Högt och lågt II Några kommentarer till Jörgen Larsson
	VB har alltså åter börjat ta med inlägg av JL. De är inte alltid så lätta att fatta med sina kryptiska och vindlande associationer, men eftersom jag på yrkets vägnar nyss har tvingats översätta citat av Heidegger får jag väl ge mej i kast också med Larsson. Åtminstone kommentera något av det han säger i förra numret och detta.    Det räcker inte att tala väl om Ulf Nymark och illa om Lars Ohly för att bli publicerad i VB. Vad det senare beträffar är det f.ö. svårt att överträffa Flammanredaktören Aron Etzler, som i sista numret skriver apropå en tevedebatt, att det var som att höra en femåring göra sina första stapplande försök på fiol.    Vad Nymark beträffar talar JL nedsättande om vänsterns lokala torgtaxepolitiker. Han menar nog inte i första hand Nymark, men det är denne som i tidningarna har försvarat den rödgröna majoritetens taxehöjning. Naturligtvis måste vi som anvarskännande politiker ta även konkreta småfrågor på allvar. Dessutom har debatten haft principiella dimensioner om trafik och stadsmiljö.    Att döma ut de lokala v-politikerna som småskurna s-stödjare är fel rent objektivt. Sådana deltidsredovisningar som JL efterlyser har faktiskt gjorts, och de visar att partiet genom både goda argument och god taktik har påverkat den stora koalitionsbrodern i en så central fråga som den om kommunalskatten, dvs. om den lokala offentliga servicen. Och framgångarna med att i egenskap av arbetsgivare minska löneskillnaderna har väckt uppmärksamhet på andra sidan Höje- och Kävlingeån.    Inte heller saknas det visioner i en av JL:s hjärtefrågor, den om Lunds utbyggnad. Olika aspekter kommer upp gång på gång, t.ex. på		måndagsmötena, inte minst efter lanseringen av Brunnshögsprojektet (som förtjänar en utförligare granskning i VB). Det är inga enhetliga visioner utan diskussionen pågår. Mot ett slags reflexmässigt vaktslående om det som är, och inte minst om de träd och buskar som växer just nu, står t.ex. Mats Olssons tal om att vänstern har försummat frågan om produktivkrafternas utveckling, det som högern kallar de "välståndsbildande krafterna". Detta apropå ESS.    Nu går några ledande kommunalpolitker in i v-styrelsen. Man kan med JL hoppas att den ska fungera bättre än förra årets. Jag tvivlar dock på att den kan göra något åt vare sej partiets strukturella tillbakagång eller de lokala motsättningarna. Valet av Mikael Persson till revisor är en mycket tydlig symbolisk markering av att det i praktiken inte är någon försoningslinje som gäller. Därmed tyckte jag inte att det fanns någon särskild anledning att kommentera den återgivna listan av ersättare i styrelsen. Den förändrar inte helheten.    JL efterlyser ett aktivare och breda Veckoblad. Det är vi fler som gör. Detta med "ungdomsredaktion" har emellertid prövats, med känt resultat.    Det finns de som inte gör sej ansträngningen att knäcka JL:s språkliga koder och undrar varför vi publicerar honom. Jag kan avslöja att det har med känslor att göra: det är svårt att avfärda någon som är från den trevliga järnvägsknuten Gärsnäs. På samma sätt som Lars Ohly inte kan vara helt fel eftersom han är tågmästare. Om än en dålig sådan. Hade han tagit sin yrkeskår och dess intressen på allvar hade vänsterpartiet slagits hårdare för järnvägen i den senaste budgetuppgörelsen. Gunnar Sandin
	VECKOBLADET		Utgiven av SFVBBiL