Nu är det sommar!

Så var Veckobladsvåren till ända och vi återkommer den 16 augusti med höstens första nummer.
   Nedanstående mycket vänliga tack vill jag sända vidare till alla er, skribenter och läsare, som gör det så roligt att få fixa med dessa texter, och lite bilder ibland, varje vecka.
   Det har varit en innehållsmässigt mycket bra vår för VB men personmässigt har den varit förfärlig. Tre tidningen närstående personer har lämnat oss och saknaden är stor.
red

 

Ett tack till Veckobladets redaktion!

För mig har det alltid varit skolåret som gällt. I juni är arbetet slutfört och kan utvärderas. I slutet av augusti drar det igång igen, gnisslande och mödosamt.
   Juni blir på det sättet en glädjemånad. Jag minns att jag efter en skolavslutning i tredje klass satt på pakethållaren till mammas cykel med en lappkniv i en slida vid bältet och med hög röst sjöng ”Säg vad kan mitt hjärta önska mer nu när det åter är sommar.” Det finns naturligtvis åtskilligt mer att önska och kämpa för, men den gången kunde jag inte komma på något. Och jag har ett levande minne av lyckokänslan.
   Fram till Kajsa Theanders död fungerade hon och Göran Persson som redaktion för Veckobladet. Nu är Göran ensam redaktör och ägare.
   Jag vill framföra ett varmt tack för de bådas ansträngningar under alla dessa år! Och för Görans arbete sedan han blivit ensam redaktör.
   Det kan inte överskattas att VB varje vecka ger oss möjlighet att snabbt och effektivt nå ut med aktuell information. Vi har hela tiden kunnat lita på att ett nytt Veckoblad kommer ut natten mellan torsdagen och fredag. Och VB har verkligen förnyats. Layouten har förfinats och bilder har tillkommit på redaktionens initiativ.
   VB har aldrig gett vinst. VB bygger på frivillighet och solidaritet.
Gunnar Stensson

 

Till minnet av Gunnar

Jag tror vi är många för vilka det gångna halvåret har präglats av saknaden efter Gunnar. Under nästan femtio år spelade han en central roll som idégivare och verkställare av lundavänsterns politiska och kulturella projekt. Vad som händer nu är att minnena dyker upp, ibland som erinringar om gamla strider, ibland som anekdoter.
   Som tur är finns det också ett arv i skrift. Gunnar skrev mycket, inte minst här i Veckobladet och vi är några som på initiativ av Ingrid André och Gunnar Olofsson tänker försöka åstadkomma en bibliografi. Som ett led i det arbetet skickades jag att kolla i VPK Lunds Internbulletinen. Den finns, om än ofullständigt bevarad, i Skånes Arkivförbunds samling på Arkivcentrum ute på Gastelyckan.
   Här ett fynd från  nr 18/75 i form av ett ”Semestervykort från skärgården”. Gunnar skriver under signaturen ”Melvin’:
”fjärden låg slät som det verkstadgolv på vilket jag förnöter årets elva övriga månader och *Storskär” gjorde elva knop.”
Och diktar sen följande

Det är praktiskt med teori
Text: ”Melvin” (Gunnar Sandin)
Melodi; Waxholm I – an

Det finns kamrater vars syn på partijobb är trång
– du har väl hört dem nån gång
Dom kör med dagskrav och flygblad och agitation
men talar illa om analys och abstrakt diskussion

refr. Men det är praktiskt med teori, det är praktiskt med teori
Med riktig kunskap du rätt kan använda din politiska energi!
Ditt eget tänkande får ej ersättas av nån rysk ideologi
Så gör som vi, filosofi
och sånt ska frodas i vårt parti!

Det där med dagskrav och flygblad ska skötas så klart
om vi ska komma nån vart
Men vill du fixa din frigörelse proletär
kan du ha nytta och glädje av att ha läst Althusser

refr. Ja det är praktiskt med teori…

Åtminstone ett rim är oförglömligt.
Sten H

 

Premiärminister Netanyahu kritiseras för sitt sätt att handlägga Ship to Gaza 2010

Kritiken kommer från en israelisk undersökningskommission och gäller främst sättet beslutet fattades på.
   Beslutsprocessen 31 maj genomfördes utan något koordinerat och dokumenterat stabsarbete. Ingen hänsyn togs till de nya omständigheter som det turkiska deltagandet  innebar trots att  det var väl känt för underrättelseorganen. Anfallet på flotillan ledde till att nio turkar sköts ihjäl och fick svåra politiska konsekvenser för Israel.
Gunnar Stensson

 

Cirkus Salo på Magle Lilla Kyrkogata

Demokratisk Vänsters styrelse har haft besök av två organisationer som arbetar för medborgarlön (basinkomst, grundtrygghet etc). Den ena av de två besökande organisationerna kallar sig Sveriges Anställningslösas Landsorganisation (Salo) , den andra Basinkomstgruppen. Nej, det var inget spontanbesök. De båda organisationerna hade inbjudits av DV för att informera om just medborgarlön. (För konsekvenserna av införandet av medborgarlön, se mina texter i VB nr 11 och 12 för i år)
   Jag tänker här inte upprepa denna kritik, utan i stället ta upp några andra förslag som Salo driver (Basinkomstgruppen vet jag ingenting om utöver deras krav på medborgarlön och kan därför inte kommentera deras politik i övrigt).

Ericsson och alla andra får packa ihop
Om Salo skulle få sina krav realiserade så är det inte medborgarlönen som skulle förändra samhället mest radikalt. Det är i stället kravet ”att företag som är verksamma i Sverige skall ägas av fysiska personer som är folkbokförda i samma eller angränsande kommun som där verksamheten bedrivs.” (Se www.anstallningslos.se)
   Läs detta krav en gång till och begrunda samtidigt det faktum att kravet på att ”fysiska personer” ska äga företagen sålunda utesluter att ”juridiska personer”, dvs aktiebolag, föreningar, stiftelser etc. äger företag. För Lunds del innebär det att företag som Ericsson, Alfa Laval, Tetra Pak, Gambro, Axis, Amcor Flexibles får packa ihop, tillsammans med alla andra privatägda bolag.  Men inte bara de privata. Även t ex det kommunägda bostadsbolaget LKF och Lunds Energi får sluta upp med sin verksamhet. All verksamhet som drivs av juridiska personer, dvs praktiskt taget alla bolag i kommunen måste läggas ner, inklusive Systembolaget. Möjligen kan företag av typen Klostergårdens Konditori  AB bli kvar i Lund genom att övergå till enskild firma, fast det kan man ju inte veta i förväg.  Och så skulle det bli i kommun efter kommun, hela landets näringsliv och det mesta av kommunikationerna skulle slås ut – både Posten och SJ drivs ju i bolagsform.

Bytesekonomi och lokal valuta – in natura
Mot bakgrund av detta förstår man att ett annat av Salos krav är synnerligen välmotiverat: kravet på en lokal valuta. En valuta i en ekonomi med i det närmaste helt utslaget näringsliv lär nog bli lokal vilket man vill eller inte. Det kommer nog snarast att handla om en bytesekonomi. Salo kan ta  Hasse Alfredssons visa Ska vi byta grejer:(”rostig skruv mot en cykelpump - cykelpump mot en morakniv”) som kampsång. Och den magra medborgarlönen får sannolikt betalas ut in natura.
   Hur som helst: om nu – hemska tanke – Salos förslag skulle bli verklighet har organisationen därmed väsentligt breddat sin potentiella rekryteringsbas: i stort sett alla invånare i Sverige skulle bli anställningslösa.

Pajaspolitik
Nu kanske en eller annan VB-läsare skulle vilja invända att Salo kanske inte riktigt insett konsekvenserna av sitt krav. Måhända är det så. Fast man måste väl ändå i första hand räkna med att politisk organisation verkligen vill genomföra vad de säjer sig vilja genomföra?  Men om nu Salo inte inser konsekvenserna av sitt krav på förbud mot aktiebolag och andra organisationer att äga företag måste man förstås också fråga sig om detsamma gäller för de andra punkterna i deras politiska program: medborgarlön till svenska medborgare och lokal valuta. Oavsett om Salo inser innebörden av sina krav eller inte är det ren pajaspolitik de bedriver. Det är bara att hoppas att det inte ska behövas en extraföreställning på Magle Lilla Kyrkogata av Cirkus Salo.
Ulf N

 

Grönt Bälte kring Lunds stad!

Att miljöfrågorna, bland dem klimatfrågan, är avgörande för framtiden blir tydligare och tydligare. Det finns ett nytt begrepp som bla miljöforskaren Johan Rockström fört in i debatten: antropocen. Antropocen innebär en ny geologisk era där människan är jordens starkaste förändringskraft. Och vi förändrar inte på något bra sätt.
   För drygt 10000 år sedan inleddes den geologiska tidsepok som kallas holocen. Under holocen uppstod en plötslig stadga som skapade jordmånen för mänskliga civilisationers möjligheter att blomma upp. Jordbrukets expansion, en accelererande teknikutveckling och människoartens utbredning över planeten bygger alltså på jordens förmåga att reglera sig själv till en stabil jämvikt.
   Den jämvikten finns inte längre, vilket vi alla väl funderat på t ex under de senaste veckornas intensiva blåsande.

Att skapa förutsättningar för en ny och bättre balans är allas vårt ansvar.
Vänsterpartiet i Lund vill att Lunds kommun ska bidra bland annat genom att plantera träd. När den nuvarande översiktsplanen antogs, infördes att det ska skapas gröna stråk mellan kommunens parker och grönområden, och ett grönt bälte runt staden.
   Nu går vi från ord till handling!  I vårt budgetförslag avsätter vi 15 miljoner om året till markköp för Grönt bälte de närmaste tre åren, alltså totalt 45 miljoner kronor för inköp av mark för det ändamålet. Exempel på vad man skulle kunna göra: förbinda  St Larsparken med Fågelsångsdalen via Stora Råby med sin blivande sjö och Billebjär, eller koppla ihop Rinnebäck med Kävlingeåområdet.
   På det sättet skapar vi inte bara nya biologiska korridorer och folkhälsoresurser för lundaborna, utan ger också vårt bidrag till klimatfrågans lösning.
Nilla Bolding, fd ledamot (V) i Byggnadsnämnden

 

Ulf Nymark
Nytt program för hållbar utveckling i kommunen:
LundaEko och de tio budorden

LundaEko – Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling – håller på att revideras. Någon egentlig utvärdering av det första LundaEko som antogs år 2006 har inte gjorts, i varje fall inte som jag känner till. En slutsats kan man dock komma fram till utan att ha gjort en systematisk utvärdering: målen var alltför beskedligt ställda. Anledningen till att det blev så är att den dåvarande rödgröna majoriteten så långt möjligt försökte få så bred politiskt uppslutning som möjligt kring programmet för att det skulle kunna stå sig även under en borgerlig majoritet. Men med enigheten blev det ändå si och så – borgarna reserverade sej på 40-talpunkter vill jag minnas. Detta om den nu obsoleta upplagan av LundaEko.

Vision och pållissi
Vad händer då under den pågående revideringsprocessen? Jo, ett i och för sej ambitiöst upplagt arbete pågår, med politisk styrgrupp (Miljö- och hälsoutskottet) och med en rad nämndsövergripande arbetsgrupper, plus en politisk referensgrupp med representanter för alla nämnder och styrelser.
Läs mer »

Tre val den 17 juni avgör framtidens politiska landskap

I Frankrike handlar det om andra omgången i parlamentsvalet. Socialisten Hollandes seger tycks redan säkerställd, men frågan är hur starkt mandat han får för sina reformer i Frankrike och i EU- politiken. Marine Le Pens främlingsfientliga parti förväntas få cirka 14 procent.
   I det grekiska valet väger det jämt mellan vänsterkoalitionen Syriza under Alexis Tsipiras och det konservativa partiet Ny Demokrati. Om Syriza vinner valet blir deb första åtgärden att riva upp stödpaketet. Syriza vill förstatliga bankerna, höja skatterna för de rikaste, slopa sänkningarna av minimilönerna och sänka priset på basvaror.
   I Egypten är det presidentval. Mot varandra står Mohamed Mursi som representerar Muslimska Brödraskapet och den tidigare ministern i Mubaraks regering Ahmed Shafiq. Många tror att Mohamed Mursi kommer att vinna valet eftersom det finns en stor rädsla för att militären och de krafter som stod bakom Mubarak ska komma tillbaka till makten.
   Efter sommaruppehållet kommer VB kommentera de tre valutgångarna.
Gunnar Stensson

 

Fiaskot i Kiev

Jag är numera lika intresserad av det scenario som föregår ett VM eller EM i fotboll för herrar. Det är vårt absolut mest älskade lag och inget får gå fel. Sverige tillhör mitten, någonstans, av de europeiska lagen. Faktum är att Sverige inte kvalificerade sig för ett EM förren sent i EM-historien. Första gången man var med var 1992, EM började 1960 och spelas vart fjärde år. När man var med 1992 var det pga att Sverige var värd. Värdnationen får alltid vara med. På senare år har dock Sverige kvalificerat sig flera gånger och det är en prestation bara att kvalificera sig till ett EM. Sverige är faktiskt mitt inne i en bra period, kanske den bästa någonsin, sen just 1992. Det här gör att kammen växer och förväntningarna blir enorma.
   I pressen framstår Zlatan, denna eminenta fotbollsspelare, som världens bästa, vilket han inte alls är. Själv pratar han om att vi skall vinna EM:et. Det skall han göra och tränaren Erik Hamrén tar honom inte i örat men ger en mer modest bild av Sveriges chanser.

Journalisterna
Man säljer inte tidningar på att ge en objektiv bild, man säljer tidningar på att skruva upp förväntningarna, så ger man bilden av att Sverige skall gå vidare i gruppspelet. I Sveriges grupp finns två anrika och normalt framgångsrika lag, England och Frankrike. Bara det faktum att vi har dessa både lag i gruppen gör att Sveriges chanser att gå vidare är små, det är bara två lag som går vidare. Sverige har också Ukraina i sin grupp, ett lag som anses något sämre än Sverige, det är bara det att Ukraina har hemmabana och alla som kan idrott vet att det är en stor fördel. Men man kan ge vilken bild man vill, man tar fram statistik som visar att det var länge sen ett hemmalag vann sin premiärmatch. Zlatan blir alltså då världens bäste, ingenting om att de riktigt tunga nationerna har, typ, tre fyra Zlatan i sitt lag, England för att ta ett exempel.   
   Så förlorar vi mot Ukraina. Sverige gör absolut ingen dålig match, man har några goda chanser, Zlatan har en utmärkt nick i stolpen, man spelar precis efter sin förmåga. Men Ukraina gör ett par fina och snygga mål, bägge signerade Andrij Shevchenko, en gång lika stor som Zlatan, spelande i Milan där Zlatan spelar nu. Ok, det andra målet var lite av en tavla från det svenska försvaret, som ungefär händer i varje match, men Schevchenkos löpning innan är strålande.

Helvetet lös
Sverige förlorar alltså, inte alls sensationellt, utgången var nog den troligaste. Men nu bryter helvetet lös. Klart det går åt helvete, skriver en journalist som dagen innan haussat upp laget, en annan skriver om de stora klassiska haverierna, en tredje om en korkad maskerad och en fjärde om kraschen i Kiev. Ingen skriver om att de själva haussat upp laget att de inte gett en objektiv bild. Men denna del i scenariot säljer också. Spelarna var nervösa skriver de, tror tjyven det med de förväntningar som laget har tillskrivits. Tror tjyven det när de vet att en förlust innebär att man blir fjättrad vid skampålen.
   Men det skall bli roligt att följa fortsättningen. Jag tror Sverige åker ut direkt, kanske utan någon poäng. Men tänk om de går vidare, vad skall då dessa journalister skriva. Antagligen vänder de kappan efter vinden igen och spelarna blir de bästa Sverige någonsin haft.
Sven-Hugo Mattsson

 

”Grass dikt innehåller saker som måste sägas”

Det skriver Gideon Levy i den israeliska tidningen Haaretz söndagen 10/6. Det är en modig artikel. Rubriken lyder: ”Israelis can be angry with Günter Grass, but they must listen to him.”
   ”Det kan och bör sägas att Israels politik sätter världsfreden i fara. Hans (Grass) ställningstagande mot de israeliska kärnvapnen är också legitim. Han kan också opponera mot att förse Israel med ubåtar, utan att man har rätt att smutskasta honom för hans förflutna (syftar på att Grass som 17-åring i slutet av kriget bar SS-uniform). Men Grass överdrev på ett sätt som skadade hans position.”
   Levy kräver att man undanröjer förbudet mot att kritisera Israel i Tyskland. ”Dagens situation då varje tysk som vågar kritisera Israel ögonblickligen anklagas för antisemitism är outhärdlig.”
   Levy berättar att han själv en gång fick en artikel publicerad i den tyska tidningen Die Welt. Efteråt förklarade redaktören för honom att ingen tysk journalist skulle kunna få en sådan artikel tryckt. Levy blev aldrig ombedd att skriva någon mer artikel i Die Welt.
   Journalister i Springer-koncernen tvingas skriva på ett dokument där de förbinder sig att aldrig kritisera Israel. Det är en sjuk situation.
   Gideon Levy påminner om att Grass inte är ensam om kritiken. Den portugisiske nobelpristagaren i litteratur José Saramago jämförde efter en visit i de ockuperade territorierna det som skedde där med Auschwitz. Han skrev om israelerna: ”De lever i skuggan av Holocaust och förväntar sig förlåtelse för alla sina tilltag i namn av sitt lidande. De har ingenting lärt av sina föräldrars och farföräldrars lidanden.”
   Levy skriver: ”Sedan vi kritiserat överdrifterna och de oberättigade anklagelserna måste vi lyssna på dessa stora personligheter. De är inte antisemiter, men de uttrycker vad många människor anser. I stället för att anklaga dem borde vi besinna vad det är vi har gjort som fått dem att uttrycka det.”
Gunnar Stensson

 

Grass hade en poäng

Der Spiegels rapport om Tysklands försäljning av ubåtar till Israel utlöste en debattstorm i Tyskland och internationellt. Alla talade om det som måste sägas.
   Oppositionen krävde redan på måndagen en förklaring från regeringen och mer transparens om vapenaffärerna.
   ”Regeringen måste  redovisa fakta och rapportera till försvarskommittén”, sa Cern Özdemir, en av ledarna för De Gröna.
   Socialdemokraterna är tystare. Kansler Gerhard Schröder ställde sig 2005 bakom beslutet om ubåtsleveranser till Israel. Situationen påminner om den svenska debatten kring Saudi-affären.
Regeringstalesmannen Steffen Siebert hävdade att ubåtarna levererats utan beväpning. Israel bar hela ansvaret för deras beväpning.
   Angela Merkels hållning innebär att Israels säkerhet är en del av Tysklands nationella intresse. Hittills har tyska regeringar alltid hävdat att de inte vetat om att ubåtarna skulle utrustas med kärnvapen.
   Die Tageszeitung skrev: ””Militär utrustning ska inte exporteras till krisregioner. Detta gäller exporten av tyska stridsvagnar till Saudiarabien lika väl som kärnvapenbärande ubåtar till Israel, vars regering nu öppet hotar att angripa Irans kärnkraftsanläggningar. När Grass kritiserade den saken, hade han en poäng.
Gunnar Stensson

 

Vinst – en kortsiktig skolspekulation

Skolinspektionen har kritiserat John Bauer-gymnasierna, JB Education. Undervisningen består mest av elevernas självstudier. Elever med behov av särskilt stöd får inget stöd. Allt fler lämnar John Bauer-skolorna utan gymnasiebehörighet. Yrkesutbildningarna får inga praktikplatser och kompenseras inte för det.
   John Bauergymnasiet i Lund startade förra året. Då sökte 76 stackars elever dit, lockade av floskler som ”Vår pedagogik hjälper dig att nå längre än du trodde var möjligt” eller ”Hos oss får du prova på framtiden redan idag.” För många blev valets konsekvens förlorad gymnasiebehörighet.  I år  hade antalet sökande minskat till 46.
   Kanske JB-Educations friskolesatsning helt enkelt är en kortsiktig spekulation som  utgår från att det något år visserligen är möjligt att ta ut feta vinster men att det sedan kommer att ta slut. Det gäller att ta chansen till profit medan den existerar.
   ”När lärarna ser att elevunderlaget minskar söker de sig också bort. Och har man kommit in i den negativa spiralen väljer eleverna också bort skolan”, säger Helena Linge, ordförande för Malmöhus distrikt av Lärarnas riksförbund. (SDS, Emma Leijnse 12/6.)

Vinst i stället för skolbibliotek i friskolorna
40 procent av de fristående grundskolorna saknar bibliotek, liksom 58 procent av gymnasierna, enligt  Kungliga Bibliotekets studie ”Skolbibliotek 2012”. Samtidigt tar friskolorna ut miljonvinster och skickar dem till skatteparadisen. Vissa friskolor löser problemet genom att parasitera på de kommunala skolornas bibliotek. Så ökar vinsten genom att samhället tar bibliotekskostnaden.
   Lunds kommun kan vara stolt över att Norra Fäladens skolområde utsågs till Årets skolbibliotek för ett halvår sedan. En del av äran tillkommer bibliotekarierna Lotta Davidsson-Bask, Klara Önnerfält och Annelie Carlsson
   Kungliga Bibliotekets studie visar att skolor med skolbibliotek har högre slutbetyg i avgångsklasserna än skolor utan bibliotek.

MP kluvet om vinsten
Det borde vara självklart att ansvaret för utbildningen inte ska ges till aktiebolag på jakt efter vinst. Men MP presenterar ett förslag som försöker gå åt två håll samtidigt.
Internationellt är Sverige ett extremland. Ingen annanstans tillåts skolföretagen så obegränsat plocka ut pengar till vinst.
   I stället för ett skarpt vinstförbud driver Miljöpartiet nu ett förslag med helt oklara konsekvenser. Å ena sidan föreslår de att skolbolagen inte ska ha vinst som syfte. Å andra sidan säger de att de vinstutdelningar som sker ska vara transparenta. Miljöpartiet är splittrat och svaren blir därefter.
   LO är däremot nu emot vinster i välfärden. Det borde vara självklart att välfärden ska organiseras så att den gynnar den som behöver den, inte anpassas efter bolagsägarnas intressen.
   V:s förslag om ett vinstförbud skulle frigöra resurser till 20 000 nya anställda i välfärden, säger Jonas Sjöstedt, V.
Vinstförbud kommer att bli en av valets viktigaste frågor. Svenska Dagbladet 9/4.
Gunnar Stensson

 

Förslag om begravnings-
spårvagnar i Dublin 16 juni 1904

Vagnen rullade fram genom skocken av brännmärkta kreatur som råmade, hasade fram på ombundna klövar och viftade sakta med svansarna över leriga magra länder.
   - Jag begriper inte varför de inte drar en spårvägslinje från parkens port till kajerna, sade  mr Bloom. Alla djuren kunde föras ner till båtarna i lastvagnar.
   - I stället för att täppa till genomfartsleden, sade Martin Cunningham. Helt rätt. Det borde de.
   -  Ja, sade mr Bloom, och en annan sak jag ofta tänkt på är att det borde finnas kommunala begravningsspårvagnar som i Milano. Dra en linje ut till kyrkogårdens grindar och skaffa särskilda set med likvagnar och passagerarvagnar och allt. Vore inte det det bästa?
James Joyce, Ulysses.

Också i landsortsstaden Lund pågår en spårvagnsdebatt vid kommunens budgetmöte 13-14 juni 2012.

I veckans nummer
DAM
Musik på lördag
Kulturtips
Nu är det sommar?
Tre val den 17 juni avgör framtidens politiska landskap
av Gunnar Stensson
Ett tack till Veckobladets redaktion!
av Gunnar Stensson
Fiaskot i Kiev
av Sven-Hugo Mattsson
Till minnet av Gunnar
av Sten H
Premiärminister Netanyahu kritiseras för sitt sätt att handlägga Ship to Gaza 2010
av Gunnar Stensson
Mahmoud al Sarsak
Cirkus Salo på Magle Lilla Kyrkogata
av Ulf N
”Grass dikt innehåller saker som måste sägas”
av Gunnar Stensson
Nu är jag på tiggarstråt!
av Lotta Wiktorsson
Grass hade en poäng
av Gunnar Stensson
”Vad vore en revolution utan en allmän kopulation”
av Gunnar Stensson
Grönt Bälte kring Lunds stad!
av Nilla Bolding
Vinst – en kortsiktig skolspekulation
av Gunnar Stensson
Israels atomubåtar hotar världsfreden – och Israel
av Gunnar Stensson
Nytt program för hållbar utveckling i kommunen: LundaEko och de tio budorden
av Ulf Nymark
Förslag om begravnings- spårvagnar i Dublin 16 juni 1904
Redaktion
Göran Persson
Utskriftsvänlig form
Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
 

 

DAM

Den första och ledande palestinska rapgruppen. Deras budskap är både politiskt och kontroversiellt och visar på ett stort socialt engagemang.

Gruppen består av Tamer Nafar, hans yngre bror Suhell och Mahmoud Jreri. De tre har skapat musik tillsammans sedan slutet av 90-talet. Tamer och hans bror har sysslat med rap sedan 1998, och blev kontaktade av Mahmoud Jreri. Mahmoud skrev sina egna texter och de bestämde sig snabbt arbeta ihop, gruppen föddes under 1999. Alla tre medlemmar i gruppen har vuxit upp i slummen i Lod, en blandad stad med araber och judar, ca 20 km från Jerusalem.
Moriska paviljongen, Folkets Park i Malmö
Fredag 15 juni kl 22 - 03 :  80 kr

 

Musik på lördag

Helgeandskyrkan
16 juni kl 17
Hugo von Horn, orgel

 

Kulturtips

Kulturtipsen har fått en egen sida idag eftersom det händer ganska mycket under sommaren fram till den 16 augusti.
Läs mer »

Hela kulturcentralens program »

 

Mahmoud al Sarsak

är världsmästare i hungerstrejk, och döende.

I över 80 dagar har fotbollsstjärnan från Gaza vägrat äta för att protestera  mot att han hållits fången i så kallat "administrativt förvar", utan vare sig åtal eller rättegång, i över tre år. Mahmoud, som är en av Gazas främsta fotbollsspelare  var påväg från Gaza till Västbanken för att delta i ett träningsläger för Palestinas landslag  då han greps av israelisk militär.
Läs vidare på Ship to Gazas hemsida:

 

Nu är jag på tiggarstråt!

Bland de många besök och möten jag hade
i Gaza var kanske änkornas organisation "Life and Hope" det som gjorde det största intrycket på mig. Efter den israeliska massakern Gjutet bly 2009 stod Gaza med 554 nyblivna änkor med tillsammans över 2 000 barn. Att vara änka i det traditionella palestinska samhället kan bli en svår levnad. Har man inte en bror, en far eller en farbror som kan uppta en i sin familj kan man lätt hamna utanför det mycket kollektiva familjelivet.
   Nu har några driftiga unga kvinnor gått samman och lyckats med konststycket att organisera samtliga 554 änkor med barn i denna organisation, Liv och Hopp. Här arbetar man i ny gemenskap på att stötta och stärka varandra, organisera arbetstillfällen, ordna för barnen, ta plats i samhället...
   Men man är i alla bemärkelser en NGO utan statligt eller utländskt stöd och hankar sig fram på egna eller ihoptiggda medel. Det hindrar dock inte änkorna från att planera för ett "sommarläger" för barnen - en vecka på stranden med lekar, mat och lite godis.
   Och jag har nu lovat att försöka få ihop de 1 000 kr de skulle behöva för att göra detta möjligt.
   Du får mycket gärna hjälpa till! Jag har inget PlusGiro men på mitt överblivna konto på Handelsbanken går det bra att sätta in pengar och märka dem  "Sommarläger i Gaza" så förmedlar jag dem vidare med kurir inom ett par veckor.
   Handelsbanken konto 393 801 438, clearingnr 6682
Lotta Wiktorsson

 

”Vad vore en revolution
utan en allmän kopulation”

Citatet är hämtat från Peter Weiss pjäs ”Marat-Sade”.
   Nu pågår årets allmänna kopulation i Källbydammarna. Den inleddes i början av juni men avbröts av kyla, blåst och regn som kom de kallblodiga kreaturen att stelna. Idag är det 19 grader varmt.
Smågrodorna kurrar upphetsat och de stora paddornas basar honkar. Vattnet i dammarna, en svanhals djupt, värms hastigt upp av solstrålar som tränger ända ned till bottnen. Grodynglen myllrar. Färdiga små grodor ligger stilla i vattenbrynet och ser sig storögt omkring.
   Stora karpar klyver den speglande ytan och sprutar ut rom och mjölke. Vita moln i grönt vatten. Med lite tålamod kan man se det ske. Fiskarna simmar rakt igenom molnen, vältrar sig och sprutar igen.
   Gökarna ropar i de nu puderskära hagtornsssnåren och lägger ägg i näktergalarnas bon. Nykläckta trollsländor svirrar omkring. Andhonan har sjutton ungar i släptåg.
Gunnar Stensson

 

Gunnar Stensson
Israels atomubåtar hotar världsfreden – och Israel

Tyskland har en central position inte bara i EU utan också i Mellanöstern-politiken. Men Tyskland bär på ett tungt politiskt arv. Rädslan för att anklagas för antisemitism har överskuggat tysk debatt och politik. Bristen på insyn har lett till  beslut som är farliga och bryter mot folkrättsliga principer. Men Günter Grass dikt ”Vad som måste sägas”, som publicerades för ett par månader sedan, har gjort det möjligt att offentligt debattera israelisk utrikespolitik.
   Israel har brutit mot ickespridningsavtalet om kärnvapen och i hemlighet utvecklats till en kärnvapenmakt. Tysklands leveranser av kärnvapenbestyckade ubåtar har varit av central betydelse. Tidskriften Der Spiegel publicerade den 4 juni en avslöjande rapport om kommande tyska leveranser av än mer effektiva  atom-ubåtar. Israel avser att sätta in dem utanför Irans kust.

Det israeliska kärnvapenhotet är inte nytt.
Den israeliska regeringen har minst två gånger övervägt kärnvapeninsatser skriver Der Spiegel.
   Läget efter Egyptens och Syriens överraskningsangrepp i Yom Kippur-kriget 1973 var så förtvivlat att ministerpresident Golda Meir gav Moshe Dayan order att göra flera atombomber stridsklara. Kärnvapnen transporterades till luftförsvarsenheter. Strax innan stridshuvudena aktiverades vände situationen på slagfältet, israelerna fick övertaget och bomberna fördes tillbaka till sin underjordiska bunker.
   Under Gulfkrigets första timmar 1991 registrerade amerikanska satelliter att Israel under beskjutningen av irakiska scud-missiler mobiliserade sina atomstridskrafter. Israeliska analytiker hade felaktigt antagit att scud-raketerna var försedda med giftgas. Det förblir en öppen fråga hur Jerusalem hade reagerat om en scud-raket med giftgas hade träffat ett bostadskvarter.
   Det israeliska kärnvapenhotet har alltså existerat i mer än 40 år. Det har varit och är den kanske främsta anledningen till kärnvapenspridningen. De tänkbara konsekvenserna av en israelisk kärnvapeninsats i Yom Kippurkriget 1973 är omöjliga att överblicka.

Hur nära ett nytt krig världen är idag vet bara Netanyahu och hans iranska motpart. De har en sak gemensamt, enligt den tidigare tyske försvarsministern Walter Stütze: ”Konfliktlystnaden. Angriper Israel glider Iran över från förbrytarrollen till offerrollen.” Israel skulle fördömas som krigsförbrytare, menar Stütze, som idag är verksam vid stiftelsen för Vetenskap och politik. ”Sann vänskap kräver att Angela Merkel tar Netanyahu i armen och hindrar honom att gripa till vapen. Till Tysklands beskyddarplikt i förhållande till Israel hör att hindra den judiska staten från att ge sig in i självmordsäventyr.”

Långt före Günter Grass-debatten gick Helmut Schmidt ännu längre. ”Här vågar knappt någon uttrycka kritik mot Israel av rädsla att anklagas för antisemitism,” sa den tidigare förbundskanslern i ett samtal med den judiske  historikern Fritz Stern. På det sättet har Israel, som genom ockupationspolitiken på västbanken och attacken mot Gaza gjort en fredlig lösning praktiskt taget omöjlig, försatt Angela Merkel i en gisslansituation. ”Jag frågar mig om det berodde på beroende av amerikansk utrikespolitik eller oklara moraliska motiv att fru Merkel 2008 offentligt uttalade, att Tyskland skulle ha ansvar för staten Israels säkerhet.
Läs mer »