Är dollarn USA:s akilleshäl?
I maj 1973 var familjen Wallenberg värd vid ett sekretessomgärdat möte i Saltsjöbaden. Deltagare var 85 personer som representerade den globala finansiella eliten - den s k Bilderbergruppen. Daganteckningar från detta möte har sedan kommit fram och utifrån dessa har författaren F. William Engdahl (1) konstruerat ett konspirationsförlopp som trots att det verkar fantastiskt ändå inte verkar helt osannolikt.
   Bakgrunden och orsaken till mötet var att de stora oljebolagen hade hamnat i ekonomiska svårigheter p g a kostnadskrävande investeringar i Nordsjön och i Prudhoe Bay utanför Alaska och att dollarns värde hade sjunkit. Ett ökat oljepris skulle kunna avhjälpa dessa oönskade förhållanden. En amerikansk deltagare i mötet, Walter Levy, presenterade ett scenario som bl a innehöll en önskvärd ökning av oljepriset med 400%.
   Fem månader senare utbröt oktoberkriget (Yom Kippur). Engdahl antar att Henry Kissinger mer eller mindre framprovocerade detta krig genom att ge parterna - Israel respektive Syrien och Egypten - missledande informationer om motparternas intentioner och styrka. Efter kriget kom oljeembargot. Kungahuset i Saudiarabien och shahen i Iran skulle i förhand inte ha varit svåra att övertyga om värdet av att höja oljepriserna med just 400%. De överskott i oljehandeln som inte kunde användas till egen konsumtion eller investeringar i de oljeexporterande länderna placerades enligt överenskommelse i de amerikanska och engelska centralbankerna Federal Reserve och Bank of England.

Höjda oljepriser gav depression
Resultatet av de höjda oljepriserna blev visserligen (tråkigt nog) en långvarig depression i världsekonomin men oljebolagens vinster ökade och dollarns värde stärktes för all framtid (?) genom att den blev världens "reservvaluta" - den valuta som oljan handlas i och den valuta som ingår i nationalstaternas valutareserver (f n till omkring 70%).
   CIA hade redan sedan flera år utbildat experter som nu kom väl till pass när det gällde att på ett patriotiskt sätt utnyttja de ökade dollarflödena (2). En stor del av de överskottsdollar som strömmade in till de amerikanska och engelska centralbankerna kom att användas till lån till utvecklingsländer. CIA:s experter - "economic hit men, EHM" - hade som uppgift att göra en prognos för den ekonomiska utvecklingen i ett utvecklingsland och utifrån denna prognos ge förslag till investeringar i infrastrukturella anläggningar. Dessa förslag låg sedan till grund för de lån som skulle beviljas - ofta genom Världsbanken. En EHM skulle se till att prognosen för BNP-utvecklingen i det berörda landet blev mycket optimistisk. Det skulle medföra att lånen blev så stora att landet i fråga inte skulle ha en chans att inom överskådlig tid betala tillbaka dem och därmed komma i ett beroendeförhållande till USA. Detta kunde sedan utnyttjas vid omröstningar i FN eller förhindra att länderna anknöt sig till Sovjetblocket. Om en statschef visade sig vara motsträvig fanns bakom EHM en annan specialist som såg till att statschefen fick en plötslig våldsam död. Exempel på dessa "jackals" effektiva verksamhet blev bl a presidenterna Jaime Roldós i Ecuador och Omar Torrijos i Panama som båda omkom i flygolyckor p g a sabotage sedan de varit "motsträviga" (2).

Nytt ekonomiskt system
Henry Kissinger kallade det nya och ur USA:s synpunkt mycket fördelaktiga ekonomiska systemet för "recirculation of petrodollar". Det har bland annat inneburit att USA, både som nation och när det gäller enskilda medborgare, kunnat leva på kredit. Federal Reserve kan trycka hur mycket dollar som helst för import av japanska bilar och andra konsumtionsvaror så länge som det bara leder till en ökad skuld som inte återkrävs. Vill man köpa olja måste man ha dollar genom att exportera till USA. Men systemet förutsätter att oljeländerna och andra länder med exportöverskott mot USA, f a Kina, fortsätter att köpa amerikanska

statspapper och att man fortsätter att handla olja i dollar. För närvarande behövs det ett inflöde till USA av drygt 2 miljarder dollar om dagen för att det skall bli balans och dollarns värde uppehålls. Minskar köpen av statspapper eller direktinvesteringar i USA kommer dollarns värde att sjunka. Men länder med stora dollarreserver vet att om dom slutar investera i dollar så kommer deras egna valutareserver att sjunka dramatiskt i värde.

Handla olja i Euro
Den 24 september 2000 förklarade Saddam Hussein efter ett möte med sin regering att irakisk olja skulle handlas i euro i stället för dollar. Det är inte klart om detta var Saddams egen idé eller om EU kan ha gjort påtryckningar. I varje fall öppnade Irak ett eurobaserat konto i den ledande franska banken BNP Paribas. Oljeinkomsterna från FN:s "Oil for food" program placerades sedan på detta bankkonto. Även amerikanska oljebolag fick finna sig i att köpa irakisk olja för euro. I Bank of England och i Federal Reserve gnisslade man tänder. Iraks handel av olja i euro fortsatte ända till tre veckor efter att amerikanerna intagit Bagdad. Då började irakisk olja att handlas i dollar igen. Bush utropade inte redan då "mission accomplished" men i Bank of England lär man ha dragit en lättnadens suck.
   Det finns de som menar att kriget i Irak inte står mellan USA och "terrorismen" utan mellan USA och EU i kampen om vem som skall ha fördelarna av att ha den internationella reservvalutan (3). Och visst finns det hot mot dollarns dominans på världsmarknaden och i oljehandeln. I Iran talar man om att öppna en oljebörs i Teheran med euro som betalningsmedel. Många länder börjar diversifiera sina valutareserver och komplettera sina dollartillgångar med euro. Än så länge är det dock bara Nordkorea som har hela sin valutareserv i euro i st f "fiendevalutan" dollar. I vårt grannland Norge är man irriterad över att vara tvungen att sälja olja i dollar till europeiska länder. I Ryssland och Venezuela görs överväganden att sälja olja i euro.
   Andra tecken på dollarns bräckliga tillstånd är att på senare tid, när de kinesiska köpen av amerikanska statspapper tydligen inte räcker till, så har några banker i Storbritannien och på de karibiska öarna börjat köpa amerikanska statspapper. Det finns de som tror att det är Federal Reserve som på detta sätt genom bulvaner stödjer dollarn.

Mer dollar

För 20 år sedan ökade dollarmängden med omkring 5% om året, på senare år har ökningen varit 15%. I slutet av mars 2006 slutade Federal Reserve att rapportera M-3, en indikator som anger mängden cirkulerande dollar. Det är inte ägnat att stärka omvärldens tillit till dollarn.
   Konspirationsteorins upphovsman Engdahl vill i en artikel på nätet tidigare i år (4) tona ned möjligheterna för att euron skall kunna ersätta dollarn som reservvaluta. Han menar att EU:s centralbank med sin nuvarande konstruktion inte är särskilt lämpad för en sådan gigantisk uppgift som att ta hand om hela oljeekonomin. Det skulle kräva dels att den sattes under demokratisk kontroll och dels att det skulle tryckas enormt mycket sedlar - petro-euro - och bedrivas handel i skattkammarpapper.
   Men naturligtvis är det möjligt att EU - såsom den i dag ekonomiskt mest stabila regionen i världen - i en framtid kan få ansvar för den ekonomiska ordningen i världen när den skuldtyngda bjässen i väster kollapsar på grund av överansträngning.
Erik Kågström

1. F. Wilhelm Engdahl: "A Century of War: Anglo-American Oil Politics and the New World Order"
2. John Perkins: Confessions of an Economic Hit Man. The shocking inside story of how America really took over the world".
3. William R. Clark: "Petrodollar Warfare. Oil, Iraq and the Future of the Dollar"
4. F. Wilhelm Engdahl: "Why Iran´s oil bourse can´t break the buck".20060310

VECKOBLADET Utgiven av SFVBBiL