde, en ständig dialog med frågor, svar och elevtankar, som ofta utgår från oväntade detaljer och förändrar flödets riktning. Inför detta flöde – förberedelser. Efter flödet - slutsatser. En del dokumenteras, men ingen kan minnas lektionernas ström av impulser och samtal, dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år.
   Det stora gemensamma flödet i Framnäs var musiken. Den fanns överallt, inte bara under lektionstid utan hela tiden. Klanger från pianon, violiner, trumpeter, klarinetter, trummor och cymbaler.
   Skolan var nybyggd, med stor akustisk aula, där vi samlades flera gånger varje vecka för repetitioner, konserter och föreställningar som inte bara vände sig till eleverna utan ofta också till publiken i Piteå.
Läs mer »

 

 

Kommentar på bloggen, till Lucifers artikel "Ord och bild"

Anders sa...

1 200 lundabor lyckades trots bristen på knutna nävar och röd färg ta till sig budskapet.. Kanske för att det faktiskt finns en tydlig linje hos V i Lund om än inte synlig för nostalgiker

 

 

Både socialdemokraterna och de borgerliga partierna är rädda för dem

Det svenska skolsystemet gynnar rika barn, missgynnar fattiga och möjliggör vinster för riskkapitalbolag. Detta leder till att skolan blir alltmer segregerad, att integrationen av flyktingbarn blir allt omöjligare och att eleverna blir allt okunnigare.
   Tio procent av landets skolor tar emot hälften av alla nyanlända flyktingbarn. Nästan 1000 skolor har inte tagit emot ett enda.
   Den svenska skolan favoriserar barnen till medel- och överklassen. De väljer skola direkt på BB eller bor i det dyra område där en bra skola ligger.
   Systemet kallas av förespråkarna ”fritt skolval” (kolla nästa gång fullmäktige debatterar skola), men fritt är det bara för den som har informationsövertag eller mycket pengar. Annars finns det inget fritt alls med systemet.
   Vad alla vet men ingen vill säga högt är att både socialdemokraterna och de borgerliga partierna är rädda för sina välbärgade väljare. Och att denna rädsla står i vägen för vad som behöver göras.

Men det kommer andra förslag till lösningar.
De senaste dagarna har det kommit tre stycken:
 1 Friskolornas riksförbund och Sveriges kommuner och landsting vill sänka kunskapskraven i grundskolan och ge rektorerna större frihet.
 2 Studieförbundet Näringsliv och Samhälle vill ersätta gymnasiets kursbetyg med ämnesbetyg, koppla de nationella proven till skolans betygsättning och kraftigt begränsa möjligheten till vinst
 3 Skolkommissionen vill i sitt andra delbetänkande ge staten större inflytande över skolorna och tvinga alla elever att välja skola.
   Förslag nummer 1 kan vi bortse ifrån. Räven vill få det lättare att komma in i hönsgården.
   Förslag nummer 2 är mer seriöst. Vi ska komma ihåg att de företagare som ägnar sig åt verklig produktion och inte bara finansiell vinstjakt faktiskt har behov av kompetent arbetskraft.
   Förslag nummer 3 vill öka statskontrollen, inordna lärarna i ett hierarkiskt system i stället för det jämställda och förvandla det ”fria valet” till tvång. Skolkommissionen är maktlös inför problem som den faktiskt urskiljer.

Samtliga förslag tassar runt de problem som orsakas av att skolsystemet är utformat så att det gynnar de rika eleverna, missgynnar de fattiga och möjliggör vinster för riskkapitalbolag.
   Björklund och Gustav Fridolin debatterade i skilda media skolkommissionens delbetänkande i måndags. Ingendera närmade sig de verkliga problemen. Båda framstår som inkompetenta – och självgoda.
Gunnar Stensson

 

 

Om skånska medeltidskyrkor med runda torn

Något som är bra med Lund är att här finns så många möjligheter att lära sig nya saker. Nyttiga saker, men också sådana där lärdomen är sin egen belöning.
   I veckan var jag och lärde mig om medeltidskyrkor med runda torn i Skåne. Jag visste redan vilka de är och har i själva verket tvingat mina barn att lära sig dem i tioårsåldern. Alltså: Blentarp på toppen av Romeleåsen mellan Veberöd och Ystad, Bollerup vid det eleganta slottet/naturbruksgymnasiet borta på Österlen söder om Tomelilla, Hammarlunda i Kävlinge ådal en dryg mil öster om Lund, Hammarlöv på Söderslätt en halvmil norr om Trelleborg. Lätt att komma ihåg: två på B, två på H!
   Det är många som tror att man kan strunta i sådant, men för en vänsterpartist med politiska uppdrag i Skåne är kunskapen näst intill obligatorisk, åtminstone om man sitter i ett regionorgan. Det är nästan lika viktigt som de största arbetsplatserna.  Det blir förhör inför kandidatnomineringen till nästa regionval.
   Men frågan nu var: varför har just dessa runda torn, de och inte de tvåhundra andra skånska medeltidskyrkorna. Jag lyssnade i tisdags på Jes Wienberg, professor i historisk arkeologi, och vi var väl så där trettio vetgiriga.
 

Hammarlunda kyrka
 

Teorierna och förslagen till lösning av rundtornsfenomenet är många. Betingas det t.ex. av byggmaterialet eller funktionen?  Nej, de här kyrkorna ha väldigt lite gemensamt. Ålder? Ja i Hammarlundakyrkan finns det bjälkar som genom trädringarna i virket kan dateras till 1115-1130.  Med det faller en av förklaringarna – det handlar inte om försvarstorn mot vikingar, det här var en lugn period.  Det var naturligtvis klocktorn, men sådana behöver inte vara runda. Byggmaterialet är oftast stenar från åkrarna och de kan lika gärna användas för runda som rektangulära byggnadsverk. Kanske rör det sig om lagerlokaler?
   Hur ser det ut runt omkring oss? Jo på Irland finns det ungefär 90 runda torn vid kyrkor, men de är fristående. I England finns 185 och de är hopbyggda med kyrkorna. I norra Tyskland finns det 15 och de liknar mest våra.
   Hur är det då i Skåne, är det givet med fyra? Nej, det har funnits runda torn på medeltidskyrkorna i Dagstorp, Norrvidinge, Säby och Önnarp, men de är rivna.  T.o.m. i Lund har man hittat ett runt fundament vid en utgrävning vid St. Södergatan.
   Varför har de då runda torn? Ja, så vitt jag förstod så står forskningen frågande. Det är svårt att hitta gemensamma drag och det tyder på att svaret är att man tyckte det var snyggt. Det fanns kanske en modevåg på 1100-talet som sa att det är fint när en kyrka har ett runt torn och så har man plankat vad man har sett i England och Tyskland. Vi får nöja oss med det. Eller har VB:s läsare ett bättre förslag?
SH

---

VECKOBLADETUtgivet av SFVBBiL