Senaste nytt från krigsmakten och politiken
	Den nya krigsmakten har fått en rejäl reklambudget till förfogande: reklam i TV4, webreklam på tidningssajter och storartade uppvisningar, hittills i Malmö och Stockholm. Uppvisningarna blev förstås publiksuccéer och det är inget att säja om det. Det är alltid roligt att se på militära grejer och jag har själv varit på både regementets dag och tittat på fartyg på örlogsbesök. Häftig teknik så klart.    Men det nya är att nu ska man värva legosoldater, folk som utbildas för att åka var som helst i världen och "skapa fred" som det heter på det nyspråk man använder. Alltså inte "bevara fred" eller "övervaka" eller "skydda civilbefolkningen". Nej, det här handlar om att sätta upp en stridsgrupp ("battle group") som ska kunna föra krig, inte försvara sig själva. En stridsfråga har varit om utskickandet bara skulle ske på begäran av FN, men det ville inte riksdagsmajoriteten, man vill ha fria händer.    Det hela är ett olyckligt äventyr som förr eller senare kommer att leda till ett antal människors död, svenska eller andra. Till det kommer hemvändande legosoldater som kommer att vara plågade för resten av livet av vad de har upplevt och vara en fara för sig själv och andra. Den mödosamt uppbyggda förtroendekapital svenska soldater har som fredsmäklare och övervakare kommer också att spolieras.    Jag är inte pacifist och skulle rentav kunna kalla mig försvarsvän. Men vad man gör nu är en politisk dumhet och den kommer jag, förhoppningsvis tillsammans med många andra, att försöka hejda. Stridsgruppen får sin träning på Revingehed, i Lunds kommun. Det kanske blir den viktigaste uppgiften för Lunds vänster om så där en fem-tio år att demonstrera framför grindarna till den gamla lägerplatsen. Jag säger som general Björeman: Sverige har inte längre en försvarsmakt utan en krigsmakt. Syskonsjälar Men låt oss gå över till en mera idyllisk arena, nämligen politiken. En rubrik i veckan var att		två socialdemokrater av tre kan tänka sig vänsterpartiet i regeringen. Ja herregud, det kan väl inte vara en nyhet. Vänsterpartiet är en utbrytning ur socialdemokraterna och i snart hundra år har människor gått fram och tillbaka mellan de båda partierna. Det har inte gillats av alla, särskilt inte av de hårda kärnorna av socialdemokratister och kommunister. Och samarbetet med v är förstås särskilt jobbigt för s just för att man tänker så lika och vänder sig till samma grupper. Då är det lättare med miljöpartister, människor som tänker helt annorlunda och som närmast liknar folkpartister, men som kan köpas för särskilda åtgärder och då hållas på mattan. Det är ett parti Person kan tänka sig i sin regering. Det ska bli spännande med regeringsbildningen i höst. Håll vänstra handen ren Inget gör mig mer rörd än de ömhjärtade människor som vill hålla politiken höjd över denna världens liv och kiv. Ledarskribenterna i DN och Sydsvenskan har i sina kommentarer till den beklagliga affären med Lars-Erik Petersson och Skandia betonat hur viktigt det är att man ser det här ur rent juridisk synpunkt och inte drar ner det i politiken. Där skulle man nämligen kunna utnyttja det för allsköns demagogiska resonemang om t.ex. inkomst- och förmögenhetsfördelning och om makten över företagen. Om vi gör det skulle vi alla, eller åtminstone ledarskribenterna och deras uppdragsgivare, förlora på det. Ack nej, det här är en isolerad företeelse som vi snarast bör lägga till handlingarna och gå vidare. Hur dumma tror de vi är? Kört! Till sist bara några ord om moderatledaren, Fredrik Reinfeldt. Nej, inga förstulna rykten uppsnappade i bloggosfären. Tvärtom, han har själv sagt det, i flera intervjuer. Reinfeldt lyssnar på sin fritid gärna på Magnus Uggla, Östermalmsidolen med discolåtar i marschtakt. Om socialdemokraterna tryckte upp det på sina valaffischer skulle det vara kört för Reinfeldt och alliansen, sanna mina ord. Lucifer
	VECKOBLADET		Utgiven av SFVBBiL