Skydda miljön kring Höje å!

  
 

Texten nedan är ett yttrande från Klostergårdens byalag, genom dess sekreterare Gunnar Stensson, över "Detaljplan för Klostergården 2:6 m fl".

Sankt Lars-området och stråket längs Höje å är värdefulla naturområden för befolkningen i hela Lund. I en miljö som hastigt urbaniseras och där naturområdena ständigt blir alltmer kringskurna är det utomordentligt viktigt att dessa värden skyddas.
Natur och bebyggelse är inte oförenliga. Det är Östra Borggården i Sankt Larsparken (där bl a Öppenvårdscentralen ligger) med sina höga träd, sluttande ängar och vackra, symmetriskt belägna byggnader ett utomordentligt exempel på. Tegelröda och gröna nyanser förhöjer varandra.
Stadsarkitektkontorets planförslag utgår från bevaringsprogrammet Lund utanför vallarna, del II och från dessa principer. Man har strävat efter att tillämpa dem vid utformningen av den nya bebyggelsen. På många sätt har detta också lyckats. Men Klostergårdens byalag vill framföra ytterligare några synpunkter.

1. Den bebyggelse som planerades 1998 omfattade endast BUP-området innanför vallarna. Planförslaget omfattar dessutom nästan hela brukshundsklubbens område, frånsett en smal remsa närmast Badarevägen. Byggnaderna är visserligen orienterade i nord-sydlig riktning för att ge utsikt ned mot Höjeå, men effekten av de många huskropparna blir ändå en begränsning av perspektivet. Den värdefulla naturmarken minskas alltså. Vi hade hoppats att nybyggnationen skulle inskränkas till själva BUP-området.

2. I planen läser vi: "Inom BUP-området försvinner större delen av den befintliga vegetationen eftersom träden i huvudsak står på vallar som inte bevaras. Park- och naturvärdena inom detta område är inte särskilt stora." Vi menar att i synnerhet den norra vallen med sina majestätiska pilar har högt värde och är väl värd att bevara. För de boende i Regnbågsområdet betyder den mycket. Där leker deras barn i en rik naturlig miljö. Enligt planförslaget kommer pilarna att huggas ner och vallen att schaktas bort. Fyravåningshus kommer att uppföras alldeles intill bostäderna i Regnbågen. För de boende där innebär detta en stor förlust. Om de höga husen byggs så nära Regnbågen som föreslås kommer dessutom bostäderna där att ligga skugga, särskilt under vinterhalvåret. Vi menar att planen bör omarbetas med utgångspunkt från dessa förhållanden, vilket innebär att norra vallen och pilarna bevaras. De kan då dessutom fungera som en grön ridå framför eventuella fyravåningshus.

 

3. En damm söder om nuvarande hundgården tillför ett naturvärde. Det är också viktigt att dagvattnet från det nya bostadsområdet samlas upp så nära det nya bostadsområdet som möjligt.

4. Att strandskyddet respekteras så att naturen hundra meter norr och söder om Höje å skyddas är värdefullt. Att den södra delen av BUP-området röjs och förvandlas till parkområde är bra. För närvarande är det knappt möjligt att tränga fram genom den vildvuxna vegetationen. Här utvidgas det område som är tillgängligt för allmänheten.

5. Det gröna stråket mellan BUP-området och paviljongområdet är utomordentligt värdefullt! Det är utmärkt att planförslaget påpekar att all ny bebyggelse ska tillämpa ett respektavstånd till det gröna stråket. Trafikplaneringen måste utformas så att det gröna stråket skyddas. Förslaget att trafiken från Badarevägen i huvudsak bara ska gå fram till BUP-området och vända, samt att den från Sankt Larsvägen bara ska gå fram till paviljongområdet är viktigt. Det innebär också att ingen busstrafik som korsar det gröna stråket kan tillåtas.

6. Paviljongområdet kommer inte att utsättas för stora förändringar. Vi föreslår dock att paviljongerna, eller de nya byggnader som föreslås uppföras på exakt samma platser som de nuvarande, begränsas till två våningar. Vi önskar att inga ytterligare byggnader uppförs i paviljongområdet. Det är viktigt att en paviljong avsätts för äldreboende, som föreslagits.

7. Den naturskyddade södra stranden av Höje å förfulas i hög grad av den förfallande, vanvårdade gamla danspaviljongen. Byggnaden med sitt höga limmade valv är ännu möjlig att rädda. Om resurser för att restaurera byggnaden saknas återstår bara att riva den. Den var en gång ett kulturcentrum för Sankt Lars. Nu är den en skamfläck för ägaren.

8. Dammen söder om Höje å intill Malmövägen måste röjas. Kanske kan detta ske när Lunds kommun övertar området och arbetet med att förlänga Höje å natur- och kulturstig kommer igång igen som föreslagits.

9. Sankt Lars-parken är idag nedsliten till följd av den omfattande verksamhet som pågår där, framför allt i de många friskolorna. Det är visserligen glädjande att så många människor vistas i parken. Men det kräver också att den sköts. Den är nu vanskött sedan 1998, då landstinget sålde den. Kommunen måste göra stora satsningar efter det att området delats mellan Realia och Lunds kommun.

 
  VECKOBLADET   Utgiven av SFVBBiL