35:e årg.Tipsa om Veckobladet
Känner du någon mer som skulle gilla att läsa VB?
Nästa veckas VB
Med anledning av nästa veckas "klämdag" så planerar redaktionen att klämma ut ett nummer redan på torsdagen. Vi hoppas att alla skrivsugna skall kunna leverera veckans texter redan på onsdagen.
Red
Cykelkommunen?
Lunds kommun kallar sig gärna och ofta för ”Cykelkommunen”. Men när det kommer till kritan är det alltid cyklister som får stryka på foten till förmån för bilisterna. Som här på Dalbyvägen. En skylt som riktar sig enbart till bilister och andra motorfordonsförare. Ändå är det cyklisterna, och för den delen även fotgängarna, som har berövats halva sin vägbanebredd för att bilisterna ska informeras. Skyltbenet mitt i cykel- och gångbanan utgör därtill naturligtvis en utomordentlig trafikfara.
Men, kanske någon vill invända, skylten gäller ju åtgärder på motorvägen och det är sannolikt Vägverket som satt upp den. Jovisst, men marken där skylten är placerad är kommunens, och det är kommunen som tycker det är helt okey att använda GC-banan för att informera bilisterna – det är, allt fagert tal om ”cykelkommun” till trots, bilisterna som är den riktiga trafiken, den som räknas.
Ulf Nymark
Gunnar Sandin
Innan nattåget avgår
Om några timmar lägger jag mej på tåget (surprise!) till Kontinenten. Men först några rader inför EU-valet.
Utan musik
Vid lunchtid talade Lars Ohly på Stortorget. Ett kort tal, kanske tio minuter, sen bar det av till nästa stad och möte. Förmodligen ett nytt torg med människor som slagit sej ner på bänkarna utan avsikt att höra ett valtal, ännu fler som skyndar förbi efter en hastig blick på den från teve kände talaren samt ett fåtal som verkligen står och lyssnar. De flesta av de senare partiaktivister.
Normalt upplever jag torgmöten snett bakom talaren, med ett blåsinstrument i näven. Orkestern och jag föreställer oss att vi ökar mötets attraktion med vår musik, men jag är inte säker. Det brukar inte vara några massor som stannar upp för oss heller. Hade vi fått fler att lyssna på Ohly? Röda Kapellet var hursomhelst inte inviterat att delta.
De politiska torgmötena har dömts ut till förmån för något som kallas sociala medier. Men inte ens Obama avstod från traditionella whistle-stops (korta tal från kampanjtågets bakersta plattform) under sin valspurt. Och för partifunktionärerna är mötena handfasta bevis för att de gör något. Det är kanske därför de (mötena) lever kvar.
Fyra skäl
Vad sa då Ohly? Jo att folk borde rösta på vänsterpartiet av tre skäl: arbetsrätten, klimatet (”exportera inte Sveriges miljöskuld” för att nå EU:s utsläppsmål) och feminismen. Tre goda skäl, men så la han till ett fjärde: ledamöternas orimliga ekonomiska förmåner
Ett krig vi måste vinna
I USA riskerar en svensk medborgare ett långvarigt fängelsestraff för att han eventuellt tänkt ordna ett ”islamistiskt” träningsläger för att eventuellt rekrytera frivilliga för att eventuellt döda människor i ”annat land”.
Samtidigt skriver ledarredaktören för en av våra största tidningar att kriget i Afghanistan, där svenska soldater anförda av USA glatt deltar i en operation kantad av mord och våld på civila, är ”ett krig vi måste vinna”.
Det svenska kriget i Afghanistan, som har stöd av i stort sett alla politiska partier och brett stöd bland det svenska folket, sker med den uttalade målsättningen att rädda afghanerna från deras kulturella efterblivenhet, framför allt uttryckt i så kallade sharialagar, och införa svenska normer och värderingar. Om afghanerna själva önskar en sådan förändring verkar dock ingen ha brytt sig om att ta reda på.
Förmodligen är det dags för oss svenskar att rädda oss från oss själva, granska vår syn på världen och ställa oss till svars för våra illgärningar innan de blir fler. Detta är ett krig vi verkligen måste vinna.
Gunnar Olofsson
Inte ett knyst
I högtidstalen heter det att Sveriges militär är i Afghanistan för att stödja den "lagliga regeringen".
"En central princip i dokumentet är att det är den afghanska regeringen som har huvudansvaret för uppfyllandet av de mål som satts upp. En lika viktig utgångspunkt är att det internationella samfundet fortsatt skall finnas tillhands för att stödja Afghanistan i detta arbete." Prop. 2006/07:83
Men vad gör den svenska regeringen nu? När Afghanistans president, regering och parlament krävt att USA:s bombningar ska upphöra?
Inte ett knyst från Arvsfurstens palats!
Anders Davidson
Gemensamt uttalande av V, S, MP och DV
Lägg inte ner Nybyggarna!
De sparbeting som kommunstyrelsens majoritet föreslår inför 2010 riskerar att få förödande konsekvenser för social verksamhet i Lund. Förslaget innebär bland annat att Nybyggarna läggs ner. Därmed försvinner en ovärderlig resurs med ett femtiotal platser för människor som behöver stöd för att komma in på arbetsmarknaden, en verksamhet som därtill alla är överens om har varit mycket framgångsrik. Kan någon tro att dessa människor kan hitta en annan sysselsättning idag? Resultatet av förslaget är istället att människorna kommer ännu längre från arbetslivet, och kostnaden får kommunen ändå betala, fast i annan form, som ökade socialbidragskostnader. Samtidigt hävdar socialnämnden i Lund att man vill "prioritera arbete istället för bidrag". Detta går helt enkelt inte ihop.
Vi vill påpeka att budgetramarna hittills bara är ett förslag inför 2010, som kommunfullmäktige ska besluta om i juni. Vi vädjar till socialnämndens politiska majoritet att inte göra någonting förhastat. Kommunfullmäktiges ledamöter bör, oavsett politisk tillhörighet, inse det orimliga i det liggande förslaget, speciellt med tanke på det rådande konjunkturläget. Aktiva åtgärder som bryter utanförskap och rustar arbetslösa för arbetsmarknaden ska givetvis prioriteras när de behövs som mest.
Lund 8 maj 2009
Mats Olsson (V), Anders Almgren (S), Margareta Dovsjö (S), Anders Ebbesson (MP), Sven-Bertil Persson (DV)
Nu slukar tjocka Lund ännu en munsbit grön miljö
Schaktmaskinerna dånar. En grävmaskin reser sitt vidöppna gap tiotals meter mot skyn och slår med ett brak ner på den försvarslösa muren. En annan flår med ett smärtfyllt rasslande av ett tak.
Det handlar om BUP i Sankt Lars-parken. Tegelhögar och skrotcontainrar fyller cementbottnen. På en vacklande mur uppmanar syndikalisterna sina kamrater till kamp. På en annan har de skrivit KLASS MOT KLASS med stora bokstäver. Över en fönsterrad kan man fragmentariskt läsa PERA HELA JÄVL. Inne i den återstående delen av anläggningen ligger nakna betongceller i rad. Men den underjordiska gång som förenar BUP med resten av Sankt Lars syns inte till.
Enligt det planbeslut som vann laga kraft för ett halvt år sedan ska en matta av småhusbebyggelse nu rullas ut uppifrån Regnbågskvarteret ända ner till Höje å. Det blir ganska få och påkostade bostäder. Ingenting för studenter och annan ungdom, men en privatisering till förmån för dem som har råd.
De boende lyssnar på dånet och gnisslet från de stora maskinerna och suckar. De fruktar att det kanske är sista sommaren de ser sin blomstrande pilevall och den lilla klöverängen.
Ännu står de mäktiga pilarna kvar på vallen som skiljer BUP från Regnbågskvarteret. Ännu sitter en visslande tjej på gräsklippningsmaskinen och kör sina stråk i det doftande gräset på brukhundsklubben. Snart ska det röda klubbhuset rivas och halva fältet bebyggas
Rödmålade pinnar i marken markerar var bilvägen ska tränga in genom vallen och dungen av blommande körsbärsträd. Kaninerna skvätter omkring och en igelkott rultar brådskande in i en rishög. De svettiga rivningsarbetarna flåsar i det flygande cementdammet.
Det blir kväll. Larmet tystnar. Arbetarna försvinner. Maskinerna vilar. Ett par koltrastar drillar. Närmre ån kuttrar näktergalarna. Solnedgången färgar pilarnas grågröna lövmassor röda.
Vi som bor i närheten motsätter oss inte att BUP rivs och ersätts av bostäder. Men vi protesterar mot att pilarna huggs ner och vallarna schaktas bort. Vi vet att många rödlistade insekter trivs där. Och vi kommer att sakna vår lilla gröna äng. Vi beklagar att moderater och socialdemokrater maktfullkomligt körde över oss i stället för att i samverkan utarbeta en plan som tar hänsyn både till miljön och de boende.
Men än är inte hoppet ute. Än är inte kampen förbi. Hittills är det bara BUP som rivs.
Gunnar Stensson
DV-motion:
Valfrihet och mångfald i äldreboendet
Att vi blir äldre och kanske beroende av hjälp i vårt dagliga liv får och behöver inte betyda att vi måste ge upp vår integritet och rätt till självbestämmande. Våra kroppar är kanske svagare och vi har svårare att minnas. Men inom dessa begränsningar äger vi själv vårt liv och är den som bäst vet hur det ska levas.
När vårt behov av hjälp är så stort att vi får tillstånd att flytta till särskilt boende är vi särskilt utsatta. Vi kanske upplever att vi kommer till en institution där andra vet bäst vad som är bra för oss. Det kan kännas tryggt men vart tar vår integritet och vårt självbestämmande vägen?
Det är därför viktigt att all omsorg om äldre utgår från individens integritet och rätt att välja sitt liv. Bemötandet är naturligtvis viktigt - men ett bra bemötande räcker inte. Det måste också finnas verkliga möjligheter att välja. Framförallt handlar det om självbestämmande och valfrihet i det dagliga livet. Men det är också viktigt att vi själv kan välja var vi vill bo – och flytta om vi väljer fel.
I den här skrivelsen lämnar vi förslag på hur de äldres valfrihet kan stärkas ur bägge dessa aspekter.
s fängelse per man, trettio miljoner i skadestånd) mot de fyra ansvariga för fildelarsajten Pirate Bay kom det ju fram att domaren var djupt engagerad i den företags- och organisationsvärld som jobbar med att kamma hem pengar till rättighetsinnehavare. Tja, så tokigt kan det bli, men det får andra kommentera. Men det jag fäste mig vid var en del yttranden i pressen där man sa att det var nog inte jäv i lagens mening, men att det inträffade tråkigt nog tenderade att sänka tilltron till det svenskarättsväsendet.
Utskriftsvänlig form