• Hem
• Senaste numret
• Arkiv
• Lämna material
• Kontakt
• Galleri Goja
• Manne i VB

Äntligen!

Så var det äntligen slut på ledigheten. VB inleder nu sin 39:e årgång. Vem kunde ana det när stencilapparaten drogs igång en onsdagskväll för nästan 40 år sedan.
   Visst är det spännande med ett nytt år, vad blir årets politiska teman. Det enda som är nästan säkert är att det blir färre partiledarbyten i Sverige än förra året.
   En annan förutsägelse är att Lund inte kan bli mycket mögligare, men även här är osvuret bäst som ni ser av notisen nedan.

Mögelskolor i Lund

25 skolor och förskolor i Lund mögelskadade. Beräknad kostnad 350 miljoner kronor. 42 återstår att undersöka. Ytterligare kostnad 400 miljoner kronor?

Greger Andersson, 1952-2012

Greger  Andersson, professor i musikvetenskap vid Lunds universitet, blev dirigent för Röda Kapellet 2006 och verkade som dirigent i tre år under perioden 2006-2010.  Hans bakgrund var alltså lite annan än den vi var vana vid. Själv spelade han trombon och hade väl erfarenheter från dansorkestrar i norra Skåne på 1960-talet, men det var som musikhistoriker hans främsta meriter fanns. 
   Hans licentiatuppsats om Höganäs Musikkår, Sveriges äldsta, är ett bra exempel på hans forskning. Där kan man t.ex. inhämta att Höganäsbolaget som ägde instrumenten förbjöd medlemmarna att spela för de strejkande under storstrejken 1909! Ämnet politik och musik var honom inte främmande och han skrev flera arbeten om musiken i nazismens tjänst i Tyskland och Sverige under 1930- och 40-talen. För Röda Kapellet erbjöd han en väg in i de akademiska rummen: han engagerade oss t.ex. att spela Lars-Erik Larssons Obligationsmarsch vid Larsson-jubiléet häromåret.
   Det mest levande minnet av Greger blir nog hans sätt att avsluta en repetition.  Där hade vi suttit i några timmar och kämpat med udda taktarter eller vad det nu var och kanske inte nått ända fram. –Nu avslutar vi med en rejäl marsch, sa Greger, och så kunde vi gå hem med taktfasta och smattrande trumpeter ringande i öronen.
SH

Offentligt finansierad privat välfärd bör utföras av icke-vinstaktörer

Nytt förslag från LO 15/1

LO fastslår bland annat:
   Ständiga besparingar inom skola, vård och omsorg går ut över sysselsättning och jämställdhet.
   Ställ krav på utbildnings- och bemanningsnivå i företagen.
   Meddelarskydd och offentlighetsprincip ska gälla i all offentligt finansierad verksamhet.
   Samhällsbolag skapas för en ickevinst-princip i välfärden.
   Öppen ekonomi. Idag döljs vinstuttag och värdeöverföringar på koncernnivå.
   Marknadsmekanismer fungerar inte i välfärden. Oligopol uppstår när stora riskkapitalbolag köper ut mindre utförare.
   Inrätta ett nationellt välfärdsråd.

Förslaget kom Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström att tugga fradga i tisdagens Aktuellt. Att slopa lagen om valfrihet i välfärden är ett grundskott mot utveckling, ökad kvalitet i välfärden och mångfald, flåsar han. Håret spretar och pannan är fuktig.
   Sydsvenskans ledarredaktion kopierar Bäckströms påståenden utan motivering. Ideologi och vinstgirighet talar.
   Socialdemokraternas kvinnoförbund jublar.
   LO:s linje är klart skarpare än Socialdemokraternas förslag, säger Jonas Sjöstedt, V.

Kommentar: Förslaget välkomnas. Visserligen handlar det om en kompromiss. LO stiger tillbaka från den tidigare ståndpunkten om förbud mot vinst i välfärden. Tanken är att ena socialdemokratin och LO i en samlad syn på problem och utmaningar inom välfärden. Kanske kan V medverka till en sådan enighet. Jonas Sjöstedts reaktion pekar i den riktningen. Då blir frågan om vinst i välfärden kanske avgörande för valet 2014.
Gunnar Stensson

Gunnar Stensson
Skolans sönderfall

Sammanställning av debattinlägg om en skamlig utveckling.

Fritt val i Skåne
Uppsägningen av lärare på Bergagymnasiet i Eslöv.
”När elever får välja fritt i Skåne väljer de framför allt Lund och Malmö”, säger Ulf Sandgren, chef för Gymnasie- och utbildningsförvaltningen i Eslöv.
   Beslutet om fritt val i Skåne har lett till förödelse och utarmning i de gamla gymnasierna i Landskrona, Eslöv, Trelleborg och Ystad.
   Samtidigt konkurreras elever hemmahörande i Lund ut och tvingas pendla till andra orter. Kultur och samhällsliv i de drabbade städerna utarmas. Den onödiga pendlingen belastar kollektivtrafiken.

”Rutavdraget riskerar att öka kunskapsklyftorna och därmed bidra till att skolresultaten blir än mer polariserade än idag” skriver ledande företrädare för IM i Malmö, Lund, Stockholm och Sverige (SDS 13/3).
   Barns ökade behov av stöd utanför skolan beror på att de som arbetar i skolan inte får tillräckliga resurser, påpekar IM. Rutavdraget går inte till de barn som har mest behov av stöd, elever vars föräldrar inte har råd att köpa kunskapsfördelar till sina Barn. Så långt IM.
   Motståndet från Skolverk, lärarnas organisationer och opposition hjälpte inte. Beslutet att bevilja rutavdrag för läxhjälp drevs igenom av allianspartierna. I Stockholm stoppas stödet till ideella läxhjälpsorganisationer som i likhet med IM ger gratis läxhjälp. De hotar ju de kommersiella läxhjälpsföretagens profit.
   Flera av de större läxhjälpsföretagen är etablerade i Lund, enligt City 7/11. Exempelvis ”Upgrade education”, som bland annat erbjuder intensivkurser före de nationella proven. Likaledes finns ”Studdybuddy” vars inriktning är att hyra ut studenter.
   En lektion kan kosta 700 kronor. Staten står för hälften via RUT. En kostnad på 350 kronor återstår Tio lektioner ger alltså en kostnad på 3500 kronor. Dyrt för den fattige. Segregationen ökar.

Friskolor bryter mot lagen om skolbibliotek
Många friskolor har underlåtit att skaffa egna skolbibliotek trots att det sedan flera år är ett krav i svensk lagstiftning. Försummelsen minskar elevernas tillgång till litteratur och vetenskap. Den bidrar till den försämring av elevernas läsförmåga som ägt rum sedan friskolereformens genomförande.
Verkställande direktören för JB Education Anders Hultin skäms inte utan hävdade i Ekot den 2 januari att ett fysiskt skolbibliotek med fysiska böcker är förlegat. Företaget strävar efter att bygga upp ett digitalt bibliotek, påstod han.
Skolinspektionen konstaterade nyligen att John Bauer-skolan i Lund saknar bibliotek och krävde rättelse. Att bibliotek saknas är en logisk konsekvens av att skolan ingår i koncernen JB Education. Skolan ligger i S:t Lars-området. Håll ögonen på den, särskilt med tanke på JB-koncernens policy att avstå från bibliotek för att öka profiten.
”Försök inte. Både och behövs enligt Skolinspektionen. Den analoga bokens dagar är inte räknade. Boken stimulerar läsandet och krävs nog länge än när unga bygger upp sin kunskapsbank.
Så öppna ett skolbibliotek eller stäng skolan”, (SDS 7/1)

”Hur kunde det så kallade fria skolvalet bli så fel och varför vågar ingen göra något åt det?”
Frågan ställs av Anders Lovén, lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola (SDS 10/1). Han besvarar den själv: ”Det marknadstänkande som finns inom utbildningssektorn gör att det likvärdiga skolsystemet håller på att krackelera.”
Läs mer »

Om bilar och bilar

Biltrafiken i Lund har minskat med fyra procent under förra året. Den nyheten har i dagarna meddelats oss av malmötidningarna. Givetvis finns det anledning att glädjas över detta, men för den sakens skull inte brista ut i höga hurrarop.
   Det ska noteras att denna minskning gäller enbart de kommunala gatorna och vägarna i Lund. Det är inte alls som Sydsvenskan skriver, att det enbart finns en ”handfull” statliga vägar i Lunds kommun. Det är inte bara E22 och Norra Ringen som är statsägd, utan praktiskt taget hela landsvägsnätet i kommunen, inklusive tillfartsvägarna från E 6, Dalby, Sandby etc. Om det förekommit någon minskning på dessa vägar vet vi inte. Och fjolårets färre motorfordonsrörelser på det kommunala vägnätet ligger fortfarande en bit över nivån för år 2007. Utan tvekan kan man tala om att den lilla reducering som skett har varit från en mycket hög toppnivå. Kanske viktigast av allt att tänka på när man ser dessa minskningssiffror: vi vet bara antalet bilar i rörelse, vi vet inte hur långa sträckor dessa bilar sammanlagt färdas. Det innebär sålunda att vi inte kan ta antalet bilar i rörelse på en begränsad del av vägnätet som intäkt för att utsläppen av t ex växthusgaser också minskat.

Utsläppsminskning med upp till 40 procent till år 2020
Men jag håller tummarna och hoppas att det är ett trendbrott, även om man har svårt att tro det med tanke på de nya stora investeringarna i vägtrafikinfrastruktur som Lunds borgerliga majoritet vurmar för. En omedelbar åtgärd som majoriteten borde vidta med anledning av nedgången i motortrafiken är att säja stopp och belägg till Trafikverket när det gäller planerna för den nya trafikplatsen Östra Torn/Ideon vid E22:an. Det funkar inte att inbjuda till mera bilkörning, när det fordras verkliga krafttag för att få ner utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken med de 25-40% som fordras för att år 2020 års klimatmål ska nås.

Vad beror minskningen på?
Vad kan då det minskade antalet bilar i rörelse bero på? Och vad beror den ökande cyklingen på? Tja, förhoppningsvis är det så som gatuchefen hävdar, att ungdomar föredrar att åka kollektivt och att cykla. Men det är svårt att bortse från att den vikande konjunkturen och den relativt milda vintern har spelat en roll. En sak är säker: att cykeltrafiken ökat kan knappast bero på bättre cykelinfrastruktur. För den förfaller alltmer. Det är t ex snart omöjligt att färdas annat än i snigeltakt på de av motortrafiken nedslitna och sönderkörda gatustensbeläggningarna i innerstaden.

Glädjande försäljningsutveckling på bilmarknaden
Andra hoppfulla tecken på bilfronten är att nybilsförsäljningen i Västeuropa under 2012 var den lägsta sedan 1993. Det sistnämnda året var ändå ett ur branschens synpunkt ett rekorddåligt försäljningsår. Försäljningen minskade under år 2012 med drygt 8 % jämfört med år 2011.
   Försäljningssiffrorna för december i fjol jämfört med siffrorna för samma månad 2011 ser riktigt bra ut: i t ex Tyskland minskade försäljningen av nya bilar med drygt 16 %, i Italien med nära 23 %, och i Belgien och Grekland med ca 50 %. I Sverige ökade tyvärr nybilsförsäljningen med hela 5 %, vilket dock anses bero på att nya skattebestämmelser för så kallade miljöbilar trädde i kraft vid årsskiftet. Det finns därför anledning att tro att den generella nedgången i Västeuropa slår igenom även här när vi nu är inne på det nya året. År 2013 ser också lovande ut: de tidigare prognoserna för försäljningen skrivs ner kraftigt. Det är bara att önska bilbranschen och hela billobbyn ett riktigt dåligt nytt år! Och VB:s läsare önskar jag en god fortsättning på cykelåret 2013!
Ulf Nymark

Gunnar Stensson
På Olof Palmes tid

Media ägnar Olof Palme stor uppmärksamhet denna vinter. Deras bild av Sverige kretsar kring dramatiska situationer som Palmes fördömande av USA:s bombningar julen 72, avslöjandet av IB, Geijeraffären, kärnkraftsstriden, Harvardaffären.
   Men hur upplevde vi som tillhörde den breda vänsterrörelsen verkligheten, vi som trevade efter ett nytt samhälle byggt på solidaritet och internationalism? Hur agerade vi?  Vad hände här i Lund?

Krönikan är hastigt skriven ur ett begränsat subjektivt perspektiv. Den främsta källan är minnen och kunskaper som råkar finnas i min skalle just när jag skriver. Detta garanterar luckor och rena felaktigheter. Lita inte på någonting, men tillfoga gärna kommentarer. Var fanns du själv? Hur tänkte du? Vad gjorde du åren 1969 till 1986?

Jag lämnade folkhögskolan i Norrbotten där jag var ordinarie lärare i sex år, reste till Lund och vidareutbildade mig, hamnade på Heleneholmsskolan i Malmö som var försöks- och demonstrationsskola, knuten till Lärarhögskolan.
   Ett långt kvarter längs Munkhättegatan i Malmös nya arbetarområden täcktes av ett sammanhängande komplex av fräscha nya byggnader: Munkhätteskolan, Lärarhögskolan, Heleneholmsskolan. Därtill Musikhögskolan.
   Barnen började i ena änden av komplexet, Munkhätteskolan och gick där i låg och mellanstadiet. De överlämnades av sina klassföreståndare till högstadiet i Heleneholmsskolan, där deras nya klassföreståndare tog över. Somliga kunde ha samma klassföreståndare hela vägen till studentexamen. De som började som sjuåringar i Munkhättan 1969 blev studenter 1981. Somliga av dem kom tillbaka till Lärarhögskolan. Det var ett integrerat system.
   Optimismen var stor. Malmö växte. Ljudbildbandet ”Örestad”, som vi använde i samhällsundervisningen, beskrev ett sammanhängande urbant område som omfattade Malmö, Landskrona, Helsingborg, Helsingör och Köpenhamn, med bro över till Malmö.
   I min tjänst ingick yrkesrådgivning och jag gjorde studiebesök på Kockums där de flesta av barnen fäder arbetade. Under Kockumskranen byggdes supertankers på löpande band. Guiderna brukade påpeka att Lunds domkyrka rymdes i fartygens inre.
   Skolgården pryds av ett stålmonument som illustrerar ett Palme-citat “Spjutspets mot framtiden”. För första gången hade Sverige en modern, demokratisk skola.
   Året var 1969. Vi bodde på Ulrikedal, Karin jobbade på Lilla teatern, Martin hamnade på Lilla Järnåkra-skolan, Sara på studenternas daghem.

De svartas rättigheter i USA och koloniernas frigörelse dominerade svenskarnas internationella engagemang allt sedan Hammarskjölds död under Kongokrisen 1961. Martin Luther King höll sitt stora tal ”I have a dream”. De europeiska stormakterna förde kolonialkrig i Kenya, Angola, Mocambique och Guinea-Bissau.
   1965 hamnade fokus på Vietnam. Det skulle stanna där länge. Olof Palme höll sitt första stora Vietnam-tal. I december 1967 ägde en skandalartad Vietnam-demonstration rum i Stockholm. Skandalartad var den på grund av det polisvåld som riktades mot en lång rad tongivande socialdemokratiska demonstranter – och Jan Myrdal, då krönikör i Aftonbladet. I januari 1968 demonstrerade Palme sida vid sida med Nordvietnams ambassadör. Det ledde till en opinionsstorm. På Framnäs folkhögskola jublade vi
   Jag hade röstat på vpk för första gången 1968, framför allt på grund av CH Hermansson, som börjat föra partiet ut ur Sovjetunionens skugga, inte minst genom sitt tydliga ställningstagande mot Sovjets övervåld mot Dubcek-regimen i Prag, som stod för ”socialism med ett mänskligt ansikte.” Palme kallade Sovjetunionens tjeckiska medlöpare ”diktaturens kreatur”. De eurokommunistiska tankarna om en demokratisk kommunism började få fäste i Italien och Spanien – och Sverige.

I september deltog jag i min första Vietnamdemonstration, samling utanför AF, avslutning på Stortorget. Anledningen var Ho Chi Minhs död. Anna-Klara Arvidsson var med. Hon hade en nyfödd son i en vagn.
   I Lund upptäckte jag att vpk Lund var ett respekterat parti, inte minst tack vare sin roll i stoppandet av det stora gatugenombrottet. Jag lärde mig namn som Ann Schlyter, Lars Bengtsson, Tarcisio Bommarco och Gunnar Sandin.
   Min bror Erland, socialtjänsteman i Malmö, var aktiv i den stora stadsdelsorganisationen på Väster, där man diskuterade VPK:s förhållande till Sovjetunionen.
   Valet 1968 var VPK:s sämsta efter andra världskriget. Endast tack vare representationen i första kammaren lyckades partiet hålla sig kvar i riksdagen.

1969 blev Palme statsminister och gruvstrejken bröt ut i Norrbotten. Den vilda strejken utgjorde en protest mot hela det svenska systemet och riktade sig mot såväl det statsägda LKAB som fackföreningarna och LO.
Läs mer »

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan
26 jan kl 17
"Limus Live - Porträtt"
Fredrik Schützer, piano

DOC LOUNGE 22 januari

Wonder Women! – The Untold Story of American Superheroines
Av Kristy Guevara-Flanagan / USA 2012 /
62 min
LIVE: Musikduon Come across the tracks gästar oss denna afton och bjuder på en stämningsfull konsert före filmen. Med tonerna från banjo, gitarr och accordion tillsammans med duons finstämda röster skapas ett fantastiskt sound som för tankarna till amerikanska folkvisor.
STORY: Superhjältinnan Wonder Woman skapades 1942 mitt under brinnande världskrig, men är fortfarande chockerande okänd i förhållande till sina manliga kollegor. Kristy Guevara-Flanagans prisbelönta nya dokumentär ”Wonder Women! – The untold stories of American Superheroines” berättar historien om hur USA:s första superhjältinna gick från krigaramazon via tämjd sidekick – i linje med 50-talets hemmafruideal – för att göra comeback som sexig 70-talsfeminist.
Vi får följa bland andra Riot Grrrl-grundaren Kathleen Hannah, feministikonen Gloria Steinem och ett tioårigt Wonder Women-fan i årets roligaste historielektion.
”Wonder Women! – The untold stories of American Superheroines” hade världspremiär på SXSW 2012.
MAT&BAR: Ät din middag på Doc Lounge. Vi serverar alltid en vegetarisk soppa med bröd för 69 kr och i baren säljs det också vin, öl, kaffe, snacks mm.
TID: Kassan öppnar 19.00 / Film ca. 20.00 PRIS: 80kr / Student 60 kr / Guldkort (fri entré hela våren) 300 kr.
Visningen presenteras i stolt samarbete med Lunds Kommun, Film i Skåne, SVT, Folkuniversitetet, Svenska Filminstitutet, Folkets Bio Lund, WG Film och Mejeriet.

Internationella gruppen

Humanitär intervention i Mali? Och hur hänger det ihop med vad som hände i Libyen? Ska vi nu hjälpa Frankrike med flyg och svensk militär? Det händer förvisso saker runt om i världen som är värda att tala om, Nyhetsbyråerna och den svenska dagspressen behandlar allt med självklart västmaktsperspektiv och det behövs att andra synsätt kommer till tals,
   Den nybildade internationella gruppen, startad på initiativ från aktiva i Vänsterpartiet och Demokratisk Vänster, har kommit till just som ett svar på behoven att diskutera med utgångspunkt från vår traditionella antiimperialistiska hållning. Vi har ännu inte hittat våra arbetsformer och heller inte vårt fokus.
   Vi träffas härnäst onsdagen den 23 januari kl 19.00, den här gången i Vänsterpartiets lokaler på Svartbrödersgatan 3.
   Vi tänker oss en diskussion om vad vi ska ta upp under vårens möten. Alla med intresse för aktuella internationella frågor, inkl. svensk utrikes- och säkerhetspolitik, är välkomna. Vi ses på onsdag!
SH

Strindberg på Mårtenstorget, ett kulturevenemang

En konfrontation mellan August Strindberg och Röda Kapellet på Mårtenstorget en lördag 2012 är den lysande idé som låg till grund för en föreställning, happening kanske, som uppfördes i Wieselgrenshuset, Folkets Hus, på Kiliansgatan veckan före jul.
   Som Strindberg framträdde Mats Olsson i hög hatt, ganska illusorisk, men i början något trevande. Han blev bättre och bättre under föreställningens gång, alltmer Mats Olsson och allt mindre August Strindberg.
   Texturvalet stod Ulf Teleman för, ett antal utmanande, fyndigt funna stycken ur Svarta fanor, Skärkarlsliv, Det nya riket, Utopier, Liten katekes för underklassen, Maktfrågan eller mannens intressen, Götiska rummen. Vilt revolutionära och djupt reaktionära stycken. De lästes uttrycksfullt av Kapellets Meta Stigsdotter.
   Konferencier var Bengt Hall. Kapellet framförde sin vanliga torgrepertoar, det föreställde ju ett torgmöte. Det kändes ändå lite annorlunda, kanske för att akustiken naturligtvis är annorlunda inomhus. Arrangemangen lät mer intrikata och genomarbetade än vanligt. Forssells arrangemang är ofta avancerade. I denna miljö där stämmor och harmonier blev extra tydliga upplevde jag dem som musikaliskt avancerade, inte nödvändigt vackra, men intressanta. Potentiella kvaliteter anades.
   Per Falk var professionellt säker och entusiastisk, som vanligt.
   Jag använde ordet happening. Trots att föreställningen förstås var repeterad upplevdes den som improviserad, frisk, tillkommen i ögonblicket, lite spretig. Perfekt för oss som var närvarande.
   Den skulle säkert kunna komprimeras och bearbetas för flera framföranden inför en bredare publik. Strindberg är dramatisk, spontan, omdömeslös - det var ju så att säga hans största fel som människa – men det utgör hans största tillgång som författare. 
   Jag har tjatat om det tidigare: en dokumentärfilm om Röda Kapellet skulle ge en utomordentlig berättelse om en epok som närmar sig sitt slut.
Gunnar Stensson

Villamattor kväver skånsk åkerjord 

Svensk åkermark föröds i en tid då åkerjorden blir en allt knappare resurs. Skyddet i lagstiftningen är svagt.
   Skåne byggde mer på åkermark än något annat svenskt län - utom Halland - under perioden 2006 till 2010, enligt Jordbruksverkets rapport, som är lätt tillgänglig på nätet.
   ”Jordbruksmark är en långsiktig resurs som ger ett förnybart flöde grödor. Problemet är att det värdet väger lätt när det finns kortsiktiga ekonomiska resurser att hämta i exploatering.” (Ulf Törnberg, SDS 5/1)
   När länsstyrelsen nyligen krävde en nollvision mot byggande på åkermark i Skåne (Sydsvenskan 25/10 2012) protesterade alliansens kommunpolitiker.
   Ett antal moderata kommunordförande med Michael Sandin (nu regionråd) i spetsen ut gick ut och deklarerade att de tänker fortsätta att bygga på den skånska åkermarken eftersom det finns folk ”gillar att ha ett hus och kunna ha en trädgård”. 
   Staffanstorps kommun är en av de som mest aggressivt föröder jordbruksmark, bland annat i Hjärup, där nya, på sikt ohållbara villamattor breder ut sig som kvävande täcken över den bördiga jorden.
   Åkerjorden måste försvaras såväl i Lund som i region Skåne mot kortsiktiga, vinstförblindade moderata politiker och andra exploatörer.
   Regeringen har tillsatt en miljöberedning vars arbete kan leda till lagstiftning som skyddar åkerjorden i framtiden.
Gunnar Stensson