Kvarteret Galten, dvs det kvarter som idag inrymmer Vårfruskolan och bussterminal för en del av Malmöbussarna, har åter blivit aktuellt för bebyggelse. I kvarteret ska enligt ett nyframtaget program för detaljplan byggas bostäder och lokaler för verksamheter, inklusive butiker och en ny skolbyggnad. Mest kontroversiellt med majoritetens förslag är förstås att det ska byggas en underjordisk p-anläggning. Detta är en synnerligen bred majoritet i kommunstyrelsen enig om. Majoriteten består i detta fall av samtliga borgerliga partier, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Vänsterpartiet och DV säjer nej till ett p-garage i kv Galten, men – får man förmoda – ja till att kvarteret bebyggs.  Enligt Sydsvenskan innebär majoritetsbeslutet att parkeringsplatserna på Mårtenstorget kommer att plockas bort. Så då är det kanske inte så dumt med ett p-garage i Galten? Kanske vore det klokt att byta ett p-hus i Galten mot ett bilparkeringsfritt Mårtenstorg?

Missvisande i Sydsvenskan
I själva verket är majoritetens ställningstagande i kommunstyrelsen inte alls tydligt vad gäller Mårtenstorget. Sydsvenskans skriverier om att det finns enighet om att ta bort parkeringen på torget är direkt missvisande för att använda ett milt uttryck. I den text majoriteten enades om heter det att med en p-anläggning i Galten skulle parkeringen på Mårtenstorget ”troligtvis kunna ersättas eller begränsas” (min kursivering). Alltså ett till intet förpliktande ställningstagande beträffande framtida parkering på Mårtenstorget.

Mats I och II
Det finns skäl att gå tillbaka och se vad som sagt om parkering i stadskärnan, t ex i LundaMaTs I från 1997 och LundaMaTs II  som antogs 2006 (Här förkortas fortsättningsvis LundaMaTs till Mats). Båda förslagen framtagna och i princip antagna under rödgrön majoritet.
   Både Mats I och Mats II föreslår en p-strategi för stadskärnan. (Se t ex Mats I sid 102-104). Syftet med en p-strategi är att begränsa biltrafiken i centrum (och i kommunen). En p-strategi handlar enligt Mats om ”utbud och lokalisering av p-platser, p-avgifter och felparkeringsavgifter”. Den handlar också, förstås, om parkeringsnorm vid nybyggande och den omfattar alla typer av parkeringar, dvs. inte bara kommunens utan också privata parkeringsanläggningar och parkeringar vid verksamheter och arbetsplatser.  En sådan strategi saknas till dags dato fortfarande i Lund – 15 år efter den första Mats!  Borgarna är inte intresserade, inte heller Socialdemokraterna har varit det. Senast framtagande av p-strategi avvisades var vid Byggnadsnämndens sammanträde i januari.

P-hus i Galten – och minskad biltrafik
Mats I föreslår ett underjordiskt p-hus vid Mårtenstorget som en grund för en bilfri(are) innerstad. Ett p-garage vid Mårtenstorget behöver inte innebära mer biltrafik enligt Mats. Kombineras p-garaget med dels borttagande av kantstensparkeringar och andra markparkeringar i stadskärnan, dels med ett p-ledssystem och zonindelning kring p-hus som tvingande styr bilarna till anläggningarna kan biltrafiken kraftigt minskas. Samtidigt ges ändå möjlighet att nå stadskärnan med bil, men med förhindrad smit- och söktrafik. (Söktrafik  = bilister som letar efter en p-plats alldeles invid entrén till den tilltänkta målpunkten).
   Att möjligheten att i begränsad omfattning nå stadskärnan med bil bör finnas kvar är nödvändigt om man inte vill ge alltför stora konkurrensfördelar gentemot externa köpcentra och dito butikslador, hävdas Mats. Mats I tänker sig tre p-hus i centrala staden – garaget under Malmborgs, p-huset Färgaren och en underjordisk p-anläggning vid Mårtenstorget.

Borgerlig krav på p-anläggning
Så långt Mats. (Mats II upprepar i stort sett samma förslag som Mats I, men mera kortfattat). Hur har då de politiska partierna förhållit sig till denna del av Mats? Borgarna har länge velat ha ett p-garage under  Mårtenstorget eller i dess närhet. Detta utan att vidta några andra åtgärderna som föreslås i Mats’ parkeringsstrategi.  Om jag inte minns fel var ett p-hus under Mårtenstorget med en förbindelse till ytterligare en underjordisk p-anläggning i Galten ett vallöfte från borgarna i valet 2002. De rödgröna partierna (nåja, i varje fall några av dem) har förespråkat att också de verksamma delarna av Mats ska genomföras - som t ex de delar som ingår i en p-strategi - men talat väldigt tyst om Mats’ idé om ett p-hus under eller vid Mårtenstorget som ett led i strategin.

Ändrade förutsättningar
En del förutsättningar har förstås ändrats sedan Mats båda versioner antogs. P-anläggningen vid Västra Stationstorget och p-huset Stadsparken har tillkommit. Allmänhetens medvetenhet om biltrafikens många nackdelar har ökat, liksom tyvärr också biltrafiken. Stadskärnans konkurrenssituation gentemot externa köpanläggningar blivit allt mer till stadskärnans nackdel (Pilsåker, utbyggnaden av handeln vid Mobilia, biltillvända butiker utanför stadsdelarnas centrum etc).

   Så här ser alltså sammanfattningsvis de två olika linjerna såsom de drogs upp i kommunstyrelsen i förra veckan.

Majoritetens plattläggning
Majoritetens (S, MP, borgarna) gemensamma yttrande över programförslaget är alltså ja till programförslaget till detaljplan. Det innebär också ja till ett underjordiskt garage och eventuellt – synnerligen eventuellt - slopande av alla eller en del p-platser på Mårtenstorget. Visst är det möjligt att se en fördel med detta förslag, dvs om p-platserna på Mårtenstorget verkligen slopades. Men Mårtenstorget ligger inte inom det aktuella planområdet. Alla beslut om Mårtenstorget måste tas i särskild ordning och kan inte ingå i det planförslag som nu ligger. Några beslut om att i framtiden slopa p-platserna på torget har inte tagits. Inte heller har några överenskommelser om detta slutits, inga löften har utställts. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att S och MP svalt det gamla borgerliga förslaget om ett p-garage vid Mårtenstorget och mera biltrafik i stadskärnan med hull och hår. Plattläggning, med andra ord.

DV och V:s nej till p-garage
DV och V är positiva till att bebygga  kvarteret, men säjer nej till p-anläggning. Enligt min mening det enda rimliga ställningstagandet i varje fall så länge det inte finns garantier för att alla p-platser (utom för funktionshindrade) på och vid Mårtenstorget slopas.

Havererad centrumutredning
Båda förslagen har dock en gemensam nackdel, som delvis, men bara delvis, beror på planeringsprocessen. Nackdelen är att både majoritet och minoritet enbart ser till en liten del av ett helt trafiksystem. Trafik- och p-frågan i stadskärnan borde lösas genom ett helhetsgrepp. Och det var ju centrumutredningens huvuduppgift att ta ett helhetsgrepp över centrumfrågorna. Men borgarna har misskött denna utredning på ett fullständigt sanslöst sätt.
   När borgarna har visat sig oförmögna att hantera centrumfrågorna borde en klok rödgrön politik kunna erbjuda i varje fall ett delalternativ i form av en parkeringsstrategi för hela kommunen, inklusive stadskärnan. För stadskärnans vidkommande skulle stommen i en sådan (del-)strategi kunna vara följande:

Grunddrag i en parkeringsstrategi för stadskärnan
1. Tre eller fyra p-hus för bilparkering betjänar hela stadskärnan. Det är p-garaget vid Västra Station, Dammgården, Stadsparkens p-hus och den underjordiska anläggningen i kv Galten. P-huset Färgaren slopas och byggs om till bostäder och butiker. Man bör också överväga att stänga Dammgården och där också bygga bostäder. Centralgaraget vid Clemenstorget blir obrukbart genom stängning av Bangatan och Clemenstorgets södra sida för biltrafik. Konsum Mårtenstorgets parkering kan inte heller nyttjas eftersom Östra Mårtensgatan görs bilfri.
   2. Till de tre eller fyra p-husen styrs i princip all bilparkering genom ett tvingande p-ledssystem och zonindelning av staden. Dvs. hänvisning/vägvisning kombineras med trafikreglering (fysisk och juridisk) som omöjliggör smit- och söktrafik.
   3. I princip all gatumarkparkering – utom för funktionshindrades fordon - slopas i centrala staden, inklusive parkering på Mårtenstorget. Där det bedöms lämpligt att ha kvar markparkering för korttidsplatser marknadsanpassas priserna, dvs de sätts på en sådan nivå att det alltid i princip finns en ledig p-plats, dvs en kraftig höjning av p-avgifterna.
   Fördelarna med detta förslag är många: Större delen av stadskärnan kan göras bilfri (men för den sakens skull inte bussfri!) biltrafiken i stadskärnan minskar kraftigt och framkomligheten för bussar, cyklister och fotgängare ökar.  Fler mötesplatser för människor kan skapas, vi kan äntligen (!) få gågator, gatumiljön kan bli grönare och skönare. Allt detta ökar stadskärnans attraktivitet gentemot externa köpcentra.

Eftertanke och diskussion
En rödgrön majoritet borde, innan man säjer ja eller nej till en detaljplan för kv Galten kräva en parkerings- och trafikstrategi för hela stadskärnan. Alternativt kan centrumtrafikfrågorna ges en grundlig belysning i en fördjupning av översiktsplanen för stadskärnan. (Fast detta är en ganska omständlig process). En p-strategi skulle kunna ingå i en sådan fördjupning. Under alla omständigheter gäller det för de rödgröna att lyfta frågan över detaljplanens begränsande nivå och omfattning.
   Ett ja till p-garage i Galten på borgarnas villkor innebär med största sannolikhet ett kraftigt ökat biltrafiktryck på stadskärnan. Men ett blankt nej, men ett ja till att i övrigt bygga i kvarteret, ökar också biltrafiken, om än inte i samma utsträckning som majoritetens förslag. Ett nej måste kombineras med andra, positivt formulerade åtgärder. Att enbart grymta mot p-hus i Galten är inte fruktbart. Det finns verkligen behov av mera diskussion och eftertanke hos den rödgröna oppositionen. Hos ett par av oppositionspartierna tycks detta behov vara skriande.
Ulf Nymark