5 december 2008
PS om v-miljö
Jag nämnde förra veckan Jens Holms avgång ur EU-parlamentet som exempel på att vänsterpartiets miljöpolitik och –profil fortsätter att försvagas.
I veckans Flamman framträder Holm själv. Tillsammans med förre EU-parlamentarikern Jonas Sjöstedt tar han det för personer i deras position ovanliga steget att offentligt kritisera partiets valberedning för dess förslag till kandidatlista inför EU-valet i juni. Bland annat påpekas att den enda kandidat hos vilken de ser en klar miljöprofil har placerats på 26:e plats.
Har någon i Lund tagit upp detta med Skånes representant i valberedningen, Daniel Sestrajcic?
Gunnar Sandin
Lucifer
Bakslag
För en vecka sedan fick vi veta att Peter 
Wolodarski, ledarskribent på DN men för tillfället tjänstledig, har utsetts till politisk redaktör för Dagens Nyheter. Han ersätter där Niklas Ekdal.
Beskedet har hälsats med jubel i bloggvärlden som ju domineras av neokonservativa. I den mån där finns kritik så riktas den mot DN som kallas ”trashvänster”, men nu finns det alltså hopp om en annan ordning.
Jag måste ju erkänna att det blir svårt att sakna Niklas Ekdal med hans långvariga kampanj för att Sverige ska gå in i NATO. Ändå: Ekdal har visat socialliberala drag och det är inte att förakta i dessa tider. Med Wolodarski får vi en nyliberal ekonomist som chef för Sveriges mest spridda organ för opinionsbildning. Han var en varm anhängare av USA:s brott mot folkrätten när Irak ockuperades och var i nära samklang med Per Ahlmark i vars fotspår han tycks gå.
Helle Klein skriver i sin blogg att han är en ” trevlig och kunnig debattör”. Jag tvivlar inte på det, jag talar om hans politiska linje. Då finner jag det skakande att familjen Bonnier med sitt monopolliknande grepp om svensk opinionsbildning kan göra så här. Var finns Marita Ulvskog och socialdemokratins kritik av pressmonopolet?
Läs mer
Är det falsk matematik?
Svar till Mats Olsson
Jag tänker inte polemisera med dig angående om Demokratisk vänster är ett onödigt parti, det får väljarna avgöra.
Jag påstår inte med säkerhet att jag har rätt i nedanstående siffror som jag redovisar, men jag är ganska säker och jag har dubbelkollat. Jag har räknat enligt den jämkade uddatalsmetoden, den som används för att räkna ut kommunala mandat.
Jag har funnit tre fel i dina påståenden.
Du bygger, för det första, ditt resonemang på att V skulle tagit alla de röster Dv fick om man inte ställt upp. I och för sig är det ett intressant räkneexempel. Men alla som röstade med Dv hade inte röstat med V, det är själklart. Om ditt resonemang stämmer så hade V tagit dessa röster i regionvalet istället där V inte hade konkurrens av Dv. Kommunvalet och regionvalet är rätt lika. Lika många röstberättigade, och ungefär lika många som röstar. Dessutom röstar de många på samma parti i dessa val. Men i regionvalet är V inte i närheten av att fånga upp de röster Dv fick i kommunvalet.
Läs mer
Barngrupperna har blivit större
I juni ställde sig ett enigt kommunfullmäktige återigen bakom målet om max 11 barn i 1-2-årsgrupper i Lunds förskolor och max 16 barn i 3-5-årsgrupper. Tyvärr var det bara en enighet i ord, eftersom de borgerliga ledamöterna samtidigt vägrade anslå de resurser som krävs för att närma sig målet. De borgerliga neddragningarna leder istället till att Lunds förskolor i rask takt avlägsnar sig mer och mer därifrån.
Det framgår tydligt av de siffror på förskolegruppernas storlek som nyligen presenterades för ledamöterna i barn- och skolnämnd Lunds stad. Enligt förvaltningens bedömning är det nu bara 40% av förskoleavdelningarna i Lunds stad som uppfyller målet 11/16. Det är en dramatisk minskning jämfört med för ett år sedan, då förvaltningen fortfarande var uppdelad i norr och söder. Då gjorde skolförvaltning norr bedömningen att 66% av dess förskolegrupper uppfyllde normen. På söder var motsvarande siffra hela 72%.
Målen bara på pappret
Samtidigt har de riktigt stora barngrupperna, de som har två barn eller ännu fler över 11/16-målet, ökat kraftigt i antal. Det utgör nu mer än en tredjedel, 35% av föroleavdelningarna i Lunds stad. För ett år sedan var deras andel på söder 11% och på norr 15%.
Trots att de borgerliga i ord ställer upp på 11/16-målet och trots de ovan nämnda siffrorna, vägrar de att ge förskolorna ökade resurser för att vända utvecklingen. De hade senast chansen i kommunfullmäktige den 27 november, då den rödgröna oppositionen ville låta barn- och skolnämnderna behålla de pengar som blir över nästa år då arbetsgivaravgiften sänks. Men den borgerliga majoriteten valde att dra in dessa pengar.
11/16-målet gäller, men bara på papperet och i högtidliga sammanhang. I praktiken har de borgerliga infört en 13/18-norm.
Olof Norborg, Vänsterpartiet
Resultat av DV-initiativ: Väginvesteringars klimatpåverkan kartläggs
Som Veckobladet i början av detta år redogjorde för föreslog en motion från Demokratisk Vänster att Lunds kommun skulle tillsätta en klimatkommission med representanter för samtliga fullmäktigepartier. Bakgrunden till motionen är givetvis de ständigt återkommande larmen om att klimatförändringarna går snabbare än vad man hittills räknat med. Lunds kommun har inte som mål att minska utsläppen av klimatgaserna. Målet är istället att de totala utsläppen inte ska öka mer än ca 20 procent fram till år 2012 (jämfört med år 1990).* Och som det ser ut i dagsläget får man svårt att hålla sej inom denna generöst tilltagna nivå för utsläppsökning.
Bordläggningar
Efter att ha bordlagts vid ett antal fullmäktigemöten på grund av tidsbrist behandlades motionen vid november månads kommunfullmäktigesammanträde. Motionens bifölls såtillvida att fullmäktige ställdes sig bakom förslagen om att 1. granska utvecklingen i Lund i förhållande till de uppsatta målen; 2. kartlägga hur stor ökning av växthusgaser de planerade infrastruktur- och verksamhetsprojekten alstrar; 3. pröva om målen för utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun behöver skärpas samt 4. föreslå snabbt verkande åtgärder och finansiering av åtgärderna för att nå målen.
Ingen klimatkommission
Men en särskild klimatkommission tyckte fullmäktigemajoriteten var onödig. Endast miljöpartiet stödde motionen i detta avseende. Nu läggs uppgiften att genomföra de av fullmäktige beslutade uppdragen i stället på kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott, som också fick ett tydlig roll i att hålla samman det övergripande klimatarbetet i kommunen. Under nästa år ska fullmäktigeuppdragen vara genomförda.
Det blev sålunda inte rakt igenom stöd för DV-motionen. Men DV:s initiativ och fullmäktigebeslutet driver onekligen klimatarbetet i Lunds kommun några steg framåt, och påskyndar därtill stegen.
Ulf Nymark, Demokratisk Vänster
* Lunds mål är enligt den s k LundaEko att minska utsläppen av växthusgaser per lundabo med 6 procent fram till 2012 (jämfört med år 1990). Klimatmålet är alltså satt som en minskning per person. Mellan basåret 1990 och år 2012 beräknas Lunds befolkning öka med drygt 30 %. När Lunds kommun växer så ökar därmed de totala utsläppen även vid oförändrad eller vid enbart måttligt minskad utsläppsmängd per invånare. Men inte ens målet med minskning per lundabo kommer att klaras av med nuvarande försiktiga och halvhjärtade åtgärder mot utsläppen.
Gunnar Stensson
1 – 0 till oppositionen i striden om skolfinansieringen
-I alliansens skolpolitik får privata skolor större ekonomiskt stöd än kommunala.
-Hur då?
-Jo, dom får samma bidrag för att hålla öppet åtta timmar som kommunala för att göra det i tolv.
-Det menar du inte! Grundskolorna då?
-Konstigt nog får dom privata skolorna med utvalda elevgrupper (barn med funktionshinder avvisas ofta) lika mycket pengar som dom kommunala. Ändå är det dom kommunala skolorna som garanterar platser för alla barn och satsar resurser på att ge barn med funktionshinder anpassad undervisning.
-Så har vi det inte i Danmark. Där är bidragen till privatskolorna högst 75 procent av bidragen till dom offentliga. Dessutom är det i lag förbjudet att ta ut nån vinst ur skolorna.
-En sån lag skulle vi ha!
Läs mer
En stank av främlingsfientlighet
Utanför stadshallen stod utlandsfödda föräldrar, barn och lärare och delade ut flygblad inför interpellationsdebatten om modersmålsundervisningen som stod på dagordningen. Sedan satte de sig på åhörarläktarna för att tålmodigt vänta på debatten.
Enligt interpellationen är det nyss införda köp-sälj-systemet för modersmålsundervisning orsaken till en försämringen av modersmålsundervisningen med missförhållanden som stora grupper med stora åldersskillnader, lärare som tvingas undervisa på ett trettiotal skolor i veckan, elever som tvingas förflytta sig långa sträckor till andra skolor, undervisning som begränsas till 40 minuter per vecka och rektorer som inte har råd att beställa modersmålsundervisning.
Marta Santander frågade om Louise var beredd att genast avskaffa det nya systemet och återgå till det tidigare, som utvärderats som ett av de bästa i Sverige.
Av Louises svar kunde man utläsa att hon var medveten om problemen, att hon skulle utreda frågan och att hon skulle tala med rektorerna. Däremot var hon inte beredd att avskaffa det nya systemet genast utan ville vänta till våren.
Sverigedemokrati
Ordföranden i barn- och skolnämnd öster Carolina Nordbäck (fp) gjorde ett försök att fly ansvaret för bristerna genom att kritisera fel i hemspråksundervisningen som hon inte rådde för. Man kunde tolka det som att hon skyllde problemen på Louise Rehn Winsborg, som såg måttligt förtjust ut.
Sverigedemokraten Erik Almqvist intog talarstolen.
Läs mer
Lars-Anders Jönsson
Lag och ordning 3
Jag har i VB återgett en händelse i Somalias islamistkontrollerade områden där ett barn döms till döden och sedan avrättas genom stening. Någon vecka senare pryglas ett trettiotal personer för att de deltagit i en dans som de nya härskarna ej anser vara förenlig med islamsk tro.
För att ta del av nyheter av detta slag måste jag läsa en borgerlig tidning. En stor del av vänstern låtsas ej se detta eller tom mörkar det obekväma då det stör den gamla inpräglade bilden av vad som är rätt och fel i världen. En värld där den socialistiska sidan var rätt medan allt på den andra sidan var imperialism och dåligt.
Jag tycker det borde vara naturligt för den som har ett internationellt engagemang att även våga ta i det som ej är eller blev så bra oavsett var det förekommer. Det vore märkligt i det fall vänstern överhuvud ej vågade fråga sig hur gick det i Vietnam, Kambodja och Iran.
Gunnar Stensson skriver att jag ifrågasätter Somalias rätt att försvara sig och också Vietnams och Kambodjas kamp mot amerikansk imperialism samt att jag menar att Irans folk gjorde fel när den avsatte Shahen!
Läs mer
Den ekonomiska krisens orsaker
I SDS 081111 skriver Anne-Marie Pålsson, (m) docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet, om finanskrisen. Det är välgörande med en analys som går djupare än till direktörers girighet, bristande reglering av banker och lättsinniga bolånevillkor. Enligt Pålsson är orsakerna till krisen främst att söka i obalansen i världshandeln som bland annat yttrar sig i Kinas stora exportöverskott och USA:s ännu större importöverskott. Hon anser att det bör vara en uppgift för WTO att driva kravet på en rimlig balans i handeln mellan världens länder. Det är ett vällovligt önskemål men frågan är om det är realistiskt. Ekonomipristagaren Joseph Stiglitz har i artiklar och i sin bok ”Fungerande globalisering” framhållit att den ekonomiska obalansen i världen beror på att efterfrågan – global aggregate demand – är för låg och inte räcker till för den ständigt ökande produktionspotentialen. Bristen på efterfrågan är i sin tur en följd av att den ekonomiska ojämlikheten på individnivå ökat i globaliseringens spår.
Märks inte på ekonomisidorna
USA är motorn i världsekonomin och omvärlden väntar nu på att konjunkturen skall vända uppåt i Nordamerika. Innan dess är ingen förbättring att vänta i Europa. Om Stiglitz slutsatser är riktiga räcker det inte med att USA:s BNP börjar stiga. Det krävs också att USA har ett ständigt ökande lånefinansierat importöverskott som möjliggör det tillskott i efterfrågan som behövs för att världsekonomin skall kunna fortsätta att växa. Att det skulle finnas ett sådant problem märks inte på svenska tidningars ekonomisidor.
I den senaste rapporten från ILO (International Labour Office) framhålls att den globala ojämlikheten ökat och att löneandelen av BNP minskat under det senaste decenniet. (Sverige hör till de få länder i världen där löneandelen faktiskt har ökat. Det kan möjligen bero på att direktörerna berikat sig på aktieägarnas bekostnad). ILO-rapporten redovisar nackdelar som är förknippade med ekonomisk ojämlikhet. Att den relativa minskning av köpkraften som följer på en lägre löneandel skulle innebära en fara för balansen i världsekonomin, nämns dock inte.
Vem som äger vem
Man måste fråga sig: är omvärlden beroende av ständig amerikansk lånefinansierad överkonsumtion? Hur länge kan amerikanerna fortsätta att låna? Statsskulden börjar närma sig 100 % av BNP men det är en bit kvar till Japans 193 % av BNP. Så vi får kanske uppleva ytterligare några finansbubblor som håller världsekonomin under armarna. Och USA blir kanske bara mäktigare ju större statsskulden blir enligt principen – om du är skyldig banken en miljon så äger banken dig men om du är skyldig banken tio miljarder så äger du banken.
Erik Kågström
USA backar i Irak, Afghanistan och Somalia
Det är nödvändigt att helt kort följa upp de senaste händelserna i Irak, Afghanistan, Etiopien och Somalia.
Amerikanskt tillbakadragande från Irak.
Den 27 november röstade Iraks parlament ja till avtalet mellan regeringarna i USA och Irak om ett amerikanskt trupptillbakadragande med röstsiffrorna 149 mot 35. Frånvarande var 79 parlamentsledamöter.
Enligt avtalet måste USA lämna alla irakiska städer i juni 2009. En viktig irakisk hållhake på USA är bestämmelsen att en folkomröstning om fördraget ska genomföras i juli 2009.
Om inte USA har lämnat de irakiska städerna före den tidpunkten talar all sannolikhet för att fördraget förkastas i folkomröstningen. Det skulle innebära att den rättsliga grunden för fortsatt amerikansk närvaro omedelbart undanröjdes.
Enligt avtalet måste alla militära åtgärder från USAs sida i förväg samordnas med irakierna. USA får inte använda Iraks territorium för angrepp mot grannländer som Iran och Syrien.
I december 2011 måste all amerikansk närvaro i Irak upphöra.
Detta avtal, som undertecknats av president Bush, utgör en lika tydlig tidtabell för amerikanskt tillbakadragande som Barack Obamas förslag att återtåget ska ske inom 16 månader.
Det faktum att Barack Obama utnämnt Robert Gates till försvarsminister inger oro. Gates kommer alltså att fortsätta i samma funktion som den han nu har under Bush.
Etiopien ut ur Somalia 2008.
Sedan vb behandlade Afrikas Horn i förra numret har Etiopiens regering tillkännagett att den tänker dra tillbaka sina trupper från Somalia under år 2008. Det ökar avsevärt förutsättningarna för en förhandlingslösning mellan fronten för Somalias återbefrielse och den somaliska övergångsregeringen.
Afghanistans president kräver tidtabell för tillbakadragande.
För ett par veckor sedan krävde Afghanistans president Karzai förhandlingar med talibanernas ledare Abba Omar. Nu har president Karzai meddelat att han vill ha en tidtabell för tillbakadragandet av USAs och Natos trupper.
Leder terrordådet i Mombay till någon form av konflikt mellan Indien och Pakistan minskar trycket på talibanerna i klanområdet längs Afghanistans och Pakistans gräns.
Den situation i Asien och på Afrikas Horn som Barack Obama övertar den 20 januari 2009 förändras nu i blixttempo och ger utrymme både för stora förväntningar och allvarliga farhågor.
Gunnar Stensson
PS. Banken Al Barakaat har åter uppförts på FNs terrorlista så somalierna kan inte längre skicka pengar till sina släktingar.
Bostadsbyggande och hemvård
Demokratisk Vänster har lämnat i två interpellationer till kommunfullmäktige. En är ställd till byggnadsnämndens ordförande med frågan om vad den borgerliga majoriteten tänker göra för att förhindra en nergång av bostadsbyggandet i Lund. Den andra handlar om kontinuitet och trygghet i vården och ska besvaras av ordföranden i vård- och omsorgsnämnden.
Läs hela interpellationerna
Utskriftsvänlig form