Linje Lusta?

Vi som hoppas på spårvagn i Lund har nu fått några köttben i form av en skiss över hur det skulle kunna se ut 2014 om kommunen snarast sätter igång med att bygga en snabbspårväg upp till Brunnshög. Den skulle så småningom följas av en fortsättning till Dalby och en komplettring med sträckan Lund C – Staffanstorp, men det ligger bortom 2014. Spåren i Lund går på så där 500 miljoner och sen får Skånetrafiken köpa vagnarna. Blir det så då? Nja, i Lund är man bra på planer men inte på att fullfölja dem. Här är i varje fall några bilder från konsulterna.
SH


Clemenstorget, detta inte helt lättanvända torg har här fått en spårvagnshållplats på diagonalen. Ett vagnsätt håller just på att rulla in från Sankt Laurentigatan och ett annat står och väntar på avgång mot Brunnshög. Ser inte så dumt ut faktiskt, men arkitekter/planerare får alltid sina framtidsbilder att se så idylliska ut med hjälp av många små luftiga träd.


Här är det slutet av november 2014, fram mot kvällen. Fukten och mörkret hänger i luften kring den fula Allhelgonakyrkan. Enda ljuspunkten i tillvaron är Brunnshögsvagnen som just har svängt upp på Bredgatan. Nästa Lasarettet!

 

 

Gunnar Stensson
Israels beroende av kolonialism och neokolonialism

Den historiska bakgrunden till Israels bildande är välkänd. Nazismen, andra världskriget och Förintelsen. Men det finns också en annan bakgrund. Israels historia är ett led i den europeiska kolonialismens blodiga slutfas och den amerikanska hegemonins uppgång och tillbakagång i Mellanöstern. Israel kan under de nya betingelser som nu håller på att inträda inte fortsätta att bygga sin existens på vapen och stöd utifrån. Israel måste integreras i Mellanöstern.

 

Gaza - Krig som slakt

Israels krig i Gaza är en kopia av de krig kolonialmakterna förde. Liksom en brittisk armé utplånade en dubbelt så stor muslimsk i slaget vid Omdurman har Israel krossat Gaza nästan helt utan egna förluster.
Vid Omdurman var kulsprutorna utslagsgivande, i Gaza artilleri, flyg och tanks. Slakten vid Omdurman drabbade krigare. I Gaza var offren civila.
Få israeler kom i kontakt med den fiende de utplånade. Soldaterna avfyrade artilleripjäser på miltals avstånd, fällde bomber från hög höjd och dundrade fram genom Gazas gränder inkrupna i stridsvagnarnas stålskal och sköt på allt, fast och löst, med fosfor- och spränggranater utan att någonsin visa sig. Det var ett mekaniserat krig mot en motståndare utan artilleri, flyg och stridsvagnar. Men vapen rostar. Folket finns kvar.

Läs mer »

 

 

Gunnar Stensson
Ingen socialism utan demokrati

Sommaren 1968 gav Gunnar Sandin Håkan Arvidsson erbjudande om ett jobb. Det gällde att kartlägga sjön Immelns stränder.
   Roddjobbet ägde rum sista veckan i augusti och sammanföll med att läget i Tjeckoslovakien allvarligt tillspetsades.”

 

Nya tankar
Vad som hänt var att Sovjetunionen gått in i Tjeckoslovakien och att ryska stridsvagnar rensade Prags gator. Det gällde att stoppa den rörelse för ”socialism med ett mänskligt ansikte” som pågick i Tjeckoslovakien.
   Händelsen fick en djupgående inverkan på hela den svenska vänstern. C H Hermansson tog kraftfullt avstånd från inmarschen och fick traditionalisterna i partiet över sig. Man började på marxistisk grund ifrågasätta systemet i Sovjetunionen och de östeuropeiska staterna.

Läs mer »





Bävan

Jag känner mej lite tung i huvudet idag. För oss bilfiender kommer det ju ständigt fräscha nyheter att fira. Igår berättade tidningarna om fördjupad kris för Plastal i Simrishamn – ”specialist på formsprutade detaljer för bilar i premiumsegmentet” – där ytterligare 90 anställda varslas.
Och alldeles nyss kom radion med nyheten om Volvo Personvagnars rekordartade mångmiljardförlust. Jag bävar för hur jag ska känna mej i morgon.
Grr

 

 

Sex punkter för ett ja till ESS

DV:s medlemsmöte tidigare i denna vecka hade bland annat att besluta om DV:s politik till det planerade bygget av ESS-anläggningen. ”Vi säjer varken ja eller nej till ESS i detta skede – vi deltar i planprocessen och vi ställer stränga, men inte orimliga, miljökrav”. Så kan i korthet medlemsmötets ställningstagande sammanfattas.

 

Förstudie
Anledningen till att DV just nu formulerar sin ståndpunkt i denna fråga är att kommunen i dagarna gått ut med en remissrunda kring en förstudie för planprogramarbetet. ESS verksamhet ska så småningom prövas i flera statliga instanser: miljödomstol, strålsäkerhetsmyndighet och vad det nu kan bli mer. Till skillnad från dessa juridiska prövningar är kommunens planarbete en lämplighetsprövning (vars förlopp styrs av Plan- och bygglagen). Detta innebär att kommunen både måste och bör ställa krav – krav som går utöver och vid sidan av - de krav som de tillståndsgivande statliga myndigheterna ställer. En självklar utgångspunkt för kommunens ställningstagande måste vara att säkerställa att kommunens möjligheter att uppnå uppsatta miljömål inte spolieras.

 

Miljö och hälsa utslagsgivande
DV menar att det är viktigt att Lunds kommun så tidigt som möjligt formulerar krav som måste ställas för ett positivt ESS-beslut. Som DV ser det är det i första hand ”huvudsakligen de effekter som ESS kan komma att få för lundabors hälsa idag och i framtiden” samt ESS ”påverkan på miljön i Lund och i regionen” som är utslagsgivande i planprocessens lämplighetsprövning.

 

Två kubikmeter radioaktivt kvicksilver?
Idagens läge är det inte, menar DV, möjligt att göra ett välgrundat ställningstagande för eller emot anläggningen. Det finns inget som helst underlag för beslut. Till och med vilket material som målstationen ska innehålla råder det oklarhet om. Ska det bli 2 kubikmeter kvicksilver inpå stadens knutar eller ska det bli bly? Eller något annat?

 

Spårburen trafik och krav på kompensatoriska åtgärder
För att ett ja till ESS i den föreslagna lokaliseringen i slutändan ska vara möjligt måste kommunen enligt DV kräva att åtminstone följande 6 punkter är tillgodosedda:
 1 Tillståndsprövande myndigheters eventuella godkännande av ESS-anläggningen ska vila på gällande lagstiftning och inte grundas i undantagsregler och dispenser.
 2 ESS-konsortiets löfte om en klimatneutral anläggning måste infrias både vad gäller byggande, drift och avveckling.
 3 Kravet på klimatneutralitet ska gälla inte bara verksamheten på platsen, utan även sekundära effekter av verksamheten, som t ex trafik till och från anläggningen. Detta förutsätter bland annat att lagakraftvunnet beslut och säkrad finansiering av spårburen trafik till den framtida anläggningen föreligger innan kommunen kan fatta definitivt beslut om lokaliseringen. Det kan också innebära att kommunen kan komma att ställa krav på kompensatoriska miljöåtgärder från ESS-konsortiets sida alternativt kräva finansiering av kompensatoriska åtgärder vidtagna av kommunen.
 4 Miljövänlig trafik (gång-, cykel- och kollektivtrafik) ska ges en klar prioritet i utformningen av anläggningen och i dess infrastruktur.
 5 Ett absolut krav för byggande av ESS är att Kungsmarkens naturreservat inte påverkas negativt av anläggningens byggande, drift och avveckling. 
 6 Under processens gång och vid ett framtida slutligt ställningstagande till ESS måste Lunds kommun särskilt beakta vilka effekter ianspråktagandet av 100 ha åkermark av klass 10 får för framtida möjligheter att trygga bostadsförsörjningen utan att nya arealer av högklassig åkermark tas i anspråk.
Ulf Nymark, Demokratisk Vänster

I veckans nummer:

Kulturtips

Mailer och Updike
av Sten H

6 punkter för ett ja till ESS
av Ulf Nymark

Israels beroende av kolonialism och neokolonialism
av Gunnar Stensson

Bävan
av Grr

Linje Lusta
av SH

Ingen socialism utan demokrati
av Gunnar Stensson

Redaktion:

Göran Persson och Kajsa Theander

Utskriftsvänlig form

Kulturtips

Björn Ranelid & Tales
picknickkonsert på Victoria 30-31 januari Läs mer

Sjunde himlen
En film av Andreas Dresen
Premiär fredag 30/1 på Kino
Läs mer

Torbjörn Zetterberg Hot Five
Picknickkonsert på Victoriateatern 3 februari.
Läs mer

Little Red Suitcase & Mari Kvien Brunvoll
Picknickkonsert på Victoriateatern 5 februari.
Läs mer

Sen kväll med Brel
på Inkonst 5 & 6 februari.
Skådespelaren Helena Nizic gestaltar och sjunger Jaques Brel i en föreställning fylld av frenesi och drömmeri.
Läs mer

John "Högtrycket" Pohlman
på Victoriateatern 8 februari.
Läs mer


Mailer och Updike

De faller ifrån nu, vår ungdoms hjältar. Först Norman Mailer, han som ville skriva den Stora Amerikanska Romanen och som nästan gjorde det med krigsskildringen ”De nakna och de döda”. (Den filmades av Hollywood och jag har aldrig sett ett värre misch-masch), Men han var också en fantastisk journalist, läs om demokraternas konvent i Chicago 1968 (”Miami and the Siege of Chicago”), en klassisk skildring av hur man med polisvåld kan krossa en opinion. Blodet rinner över sidorna. Men visst, mest skrev Mailer om sig själv, ibland mycket bra som i ”Advertisements for myself”. Kanske kan man säga att Mailer förvaltade Hemingway-traditionen i amerikansk litteratur och den har ju sina sidor.
   John Updike var en helt annan sort. Han lärde upp sig på tidskriften New Yorker, fortfarande den bästa platsen för välskriven amerikansk engelska. Han var en utomordentlig skrivandets yrkesman. Han skrev läckra små noveller, han skrev romaner, han skrev lyrik, bokrecensioner, memoarer, konstrecensioner etc. Hans romaner rör sig i vitt skilda världar: förortsmiljöer utanför Boston, IT-företag, ökenstater i Afrika, teologiska fakulteter, basketbollspelare och Toyotaförsäljare. Han skrev faktiskt också om Hamlets familj på Nordsjälland strax innan Shakespeare börjar. Han var en mästare i att skildra relationer och framför allt då vad sexualiteten kan göra med människors liv. ”Couples” är klassikern som beskrev otroheterna och älskogen i radhuslängorna i New England på 1960-talet. Hans sista bok blev ”The widows of Eastwick”, en lite mera vemodig uppföljare till ”The witches of Eastwick”, minnesvärt filmad med Jack Nicholson.
  Det för mig besvärliga med Updike är att han dels var inte bara religiöst intresserad utan också en kyrksam person. Han var väl i grunden vänsterliberal, men en sorts motvallskäringkänsla fick honom att åtminstone punktvis försvara USA:s krig i Vietnam och figurer som LBJ och Nixon. Kanske handlade det om nostalgi, en lojalitet med gamla amerikanska drömmar, men nog är det svårt att förstå honom.
   Vad är problemet med de här båda stora författarna? Varför fick de aldrig Nobelpris? Jo, de skrev för mycket. Mailer för att försörja alla gamla fruar och barn, och då blev det inte sällan dåligt också, megalomant, väldiga volymer på alltför storartade tema. Mailer var dessutom ofta förargelseväckande, slog folk på käften och var grov i mun. Updike skrev inte en dålig rad, men han skrev i för många genrer och alltför väl för Akademin. Han hade inte den entydighet och frenesi som en Nobelpristagare kanske ska ha.
  Nu är de i alla fall borta och man undrar om de kommer att leva vidare. Läser dagens 20-åringar dem? Jag har inte en aning.
Sten H.