Kuba: imponerande vård, osäker
socialistisk framtid
Saima Jönsson, läkare och v-politiker, var nu i februari med på en studieresa för vårdpersonal till Kuba.
VB ställde några frågor.
Saima Jönsson, läkare och v-politiker, var nu i februari med på en studieresa för vårdpersonal till Kuba.
VB ställde några frågor.
Ja, och inte heller de lyfte fram Raúl. Men de flesta verkar slå ifrån sej tanken att det kommer en dag när Fidel inte längre finns.
Innebär det att det finns någon form av personkult när det gäller Fidel?
Nej, och Fidel sägs ha motarbetat sådana tendenser när det har funnits några. Men när det gäller Che Guevara finns det inga spärrar, han är den store hjälten som är både vördad och älskad. Man ser hans bild i en massa sammanhang, inte minst på affischer och T-tröjor.
Ingen kritik? Han begick ju ett ödesdigert taktiskt och kanske också strategiskt misstag, det gick inte utan vidare att exportera focotaktiken från Kuba, vilket Régis Debray utredde i en självkritisk bok. Märkte du någon diskussion om detta?
Inte ett spår. Men det finns gott om historiska exempel på martyrdyrkan.
Men er resa var inriktad på att studera vårdsystemet. Hälsovården brukar ju imponera på alla Kubabesökare.
Ja, och även jag blev imponerad, inte minst när jag jämförde med andra inte särskilt rika länder som jag har erfarenhet av, i arabvärlden. Medellivslängd och spädbarnsdödlighet ligger ju i nivå med Västeuropas. Och det måste i hög grad tillskrivas den grundläggande vården, uppbyggd kring det som motsvarar våra vårdcentraler. De är väl utbyggda och har hög personaltäthet. Patienterna kommer till direkt. Gravida kvinnor undersöks var tredje månad. Familjeläkarsystemet liknar det svenska men patientkontakterna blir tätare eftersom läkarna förväntas bo inom sitt område. Fast det klagades över hög omsättning eftersom många läkare föredrar att jobba i Venezuela eller andra länder - Kuba har ju ett omfattande medicinskt biståndsprogram.
Inga negativa sidor?
Det är klart att de inte har samma tekniska utrustning som vi men den räcker för de flesta behov. Möjligen kan man som vårdpolitiker undra över att den kubanska vården mindre verkar vara behovsstyrd än efterfrågestyrd. Sådant kostar, men människor gillar att bli ompysslade.
Och läkarnas utbildning och kvalifikation?
Bra vård är ju en huvudfaktor bakom hög medellivslängd och ett gott hälsotillstånd hos en befolkning. Men livsstilen är också viktig. Gjorde du några observationer?
Övervikt förekommer men är inte lika vanlig som i Sverige. Jag såg inga berusade, den starka sociala kontrollen dämpar nog sådant. Det förekom mycket information kring hiv trots att spridningen inte är särskilt stor. I sammanhanget kan nämnas att det på vårdcentraler fanns affischer som uppmuntrade familjer att respektera söner som visade en avvikande sexuell läggning. Det var överraskande och glädjande för den starka machokulturen har varit hård mot homosexuella.
Ni tittade på andra vårdformer än sjukvården?
Jag är verkligt imponerad av hur Kuba och kubanerna tar hand om sina barn. Jag såg inte en enda trasig unge. Det bidrar nog att familjerna i regel är små.
Dagens Nyheter hade för någon tid sen reportage från den kubanska åldringsvården som återgav några skrämmande interiörer.
Sånt kan man tyvärr hitta även i Sverige. Men jag tror att åldringsvården på Kuba är eftersatt, relativt sett. I de dubbelarbetande familjerna har man begränsade möjligheter att ta hand om sina gamla och hela samhället är kanske skakat av den "åldringschock" som den höga medellivslängden har skapat. Det finns dagcentraler som visserligen är helt kala men ändå erbjuder gemenskap, fast dit kan ju inte de sjukaste och svagaste ta sej.
För att återvända till den första frågan, vad som händer efter Fidel. Han sa också i sitt tal att det inte var någon självklarhet att socialismen skulle överleva på Kuba.
Han har säkert rätt. Det finns en stark nationell identitet. men det betyder inte någon automatisk uppslutning kring socialismen. Bördan av den sociala infrastrukturen och den internationella solidariteten är tung. Ungdomarna har inte upplevt det gamla samhället och lockas naturligtvis av den livsstil som de kan se på utländsk teve eller hos de utländska besökarna. Kuba behöver sina växande turistinkomster men det är klart att systemet med dubbla valutor, där en turistpeso är 24 gånger så mycket värd som en nationell, skapar spänningar.
Gr